������ý

Session A: Redovisning, ett ämne i kris?

�ʲ��Ա����(������Բ��첹)

Marita Blomkvist (Göteborgs universitet), Nina Forsblad (AKAVIA), Jeaneth Johansson (Luleå universitet/Högskolan i Halmstad), Jan Marton (Göteborgs universitet)

Diskussion kring AKAVIAs rapport 2024 om Redovisning som inriktningsval på ekonom- och civilekonomiprogrammen och om synen på studenters och nyutexaminerades kunskaper och kompetenser.

Session 2B: Pedagogisk förnyelse i företagsekonomi: Backcasting för framtidens utbildning (del 1)

Workshop (svenska)

Sofia Isberg (Umeå universitet) och Fekis pedagogiska referensråd

��ö����ٲ��������DzԴdz��� betraktas som ett ämne med stor samhällelig betydelse och det har därför betydelse inte bara att vi lär ut ämnet utan också hur. I denna session sätter vi fokus på pedagogiken. Vi vill utbilda kreativa, innovativa och modiga studenter, som kan göra skillnad, men gör vi det? Eller gör vi som vi alltid har gjort?

I denna workshop granskar vi vår egen praktik och diskuterar det som kan upplevas som normer kring hur vi lär ut ämnet företagsekonomi. Du får möjlighet att diskutera över disciplingränser, men också med andra som undervisar i samma som du själv. Vi planerar för variation i diskussionerna.

Workshopen utgår från metoden ”backcasting” som innebär att vi arbetar baklänges från ett framtida önskat tillstånd till dagens verklighet för att identifiera vilka åtgärder som behövs för att nå dit vi vill. En viktig del av backcasting-processen är att identifiera de hinder och utmaningar som kan komma i vägen för att nå målet. Att vara medveten om dessa hinder gör det möjligt för oss att ta proaktiva åtgärder och utforma konkreta åtgärdsplaner.  Backcasting handlar inte bara om att planera för framtiden, det handlar också om att vara flexibel nog att anpassa sig till förändringar längs vägen. Vi vill med den här workshopen komma fram till vad vi kan göra inom ramen för FEKIS för att stötta lärares kompetensutveckling och lärande.

Session 2C: Hoppets och handlingens pedagogik: emotionellt lärande i framtida ekonomutbildningar

Presentation (svenska)

Per Carlborg, Gun Abrahamsson, Nina Hasche (Örebro universitet) och Daniel Ellström (Linköpings universitet)

Allt fler studenter och unga vuxna uppvisar en nedstämdhet och utmattning inför klimatkrisen och en alltmer osäker framtid. Hoten mot vårt demokratiska samhällsbygge är många och kommer från en lång rad olika källor som många bottnar i ekonomiska frågor om produktion/överproduktion, ojämlikheter som källa till väpnade konflikter, resursfördelningsproblematik, konflikter om naturtillgångar/ekonomiska resurser. Oro och stress är inte sällan kännetecken på denna klimatrelaterade nedstämdhet – en grogrund för depression och likgiltighet inför hela situationen.

Vad gör vi inom den högre utbildningen för att bemöta denna utmattning? Vår undervisning kring hållbar utveckling för ekonomer syftar i regel till att lyfta problematiken kring flera av dessa frågor på en rationell och analytisk nivå, med förhoppning att  skapa engagerade studenter med god beredskap inför samhällsutmaningar av olika karaktär. Dock, ser vi hur vår pedagogik ibland, tvärtemot sitt syfte, inte leder till en ökad handlingskraft utan tvärtom förstärker bilden av en svår och hopplös situation. En möjlig förklaring kan vara att detta beror på ett underskott av emotionellt lärande; att blanda in känslor och känslomässig utveckling i utbildningen tycks ovanligt på handelshögskolor. Däremot belyser forskning känslors betydelse för lärande; ”självinsikt”  framträder som ett centralt tema och en grundbult för att utveckla personliga färdigheter och handlingskraft (Libertsson 2022; Wolrath-Söderberg 2017) – det handlar både om att upptäcka sina känslor och att gestalta dem med ord.

