Forskningspodden 2019

Forskningspodden 2019

Avsnitt 64: Does criticism in digital spaces matter to journalism?

With the power of digitalization, criticisms toward journalism now often are aired in digital spaces, such as social networks and blogs. But does criticism in digital spaces matter to journalism, and how do journalists handle this? These are questions asked by David Cheruiyot in his doctoral thesis in Media and Communication Studies. Through in-depth interviews with journalists, media critics, and media accountability agents, David’s research gives us an understanding of how journalistic practice in Kenya and South Africa is affected by new forms for mainstream media criticism. Prior to the digital era, journalists could deal with criticism in controlled spaces, such as letters to editors. Today, they may need to grapple with open hashtag campaigns built up by many different stakeholders of journalism. As David explains in our interview, this has profound effects on journalists and journalistic practice.

If you want to read Davids doctoral thesis you can find it here:

Lyssna pÄ David Cheruiyot

Ìę

Avsnitt 63: Modelling the life span of the sewage system mathematically?

When old sewage pipes break, they can undermine the soil. In the worst case, this can lead to the formation of sinkholes that devour buildings, vehicles and other things.In our podcast we talk to Arthur J. Vromans who does research that can potentially predict the degradation of sewage pipes and thus prevent the formation of sink holes. For this he has developed a mathematical model that can assess the life span of existing sewage pipes and estimate the degradation rate in the sewer system over a long time period. It offers a way to estimate error margins, predict degradation processes and hopefully avoid series of unfortunate events related to broken sewage pipes.

If you want to read Arthurs doctoral thesis you can find it here:

Lyssna pÄ Arthur J. Vromans

Ìę

Avsnitt 62: SprÄkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 Är i Sverige gÄr 94% i förskolan. Andelen flersprÄkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefÀr en fjÀrdedel av förskolebarnen ett annat sprÄk förutom svenska. DÀrför behövs mer kunskaper om andrasprÄks- och modersmÄlsinlÀrning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur sprÄkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus pÄ nyanlÀnda barn, och i den andra Àr det en finsksprÄkig förskoleverksamhet som studeras. Att fÄ utveckla sitt eller sina modersmÄl Àr viktigt för bÄde identitets- och kunskapsutveckling. Men, berÀttar Ellinor i vÄrt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svÄrt att möta den komplexitet som kringgÀrdar arbetet med sprÄkutveckling.

Ellinor Skaremys doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Ellinor Skaremyr

Ìę

Avsnitt 61: Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att frÀmja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. MÄlet Àr att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati Àr ett mÄngfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende pÄ sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. NÀr demokrati knyts till mÄl- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssÀkring etableras en förstÄelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den krÀnkningsfria skolan. Vad detta innebÀr, och vilka konsekvenser det fÄr för lÀrares arbete med demokratiuppdraget, berÀttar Ami Cooper om i vÄrt samtal.

Ami Coopers doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Ami Cooper

Ìę

Avsnitt 60: Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri Àr det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vÄrdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svÄrt att Ästadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att lÄta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick anvÀnda det. I vÄrt samtal berÀttar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i praktiken, och om vikten av att erkÀnna patienter och brukar som kunskapsbÀrare.

LĂ€s Katarina Grims doktorsavhandling:

Lyssna pÄ Katarina Grim

Ìę

Avsnitt 59: FörbÀttrad munhÀlsovÄrd

MunhÀlsa Àr en viktig men ofta förbisedd aspekt i vÄrden av sjuka och gamla mÀnniskor. Kunskapen om munhÀlsa Àr ocksÄ begrÀnsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten pÄ munhÀlsovÄrden pÄ en intensivvÄrdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkÀter riktade till vÄrdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning pÄ de utvecklingsmöjligheter som finns i vÄrden. I vÄrt samtal berÀttar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna fÄ för att sjuka och gamla ska fÄ hjÀlp till en förbÀttrad munhÀlsa och vÀlbefinnande.

Maria Anderssons doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Maria Andersson

Ìę

Avsnitt 58: Academics' reactions to managerialism

What is managerialism in higher education? And how do academics react to it? These are the two principal questions posed by Jo Ese, in his doctoral thesis in Working Life Science Defending the university? Academics reactions to managerialism in Norwegian higher education.

