Parallell session 7
Session 7A: Livslångt lärande
Presentation (svenska)
Carolina Camén, Patrik Gottfridsson och Jenny Karlsson (ýs universitet)
Under många år har frågan om att kunna erbjuda livslångt lärande varit en viktig del för högskolor och universitet . Denna fråga är idag mer aktuellt än någonsin med tanke på den omvandling som idag sker inom olika yrkesområden. Samtidigt som behoven ökat så har också konkurrensen ökat från olika andra aktörer. För att vi som ämne på högskolor och universitet skall kunna konkurrera och vara relevanta så krävs det att vi mer fokuserar på detta och anpassar oss efter dessa målgruppers behov och önskemål både när det gäller innehållet i utbildningarna, men även sättet de ges på.
På ýs universitet och bedrivs sedan ett antal år en utbildningssatsning där Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid ýs universitet, med stöd från KK-stiftelsen och ett antal företag, utvecklar och erbjuder dig som är yrkesverksam kostnadsfria,flexibla kurser på avancerad nivå inom områden kopplat till CTF:s forskning. Denna satsning på sk. livslångt lärande går under namnet ISEvilket står för "Improving value creation through service education".Kurserna som ges är utvecklade i dialog med företag och organisationer för att möta upp kompetensbehov i svenskt näringsliv.
Satsningen drivs inom ramen för KK-stiftelsens Expertkompetensprogram som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja kompetensutveckling och vidareutbildning av yrkesverksamma.Målet är att stärka konkurrenskraften inom svenskt näringsliv samt föra utvecklingen inom akademi och praktik framåt.
ISE genomförs i samverkan med ett antal företag och organisationer som bidrar dels i arbetet med att identifiera potentiella kurser, dels genom att delta i kurserna. ISE har sedan starten 2020 utvecklat ca 20 kurser på avancerad nivå och genomfört ungefär 40 kurstillfällen. Under 2025 slutar formellt projektet i dess nuvarande form och skall gå över till kursverksamhet som finansieras av universitetet självt. Denna transiton leder fram frågan om hur man utvecklar och bedriver kurser för individer som passerat rollen som ’traditionell’ universitetsstudent och som vill fortbilda sig under pågående yrkeskarriär eller i fasen mellan olika jobb.
Tanken med denna session är att dela insikter mellan olika lärosäten om hur vi idag arbetar och hur vi kan arbeta i framtiden för att stärka ämnets position inom detta område. Tanken är att sessionen dels skall innehålla några presentationer, dels ha tid för diskussioner och kortare inspel från deltagarna (dvs stort fokus på interaktivitet).
Session 7B: Kan företagsekonomer förbättra skolan?
Panel (svenska)
Staffan Furusten, Roland Almqvist , Susanna Molander, Katja Norinder, Åsa Plesner och Jan Löwstedt (Stockholms universitet), Stefan Arora-Jonsson (Uppsala universitet)
Vad har företagsekonomisk forskning i skolvärlden att göra? I denna panel samlas företagsekonomer som har forskat och forskar om skolan för att diskutera frågan utifrån deras olika erfarenheter och perspektiv. Tanken är att panelen diskuterar och lyfter frågor för allmän diskussion om på vilka sätt företagsekonomisk forskning har och skulle i framtiden kunna bidra till att bättre förstå skolans förutsättningar och utmaningar. Vi tror det finns ett stort behov i samhällsdebatten av nyanserade analyser av skolor som organisationer som agerar på ”skolmarknader”. Men vad gör företagsekonomer idag och vad kan och bör vi göra framöver för att kunna bidra till debatten om hur skolverksamhet kan förbättras? Kan vi kasta nytt ljus på diskussion kring de reformer och förändringar som ägt rum och planeras i skolans värld? Syftet med panelen är, förutom att bidra med insikter om företagsekonomisk forskning om skolan, att skapa ett tillfälle där skolintresserade företagsekonomer i Sverige får en chans att mötas och knyta kontakter.
