...varför ska man mäta allting nuförtiden?
- Ja, du säg det. Det finns väl en tro på att controllers och chefer ska kunna följa upp verksamheten, alltså de anställdas utförda arbete, genom att bryta ner verkligheten i siffror. Men verkligheten är oftast mer komplex än så. Einstein lär ha sagt att allt som går att mäta inte är viktigt, och allt viktigt inte går att mäta. Jag tror att mätningar kan vara ett bra sätt att följa tendenser för att utveckla den egna verksamheten.
Centrum för tjänsteforskning, CTF, arrangerade nyligen ett seminarium i Stockholm om resultatmätningar inom offentlig sektor. Varför gjorde ni det?
- Vi vet att det länge har pågått en diskussion om resultatmätningar och uppföljningar av den offentligt finansierade verksamheten. Det tände till lite extra under senhösten och vintern med en del dabattartiklar och inte minst Zarembas* krönikor om den olönsamma patienten. Vi inom Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling inom staten tyckte då att det var dags att problematisera ämnet. Vi frågade oss bland annat varför vi ska mäta, hur mätningar kan gå till, men framförallt vad alternativet är.
Vilka var med på seminariet?
- Det var cirka 90 deltagare från en rad svenska myndigheter, allt från Skatteverket och Arbetsförmedlingen till Totalförsvarets forskningsinstitut och E-delegationen. De flesta deltagare möter nog resultatmätningar och uppföljning i vardagen. De var controllers, mellanchefer och verksamhetsutvecklare, vissa tyckte att mätningar är en nödvändighet, andra tyckte att vi har gått alldeles för långt i något slags "mäthysteri".
Vi satte samman en palett av talare som skulle kunna visa flera dimensioner av reslutatmätning och uppföljning inom offentlig sektor. Bland andra Lars Haikola, universitetskansler, Metta Fjelkner, tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbund och Nils Gunnar Billinger, tidigare generaldirektör och statssekreterare som nu leder ett utvecklingsprogam för styrning av staten inom regeringskansliet. Mest intressant tyckte jag själv nog att Susanne Wadstein, chef för verksamhetsutvecklingen vid Sida, var. Hon talade om att reslutatmätningen blir irrelevant om den inte sätts in i ett sammanhang. Att leverera 50 000 spisar till indiska familjer säger egentligen ingenting om hur lyckat ett utvecklingsprogram är eller har varit. Frågor som, vilka människor har fått ta del av stödet, och har de kunnat tillgodogöra sig det, måste besvaras innan man ens kan börja analysera biståndets effekter.
Vad kom ni fram till?
- Vi ville visa ett antal exempel på hur mätningar går till och används inom offentlig sektor så vad vi kom fram till blir därefter. Det som förenade de flesta föredrag var att mätning och uppföljning är något av en nödvändighet. Problemet blir dock när resurser kopplas till resultatet av mätningarna. Då blir mätningarna normerande och definierar vilket sorts arbete som är väl utfört, istället för att hjälpa utvecklingen av verksamheten framåt.
* Maciej Zaremba är journalist på Dagens nyheter och har skrivit en rad artiklar om den svenska sjukvården. artiklar har samlats till en bok.
