Tidigare forskningsprojekt genom CCS
Nedan finner du avslutade forskningsprojekt och utredningsuppdrag som genomförts inom en föregående centrumbildning: Centrum för klimat och säkerhet, CCS, innan denna blev del av det nya Centrum för forskning om samhällsrisker den 1 january 2020.
CriseIT
Projekttid: 2016 - 2018
Finansiering: Till lika stora delar av projektets parter och EUs Interreg Sverige-Norge program, Inre Skandinavien, under namnet “Preparing for Future Crisis Management.”
Industridoktorand Trafikverket
Trafikverket finansierade under åren 2013 - 2018 en industridoktorand vid dåvarande Centrum för klimat och säkerhet. Monika Rydstedt Nymans forskning handlar om lärande och erfarenhetsåterföring från naturolyckor som skadar landinfrastrukturen i Sverige. Monika var ansluten till forskarskolan inom CNDS och hon disputerade fredagen den 9 november 2018 framgångsrikt med sin doktorsavhandling: Organizational Lessons Learned - Natural Hazards Affecting Critical Infrastructure, på ýs universitet.
Tidsram: 2013 - 2018
Finansiering: Trafikverket
Högupplösta nederbördsprognoser för hydrologisk riskbedömning - ett nytt varningssystem.
I projektet högupplösta nederbördsprognoser för hydrologisk riskbedömning har SMHIs varningstjänst utvecklats med ett system för intensiv nederbörd. Behovet av varning vid skyfall är stort eftersom skyfall kommer plötsligt och kan ge stora konsekvenser. En forskare på dåvarande Centrum för klimat och säkerhet arbetade med att utveckla metoder och mått för ekonomisk värdering av konsekvenser till följd av kraftiga skyfall.
Projekttid: 2012 - 2016
ԲԲä: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Stöd för hantering av skyfalls- och översvämningsrisker
Forskningsprojekt Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige - ett system till stöd för klimatanpassning bidrog med metoder och kunskap till stöd för klimatanpassningsarbetet i Sverige. Projektet var ett samarbete mellan SMHI, Göteborgs universitet och dåvarande Centrum för klimat och säkerhet på ý universitet. Projektets fokus var hantering av skyfall och översvämning av vattendrag och sjöar och projektets forskare utvecklade metoder och data för hantering av skyfalls- och översvämningsrisker.
Projekttid: 2012 - 2015
ԲԲä: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Naturolycksdatabasen
Naturolycksdatabasen var en nationell databas över inträffade naturolyckor som drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Databasen bestod av ett kartmaterial och information om inträffade händelser i Sverige. Dåvarande Centrum för klimat och säkerhet gjorde, på uppdrag av MSB, insamlings- och inmatningsarbetet i databasen.
Projekttid: Kontinuerligt fram till 2015
Finansiering: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Wettergrenprojektet
Projektets syfte var att utveckla ekonomiska metoder och modeller för värdering av översvämningsrisker. Projektet finansierade doktorandstudier fram till lic.
Projekttid: 2012 - 2014
Finansiering: Berit och Carl-Johan Wettergrens stiftelse
Att förutsäga och förebygga naturolyckor - tvärvetenskaplig samverkan
Den svenska krishanteringen vid naturolyckor har försvårats av samordningsproblem, av kunskapsbrister och av tekniska begränsningar. Forskningsprojektet som finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB har haft som målsättning att underlätta framtida hantering av naturolyckor genom att ge unga forskare inom tre vetenskapsområden möjlighet att samverka i jakten på nya, tvärvetenskapliga lösningar. Projektet bestod av åtta delprojekt inom ramen för CNDS, Centrum för naturkatastrofslära, den största av regeringens två strategiska satsningar 2010 – 2014 inom området Säkerhet och krisberedskap. Dåvarande Centrum för klimat och säkerhet deltog i forskningsprojektet genom två postdoktorer.
Projekttid: 2011 - 2013 (2014)
Finansiering: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Effekter av samhällets säkerhetsarbete, ESS
Två av de grundläggande målen med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, är att förbättra förmågan att förebygga situationer som kan leda till räddningsinsatser samt att förbättra möjligheterna att minska olyckor och konsekvenser av olyckor. Forskningsprogrammet ESS - effekter av samhällets säkerhetsarbete, finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under åren 2009-2013 och hade som mål att ta en bred ansats på att studera effektsamband inom områden som kan sorteras in under LSO. Forskningsprogrammet ESS var ett samarbete mellan Örebro universitet, SGI, IVL och dåvarande Centrum för klimat och säkerhet på ýs universitet.