Session 7C: Ekonomstudenters studievanor
Presentation (svenska)
Inger Esperi och Charlotte Hemmingson (ýs universitet)
Presentation av enkätstudie om studievanor. Enkäten genomförs vt och ht 2024 och respondenterna utgörs av civilekonomstudenter samt fastighetsekonomstudenter. Deltagarna reflekterar kring det som framkommit i enkätstudien tillsammans med oss efter presentationen.
Session 7D: Hur bedöma samförfattade doktorsavhandlingar?
Panel (svenska)
Nils Brunsson (Uppsala universitet)
Det har blivit allt vanligare att det finns flera författare till en avhandling, inte bara doktoranden själv. Även om den så kallade kappan är egenförfattad så kan ingående artiklar ha flera författare. Hur ska man bedöma en avhandling som doktoranden inte skrivit själv utan delvis skrivit med andra, ibland t o m tillsammans med sin egen handledare? Och hur ska den jämföras med andra avhandlingar som doktoranden skrivit helt själv?
Ska man helt bortse från att undersökningarna, analyserna och texterna är utformade av flera forskare och behandla dem likvärdigt med egenförfattade avhandlingar där doktoranden utfört allt arbete själv? Eller ska man bara läsa de delar av avhandlingen som doktoranden skrivit själv och bedöma om de delarna ensamma håller för examen. Eller ska man göra någon form av kompromiss, t ex ett system där man räknar en text samförfattad med en annan författare som värd hälften av en egenförfattad text, en med fyra författare som värd en fjärdedel osv? Ska texter samförfattade med handledare helt räknas bort på grund av risken för maktmissbruk?
Dessa frågor är viktiga att diskutera för att komma fram till en gemensam linje för avhandlingar i företagsekonomi.
Sessionen inleds med en kort presentation av problemet. Sedan får publiken diskutera för- och nackdelar med olika lösningar.
Session 7E: Who takes the responsibility? Complexity of Modern Service Interactions for Non-Customers – a case of a Paralympian
Presentation (English)
Samuel Petros Sebhatu (ý), David Sundström (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
The emergence of digital service platforms enabled numerous interaction effects that remain largely unexplored, for example different apps, especially when it comes to the intended or unintended impacts on non-customers. This session demonstrates the potential impact of digital service platforms on non-customer well-being, highlighting instances of exploitation and unintended consequences.
The session discusses service research by focusing on non-customers who might experience intentional or unintentional exploitation.David, a blind Paralympian, is a non-customer who intentionally and unintentionally is exploited by customer interactions enabled by digital service platforms – he couldn't move around because of el scooters everywhere.
Session 7F: Håller företagsekonomiska principer på att ta död på kulturen?
Panel (svenska)
Lars Engwall (Uppsala universitet), Bengt Kristensson Uggla (Åbo Akademi)
Panelen i denna session diskuterar kulturaktiviteters svåra situation i en tid av ständiga mätningar och rationaliseringar. Centrala frågor handlar om samma marknadskrafter gäller för kulturverksamheter som präglar företag i allmänhet? Ska dessa institutioner verkligen dräneras med uttag av marknadshyror? Ska nya generationer av kulturarbetare avskräckas för att verksamheten alltmer präglas av kommersiella intressen?
Session 7G: Language and art: a neo-gothic re-revival in explaining advertising
Presentation (English or Swedish)
Martin Svendsen (Stockholm University)
In this session, I would like to give an illustration of how one can use art and language to create linguistic and emotional tools of understanding the surrounding world in which live and operate. My aim is not to give a definite answer, rather to provide an example.
In an increasingly disruptive environment, the need for alternative language and forms of understanding and coping becomes likewise increasingly called for. When progress in both business and other areas of society becomes a norm, rather than an exception, turning to alternative modes of expression would seem not only appropriate, but necessary. One such option is to turn to art as a mode of expression of feelings, and further to create strategies. The focus is advertising both as a cultural phenomenon, and a way of conducting business; this session will center on the gothic nature of advertising (almost as a neo-gothic re-revival), concentrating on similes and abstractions, primarily not as tools, but as an actual outcome of advertising. I purport to describe how a gothic outlook on modern life is relevant, then exemplify this gothic outlook through some instances from art history, and modern advertising, thus relating to a kind of poetics of advertising.