Mot bakgrund av ovanstående har vi undersökt ekonomstudenters syn på känslors roll och betydelse i programmen.  Vi har även testat ett antal kursinititativ för att främja framtidstro och handlingskraft. Intervjuerna med studenterna visade en utbredd pessimism som inte dämpades av våra olika utbildningsmoment: litteraturen, arbetsmomenten, inlämningsuppgifter med mera. Framför allt beskrevs en känsla där en enskild individ inte kan påverka något i det stora globala händelseförloppet, utan istället förlorar tron på det egna agentskapet. Sammanfattningsvis kan vi utifrån våra iakttagelser i ämnet konstatera att känslor spelar stor roll för studenternas lärande  och för lärarnas värdering av sina egna insatser. Upprörda känslor, känslor av vanmakt är något som studenterna känner inför den framtida utvecklingen (hållbarhetskonferensen) och såväl studenter som lärare vill undvika känslor av obehag, eftersträvar lugn men önskar väcka(s) till entusiasm. I undervisningen finns få eller inga inslag av självreflektion där studenterna uppmuntras att relatera sina känslor till kunskapsstoffet.

I denna session vill vi fördjupa samtalet kring känslors betydelse i våra utbildningar och utbyta erfarenheter kring olika läromoment och aktiviteter. Vi vill också diskutera frågan om hur vi förbereder våra studenter att vara aktiva i samhällsfrågor utifrån sin framtida profession och yrkestillhörighet. Finns det en hoppets pedagogik som kan främja lärandet bland våra studenter och samtidigt stimulera till kreativitet, idéförmåga och handlingskraft? Kan känslorna visa vägen för ett ökat samhällsengagemang eller är det en väg bortom bildningens och förnuftets rationalitet?

Session 2D: Formandet av framtidens forskarutbildning

Workshop (svenska)

Malin Gawell (Södertörns högskola), Emilia Rovira Norman och Anna Fyrberg Yngfalk (Mälardalens univeritet), Carolina Camén och Per Skålén (������ýs universitet)

SNABS (Swedish Network for Advanced Business Studies) startade år 2020 som ett initiativ mellan ett antal lärosäten, Mälardalens universitet, Jönköpings internationella handelshögskola, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Örebros universitet, ������ýs universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Högskola i Skövde, Södertörns högskola, samt Industriell ekonomi vid Chalmers och Industriell teknik/management, Kungliga Tekniska Högskolan. Nätverket startade för att stärka kapaciteten och öka kvaliteten på forskarutbildningar inom företagsekonomi och industriell ekonomi. I dag ingår även Gävle högskola, Umeå universitet, Lunds universitet och Högskolan Väst i nätverket. Hittills har nio SNABS-finansierade kurser genomförts, detta med stöd från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browalds stiftelse, och ytterligare femtiotre kurser har annonserats via nätverket till doktorander som tillhör anslutna lärosäten.

Inom nätverket har en bred flora av kurser erbjudits som dels innefattat klassiska kurser om metod, vetenskapsfilosofi och företagsekonomiämnets grunder, dels kurser från den aktuella forskningsfronten om exempelvis etik, materialitet, feminism och hållbarhet, för att nämna några teman. Nätverket har genom sina medlemsrepresentanter arbetat aktivt med att skapa dialog och samtal mellan lärosäten om framtidens forskarutbildning. Det har i sin tur främjat diskussioner om likheter men också skillnader i synsätt och strukturer inom forskarutbildningarna men också vad det är för typ av kunskapssamarbeten som kan behöva främjas för att stärka ämnena företagsekonomi och industriell ekonomi.

Denna panel kommer föra ett brett samtal om samverkan och diskutera effekterna och konsekvenserna av att kurser utvecklas ”bortom lärosätet” utifrån idén att komplettera och förbättra lärosätenas befintliga kursutbud. Vad innebär det att nätverket identifierar områden där förstärkning behövs och att det skapas nya kurser där det finns luckor i det nuvarande utbudet? Exempel på sådana initiativ är utökandet av metodkurser inklusive komplettering med forskningsaktuella metodkunskaper och perspektiv (exempel på sådant initiativ är "Advanced qualitative methods: Gioia” i samverkan mellan Chalmers, Linköpings universitet och Umeå universitet).