While managerialism has been developed in the world of business, many government run universities also have adopted this belief system. In our interview, Jo Ese explains the emergence of the concept. Also, we learn more about the strategies academics use to cope with or – as is often the case – resist managerialism.

Listen to Jo Ese

Ìę

Avsnitt 57: LÀsförstÄelse hos flersprÄkiga elever

Att utveckla sin lÀsförstÄelse pÄ ett andrasprÄk Àr betydligt mer krÀvande Àn att göra det pÄ sitt förstasprÄk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flersprÄkiga elevers vÀgar till lÀsförstÄelse. Det Àr denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andrasprÄk. I vÄrt samtal berÀttar Anna om de utmaningar som flersprÄkiga mellanstadieelever möter under lÀsningen av Àmnestexter. Hon beskriver ocksÄ hur lÀrare har fÄtt kunskaper om lÀsstrategier som de sedan anvÀnt framgÄngsrikt i undervisningen. PÄ detta sÀtt, och genom ett stort engagemang frÄn sÄvÀl lÀrare som elever, har barnens lÀsförstÄelse utvecklats.

Anna Lindholms doktorsavhandling kan hÀmtas hÀr: .

Lyssna pÄ Anna Lindholm

Ìę

Avsnitt 56: Undervisa elever med sÀrskild begÄvning

Hur kan lÀrare arbeta för att inkludera elever med sÀrskild begÄvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte Àgnat denna frÄga sÀrskilt mycket uppmÀrksamhet, och det Àr detta som Elisabet Mellroth rÄder bot pÄ genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lÀrares kompetens om matematikundervisning för elever med sÀrskild begÄvning. Undersökningen visar att lÀrare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmÄga som elever med sÀrskild begÄvning besitter. Ett viktigt resultat av studien Àr att ett vÀl fungerande samarbete inom lÀrarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Elisabet Mellroth

Ìę

Avsnitt 55: Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni Àr en psykossjukdom som oftast upptrÀder i ungdomsÄren och den som drabbas fÄr stora svÄrigheter i vardagslivet. För att kunna hjÀlpa personer med schizofreni behöver vÄrden ha bra metoder för att undersöka patientens förmÄga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mÀter patienters sÄ kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmÄga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala rÀkningar och att ringa telefonsamtal. I vÄrt samtal berÀttar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vÄrden sÄ att personer med schizofreni fÄr det stöd de behöver för att vardagen ska fungera sÄ bra som möjligt.

Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA: .

Lyssna pÄ Anna-Karin Olsson

Ìę

Avsnitt 54: Återkoppling i gymnasieskolan

RÀcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lÀrande? Svaret pÄ den frÄgan Àr nej. I vÄrt samtal med pedagogen och gymnasielÀraren Anneli Wiker berÀttar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ Äterkoppling och efterfrÄgar en dialog med lÀrare om uppgifter, lÀgesbild och mÄl. PÄ sÄ sÀtt fÄr de en mycket mer anvÀndbar Äterkoppling Àn den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lÀrares och elevers erfarenheter av Äterkoppling i gymnasieskolans samhÀllskunskapsÀmne. Resultatet Àr tydligt: Genom tvÄvÀgskommunikation mellan lÀrare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstÀrker Äterkopplingens möjligheter att utveckla lÀrandet.

Anneli Wikers licentiatuppsats kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Anneli Wiker

Ìę

Avsnitt 53: Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring Àr tre exempel pÄ vandrande fiskarter som hotas pÄ grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i Àlvarna skapar problem för fisken nÀr den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sÀtt att underlÀtta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i Àlven, som Àr vanliga sÀtt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar sÄ bra. Det visar sig att bÄde lax och öring som har erfarenhet av en fiskvÀg sedan tidigare, helst undviker den om de Äterkommer till platsen. Ett annat resultat av studien Àr att tidigt vandrande fiskar har större svÄrigheter att ta sig förbi dammarna, Àn de individer som kommer senare pÄ sÀsongen. I vÄrt samtal berÀttar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillÀmpas för att sÀkra de vandrande fiskarternas fortlevnad..