Forskare från dåvarande Centrum för klimat och säkerhet samarbetade med forskare från SGI inom ESS arbetspaket 2, lärande från naturolyckor. I studien har vi bland annat undersökt hur databaser med erfarenhet från tidigare händelser kan användas i ett förebyggande syfte.
Projekttid: 2009 - 2013
Finansiering: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
ÖäԾԲܾ
Projektet ÖäԾԲܾ tog sin början i dåvarande Centrum för klimat och säkerhets nätverk och behovet att samla och tillgängliggöra kunskap om översvämningar i Sverige. I projektet samlades kunskap kring hantering av översvämningsrisker. Syftet med projektet var att skapa en webbaserad översvämningsguide som resurs för länsstyrelser, kommuner och andra aktörer i deras arbete med hantering av översvämningsrisker. Projektet drevs som ett internt utvecklingsprojekt.
Projekttid: 2010 - 2013
Finansiering: Interna medel
SAWA
Dåvarande Centrum för klimat och säkerhet var under 2009- 2012 delpart i det EU-finansierade projektet SAWA; Strategic Alliance for Integrated Water management Actions. Det handlade om hantering av översvämningar med utgångspunkt i Översvämningsdirektivet och de krav på analyser, karteringar och planer för översvämningshantering som ställs i det. SAWA-Projektet har gett metodutveckling och kunskapsutbyte kring hur implementeringen av direktivet kan gå till.
Det dåvarande Centrum för klimat och säkerhet var en av 22 parter i SAWA-projektet.
Projekttid: 2009 - 2012
Finansiering: EU:s Interregprogram för Nordsjöområdet.
Virtuella översvämningsvandringar
Projektet virtuella översvämningsvandringar var ett didaktiskt forskningsprojekt där målsättningen var att utveckla och utvärdera en virtuell lärandemiljö med anknytning till översvämningsvandringar.
Projekttid: 2011- 2012
Finansiering: Fakultetsmedel för didaktiskt utvecklingsarbete, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, ýs universitet
Kartering av översvämningsrisker vid Vänern
Ett uppdrag om potentiella skador och störningar som kan uppkomma i kommunerna runt Vänern vid höga vattennivåer i sjön. Projektet har inventerat sårbarheter genom insamling av geografiska data och kommunbesök. Metoden för GIS- analysen har utvecklats med nya höjddata från Lantmäteriets laserskanning. Projektet försenades till 2012 på grund av förseningar i Lantmäteriets laserskanning.
Projekttid: 2010 (2012)
Finansiering: Studien utfördes på uppdrag av och i samverkan med Vänerkommunerna i samverkan om Vänerns reglering - ett kommunalt samarbetsorgan med fokus på frågor om översvämning och Vänerns reglering
Regional klimatanpassning i Värmland
I och med den statliga Klimat & Sårbarhetsutredningens slutrapport väcktes behovet att utvärdera möjliga effekter av ett förändrat klimat även på regional och lokal nivå. Projektet klimatanpassning i Värmland genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland med målsättningen att öka kunskapen om klimatförändringens framtida effekter, både gynnsamma och negativa, i Värmland. Projektet redovisades i form av ett webb-baserat material som ett första steg i Länsstyrelsens stöd till kommuner och andra aktörer i deras arbete med klimatanpassningsåtgärder. Projektet förlängdes till en andra fas där projektets webbplats klimatanpassningvarmland.se utvecklades och fördjupades ytterligare inom tre fokusområden. Översvämningsvandringar i samverkan med Länsstyrelsen och andra aktörer genomfördes inom ramen för projektet.
Projekttid: sept 2009 - maj 2012
Finansiering: Länsstyrelsen i Värmland
GIS-analys av sårbarhet för översvämningar
I det här projektet undersöktes metoder att med Geografiska Informationssystem (GIS) analysera sårbarhet för översvämningar inom bebyggda områden. Studiens fokus ligger på hur man kan använda GIS för att få bättre noggrannhet när man förutsäger konsekvenser av översvämningar.
ICT4DMCC
Projektet ICT4DMCC handlar om övervakningssystem och kriskommunikation kopplat till översvämningsrisker. Tillsammans med Centum för HumanIT vid ýs universitet utvecklade dåvarande Centrum för klimat och säkerhet forskningsområdet ICT for Disaster Management and Crisis Communication.
