¹û¶³´«Ã½

WP 1. När infaller den lämpligaste tidpunkten för att bekämpa blomsterlupinen?

Studier har visat att tidpunkten för en lyckosam bekämpning påverkas av i vilket stadium lupinen är. Att slå lupinerna sent under säsongen medför t.ex. att de riskerar hunnit sätta frön som kan gro eller eftermogna till grobarhet. I ett fältexperiment (WP 1) där vi följer blomsterlupinens förändring i biomassa- och näringsdynamik ovan och under marken under växtsäsongen kommer vi att identifiera den mest optimala tidpunkten där en bekämpning genom slåtter kommer att minska växtens ovanjordiska resurser (biomassa och essentiella näringsämnen) maximalt medan de underjordiska reserverna är uttömda. Vi kommer att utveckla enkla fenologi-baserade indikatorer för optimal slåttertidpunkt så att resultaten av våra experiment kan tillämpas i andra regioner.

WP 2. Utveckling av en effektiv bekämpningsregim. Vilken kombination av slåttertidpunkt och slåtterfrekvens ge den bästa effekten för lupinbekämpning längs vägar och har samtidigt så små negativa effekter på den inhemska vegetationen som möjligt?

I ett stort fältexperiment längs en latitudinell gradient i Sverige (WP 2) kommer vi att slå vägkantsvegetationen vid olika tidpunkter och med olika frekvenser för att få fram den mest effektiva bekämpningsmetoden genom slåtter.

WP3 Utvärdering av bekämpning av lupinfrö i jordmassor med hjälp av värmebehandling.

Eftersom blomsterlupin kan spridas genom jordmassor som flyttas runt i landskapet i samband med dikesrensning och vägkantsarbeten undersöker vi olika metoder av värmebehandling för att döda frön i jordmassor i fyra experiment.

WP 4. Utveckling av geodata-baserade verktyg som en kostnadseffektiv övervakningsstrategi, för skötselplaner på landskapsnivå samt för kontroll av effekterna och framgången av bekämpningsåtgärderna mot blomsterlupin längs vägar.

Vi kommer att utveckla verktyg för bekämpningsplanering och kontroll av åtgärder mot blomsterlupin med hjälp av geodata och fjärranalys. Vi avser att välja det mest lovande systemet för extern datainsamling, följt av utveckling av ett datainsamlings- och övervakningssystem. Efter den första datainsamlingen kommer den senaste bildbehandlingen och klassificeringen att användas för att detektera populationer av blomsterlupin. Den rumsliga sammansättningen och konfigurationen av landskapet med avseende på blomsterlupinens förekomst kommer sedan att kvantifieras och beskrivas med hjälp av vedertagna landskapsmått.