Anna Hagelins doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Anna Hagelin

Ìę

Avsnitt 52: Utbildning för hÄllbar utveckling

För att unga mÀnniskor ska kunna verka för hÄllbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar pÄ utbildning. Som ett led i detta arbete har mÄnga lÀnder satsat pÄ certifieringsprogram, som Àr tÀnkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hÄllbar utveckling. Hittills finns dock fÄ studier som undersöker effekterna av sÄdana certifieringsprogram, och det Àr denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkÀtundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mÀta elevers medvetenhet om hÄllbar utveckling. I vÄrt samtal berÀttar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan.

Daniel Olssons doktorsavhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Daniel Olsson

Ìę

Avsnitt 51: FIXING WIFI

Do you have high speed internet to your home but still experience buffering or lag when watching a movie or playing an online game? These problems may be related to your WiFi network. Good thing then that researchers are working on to fixing WiFi! In Toke Hþiland Jþrgensen’s research he not only produces more knowledge on WiFi performance barriers, he also develops mathematical and technical solutions to them. In our conversation Toke explains how the open source solutions developed by him and his colleagues can benefit all us speed-craving internet users.

Toke Hþiland-Jþrgensen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA:

Lyssna pÄ Toke HÞiland-JÞrgensen

Avsnitt 50: TillgÀngliga transporter

“DĂ„ vi strĂ€var mot mer hĂ„llbart resande behöver hĂ€nsyn tas till hur anvĂ€ndarna upplever sin tillgĂ€nglighet.” Det menar Katrin LĂ€ttman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mĂ€ta hur individer uppfattar olika fĂ€rdmedels tillgĂ€nglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. DĂ„ var fokus pĂ„ bussresenĂ€rer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det hĂ€r avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor Ă€ven omfatta kombinationer av fĂ€rdmedel; bil, gĂ„ng och kollektivtrafik. Med hjĂ€lp av PAC har flera stĂ€der redan förbĂ€ttrat sin förstĂ„else av individers upplevelser av transportsystemet.

Katrin LÀttmans avhandling kan hÀmtas frÄn DiVA:

Lyssna pÄ Katrin LÀttman

Avsnitt 49: Gamification in digital journalism

Whether you are aware of it or not, you have probably been subjected to gamification.

Gamification refers to the practice of businesses using game-elements in non-game contexts. Raul Ferrer Conill has investigated the role of gamification in digital journalism. Today, many digital newspapers use bonuses, badges or other rewards to make users consume more articles, and to make journalists more productive. In our conversation, Raul describes why newspapers use this approach, and how it affects the commercial and professional aspects of journalism.

Raul Ferrer Conill’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA:

Listen to Raul Ferrer Conill

Avsnitt 48: Human aspects of data privacy

Securing data privacy on the internet is a wicked problem. It is wicked in that technological, legal, and human aspects of privacy are entangled. In her licentiate thesis Ala Sarah Alaqra has focused on the human aspects of data privacy. By letting users test a privacy enhancing scheme – redactable signatures – designed by Ala and her colleagues, her research investigates user perceptions and opinions of data privacy in eHealth. In our conversation Ala let us know more of redactable signatures, and how it can help increase data privacy in eHealth and possibly in other sectors as well.

Ala Sarah Alaqra's licentiate thesis can be downloaded from DiVA:

Listen to Ala Sarah Alaqra

Avsnitt 47: FĂ€rre fallskador

Kan stötdĂ€mpande golv minska risken för fallskador bland Ă€ldre pĂ„ vĂ„rdboenden? Detta Ă€r den frĂ„ga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador Ă€r vanligt förekommande och har hittills varit svĂ„ra att förebygga. Genom att jĂ€mföra vĂ„rdboenden med och utan stötdĂ€mpande golv har Johanna Gustavsson kunnat pĂ„visa att risken för fallskador bland Ă€ldre minskar med över 50% om stötdĂ€mpande golv anvĂ€nds. I vĂ„rt samtal berĂ€ttar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mĂ€tningar av fallrisker – gjort med sĂ„vĂ€l personal som Ă€ldre pĂ„ vĂ„rdboenden.

Du kan Àven lÀsa Johannas doktorsavhandling i DiVA:

Lyssna pÄ Johanna Gustavsson