Andra viktiga frågor handlar om hur nätverket SNABS ska utvecklas och om hur vi ser på den här typen av samverkansinitiativ? Vi kommer också att prata om kvalitet på kurser i högre utbildning, och även kritiskt diskutera vilka typer av perspektiv eller traditioner som prioriteras genom doktorandkurserna, dels inom SNABS, dels på lärosäten? Finns det risk att SNABS skapar en passivitet hos lärosätena att utveckla doktorandkurser? Vilka doktorander främjas av den här typen av samverkansinitiativ och finns det grupper av doktorander som inte prioriteras?

Session 2E: Diversity, equity and inclusion and business administration (part 2 of session in parallel sessions 1 )

Workshop (English and Swedish)

Session 2F: Ett företagsekonomiskt bidrag till cirkularitet, resurseffektivisering och hållbar utveckling

Workshop (svenska)

Pia Ulvenblad, Olga Rauhut Kompaniets, Ludvig Lindlöf och Johannes Berglind Söderqvist (Högskolan i Halmstad)

ProActS (Promoting resource efficiency, co-creative Actions and innovation for Sustainable transition), det nya forskningsprogrammet på Högskolan i Halmstad, har som fokus att möta samhällsutmaningar kring cirkulär ekonomi och resurseffektivisering genom samskapande av nya möjligheter och digitala lösningar samt ledning och styrning av sådana processer. För att uppnå programmets mål krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt med en kombination av flera forskningsområden och kompetenser inom miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Femtio forskare arbetar inom programmet med kompetenser från företagsekonomi, energi och miljövetenskap, informationsteknologi och innovationsvetenskap, samt humaniora, samhälls­vetenskap och juridik m.m. Det är också viktigt att samarbeta med olika aktörer från båda privata företag och offentliga organisationer, NGO:s samt välgörenhetsorganisationer. 

Syftet med denna workshop är att främja diskussioner om den roll företagsekonomi som ämne kan spela för att stimulera cirkulär ekonomi, resurseffektivisering och hållbar utveckling. De frågor som vi kommer att behandla under workshopen är hur olika delar av ämnet företagsekonomi kan främja omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi.  

Session 2G: Tillitsbaserad styrning och ledning (del 1)

Presentation (svenska)

Sven Siverbo (������ýs universitet), Anna Glenngård (Lunds universitet), Tobias Johansson-Berg (Mälardalens universitet)

Tillitsbaserad styrning och ledning är ett koncept som nått stor spridning inom den offentliga sektorn, inte minst inom den offentliga sektorn. Sven Siverbo beskriver tillitsbaserad styrning och ledning och vilka uttryck det har tagit sig i den offentliga sektorn. Anna Glenngård pratar om tillitsbaserad resurstilldelning – exempel från hälso- och sjukvården och Tobias Johansson-Berg pratar om hur tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är ett resultat av teoretisering/institutional work.

Vad vet vi från forskningen om tillitsbaserad styrning och ledning? Vad är framtiden för konceptet?

Session 2H:  Innovating Hybrid Pedagogy (part 1)

Presentation (English)

Erik Månsson (������ý), Dariusz Osowski (Mälardalen University)

In the rapidly evolving landscape of education, the ability to effectively blend traditional, hybrid, and online learning formats has become crucial. Join us for an engaging and future-oriented session that explores the full spectrum of pedagogical possibilities in hybrid education. This session is designed for educators and researchers eager to enhance digital literacy, promote equity and inclusion, and create sustainable and engaging learning environments.

Part 1: Presentation

Kick off the session with an interactive presentation that dives into cutting-edge strategies for hybrid teaching. We’ll explore real-world examples from Mälardalen University’s “Digital Business Development with IT” course, showcasing innovative approaches to student engagement, digital literacy, and the integration of AI and automation in education. Discover how to create a learning experience that not only excites students but also contributes to sustainability and prepares students for the digital transformations of tomorrow.

Part 2: Workshop

In the hands-on workshop, you’ll collaborate with peers in both physical and virtual breakout rooms to explore the advantages and challenges of hybrid, in-class, and online learning formats. Using the latest tools for virtual collaboration, such as Padlet, we will co-create strategies to overcome common barriers, design engaging course content, and integrate adaptive learning technologies. Leave with practical insights and a toolkit of resources to implement in your own teaching practice, ensuring your courses are inclusive, future-ready, and tailored to the diverse needs of today’s students.

This session is a must for those looking to stay ahead of the curve in educational innovation, refine their hybrid teaching strategies, and contribute to the ongoing evolution of higher education.