Projekttid: 2011
Prediktion av översvämningar
Dåvarande Centrum för klimat och säkerhet arbetade på olika sätt med frågor om varningssytem för översvämningar. Möjligheter till tidigare/ bättre prognoser vid höga flöden är av intresse för olika aktörer i samhället. Området handlar såväl om att utveckla tekniska system för varning som att studera flöden, vattenhalter i marken mfl faktorer före och under övesvämningssituationer. I detta projekt låg fokus på förståelse av system. Huvudfrågan var: Hur kan tillgängliga data (markvattenhalt, magasinens fyllnadsgrad mm) nyttjas för prediktion av översvämningsrisker i större vattendrag?
Projekttid: 2011
Finansiering: Länsstyrelsen Värmland
Historiska översvämningar i Värmland
Projektet historiska översvämningar i Värmland var en kartläggning av översvämningar i Värmland i modern tid, ca 1900-1980. Syftet var att samla information om de översvämningar som skett som ett led i att öka förståelsen kring vilka områden som är sårbara för höga flöden. Utredningsuppdraget gjordes under september-november 2010 på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland. Det var en del av det arbete som Länsstyrelsen ska göra under Översvämningsdirektivet.
Projekttid: 2010
Finansiering: Länsstyrelsen i Värmland
GIS-tillämpningar inom översvämningshantering
Dåvarande Centrum för klimat och säkerhet forskade och utvecklade metoder inom GIS och naturrisker. Som en del i detta arbete gjordes en forskningsöversikt kring användningen av GIS inom översvämningshantering. Forskningsöversikten finansierades inom SAWA projektet.
Projekttid: 2010
Finansiering: SAWA-medel
Översvämningsrisker i Värmland
Syftet med projekt "Översvämningsrisker i Värmland" var att ge en översiktlig beskrivning av sårbarheten för översvämningar kring vattendrag i Värmland och en analys av hur klimatförändringarna kan komma att påverka dessa. Utgångspunkten är dels inträffade händelser och dels Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94 Översvämningshot: Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern) samt SMHI:s regionala klimatscenarier.
Projektet genomfördes under hösten 2009 på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Resultatet presenteras i en rapport som beskriver översvämningsriskerna för de större avrinningsområdena och för Vänern. Efter en beskrivning av avrinningsområdet följer exempel på inträffade översvämningshändelse. För översvämningstypen skyfall är utgångspunkten själva fenomenet. Det görs också en koppling mellan klimatförändringar och förändring av översvämningsriskerna.
Projekttid: 2009
Finansiering: Länsstyrelsen i Värmland
Ekonomiska konsekvenser av skyfall
Projektet handlade om att sätta en prislapp på skyfall. Genom att undersöka vad skyfall har kostat kan man ta fram standardexempel för en ökad kunskap om vad skyfall kostar samhället. Grunden för undersökningen var Länsförsäkringars arkiv.
Projekttid: 2009
Finansiering: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB
Sårbarhet för översvämningar runt Vänern, fas 1
Resultatet av projektet är en sammanställning av händelseförlopp och konsekvenser av Väneröversvämningen 2000-2001. Utgångspunkten är dokumentation från översvämningen. Studien var del av dåvarande Centrum för klimat och säkerhets deltagande inom EU-projektet SAWA(Strategic Alliance for integrated Water management Actions) vars målsättning bl a var att utveckla planer för hantering av översvämningsrisker.
Projekttid: 2009
Finansiering: SAWA-medel
Uppföljning och utvärdering av naturolyckor
I en studie kring det uppföljande arbetet efter naturolyckor är studieobjekten material från översvämningen i Arvika 2000, stormen Gudrun 2005 och skredet på E6 i Småröd 2006. De uppföljningar och utvärderingar som gjordes efter dessa tre händelser jämförs med ramverk där de tre dimensionerna i hållbar utveckling (social, ekonomisk och miljömässig) förs samman med exponering/mottaglighet för naturolyckor och hanteringsförmåga.
Projekttid: 2009
Finansiering: Dåvarande Centrum för klimat och säkerhets basfinansiering
Forskningsöversikt om översvämningar
På uppdrag av Räddningsverket gjordes en översikt över den forskning som gjorts kring översvämningar. Två liknande forskningsöversikter genomfördes om ras och skogsbränder av andra svenska forskare.
Projekttid: 2008
Finansiering: Räddningsverket, nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB