Parallell session 3

Session 3A: Ett kritiskt samtal om universitetets villkor

Panel (svenska)

Fredrik Nilsson och Lars Engwall (Uppsala universitet)

Universitetets villkor har stor påverkan på den forskning och utbildning som bedrivs vid våra lärosäten. Även om långsiktighet bör prägla universitetets verksamheter har det visat sig att villkoren för dessa statliga myndigheter snabbt kan förändras. Ett aktuellt exempel på det är regeringens beslut att radikalt förkorta mandatperioden för externa styrelseledamöter. Ett annat aktuellt exempel är regeringens ambition att minska antalet fristående kurser.

I denna session samtalar Fredrik Nilsson och Lars Engwall om universitetets villkor och hur dessa förändrats och kan komma att förändras. Områden som behandlas under sessionen är statens och lärosätenas styrning, forskningsfinansiering och forskarutbildning, karriärvägar samt kulturvetenskaperna. Samtalet tar sin utgångspunkt i Lars Engwalls bok ”Universitetets villkor” (Dialogos, 2024). Boken innehåller 36 universitetspolitiska debattinlägg från åren 1988 till 2023 med kommentarer och analyser.

Session 3B: Pedagogisk förnyelse i företagsekonomi: Backcasting för framtidens utbildning (del 2 av session i parallella sessioner 2)

Workshop (svenska)

Session 3C: ”Startup jungle” – Live strategimodellering för startups i inkubation

Presentation (svenska)

Ludvig Lindlöf (Högskolan i Halmstad)

Presentationen handlar om ett pågående Vinnovafinansierat projekt där vi under 2 års tid implementerar en metodik för live strategimodellering på sex deltagande inkubatorer i Sverige (Sahlgrenska Science Park, Brewhouse Göteborg, Dalarna Science Park, Ideon, Gotland Science Park). Metodiken går ut på att ett startupteam använder sig av en fysisk djungel (se bild) för att modellera sin idé och sin omvärld. Djungeln utgör ett objekt som skapar en diskussion kring nuläge, önskat läge och möjliga vägar dit som är engagerande, som skapar samsyn, kreativitet och tydlighet. Metodiken bygger på en heldagsworkshop som följer ett förbestämt upplägg men som är följsamt för teamets behov. Vi använder oss av teorier om boundary objects, embodied cognition och action learning. Ambitionen är att skapa upplevelser för teamet som levandegör teamets situation på ett mer påtagligt sätt än t ex att skriva en affärsplan eller jobba med en business model canvas.

Projektet bör kunna inspirera de som är intresserade av olika kreativa sätt att engagera studenter i ett ämne. Att använda sig av fysiska objekt och metaforer av pedagogiska skäl och att skapa en ”prototyp” av det man behöver prata om, så att kommunikationen består av mer än tal och skrift. Presentationen ger också insikt i hur teamen och coacherna i projektet upplever metodiken – vid tiden för FEKIS 2024 har vi kommit ca halvvägs in i projektet. Deltagarna skulle kunna använda metodiken själva i sin undervisning av entreprenörer. Eller kanske se andra tillämpningar av djungeln. Deltagarna kommer att utmanas i hur vi skapar bra förutsättningar för startup team att utvecklas – på vilket sätt kan metodik stödja coacher att skapa en öppen och engagerande dialog om strategiska vägval i ett startup bolag?

Session 3D: Krav och riktlinjer för doktor, docent och professor bland lärosäten som är medlemmar i FEKIS

Workshop (svenska)

Anders Anell (Lunds universitet), Sara Öhlin (Stockholms universitet)

Baserat på den rapport som initierats av FEKIS, Krav och riktlinjer för doktor, docent och professor, ämnar denna session fördjupa diskussionen kring hur krav och riktlinjer har betydelse för och påverkar ämnet företagsekonomi. Erfarenheter och tankar diskuteras med utgångspunkt i ett antal teman/frågor.

Session 3E: Ett företagsekonomiskt bidrag till matchning på arbetsmarknaden (del 1)

Presentation i (svenska)

Torild Carlsson (Ibility Institute)

I studiet av marknader har det, alltsedan företagsekonomins akademiska inträde i mitten av 1900-talet, blivit alltmer självklart att söka svar inte bara i aggregat utan även i enskilda aktörers informationsinsamling och beslutsfattande. Framför allt gäller detta marknader för varor, tjänster och pengar. På marknaden för arbete söker emellertid de dominerande teorierna fortsatt främst sina svar i representativa agenter, pris och ytliga sorteringar som examen, ålder, kön etcetera. Dessa teorier är uttalat begränsade till ett fåtal variabler och har tydliga förbehåll om att de inte kan användas för att exempelvis sänka arbetslöshet. Teoriernas avstånd från aktörernas verklighet märks också i utvärdering av stödinsatser med frågor som ”fungerar aktiva arbetsmarknadsinsatser” eller ”privata eller offentligt ägda insatser” – utan att kunna ställa sig centrala frågor om insatsernas innehåll och aktörers process. Tänkta insikter: ��ö��ٲ��ǲԴǳ��n erbjuder standardiserade modeller och verktyg för att stötta ett unikt aktörskap – inventering, bokföring, K/I-analys etcetera. Sådana standardiserade modeller och verktyg för att stötta ett unikt aktörskap växer nu fram även när det gäller arbetsmarknad. Med dessa kan arbetsgivare och arbetstagare precisionsmatcha sig utifrån beslutsunderlag som arbetas fram lokalt och finna lösningar som är osynliga för den som söker svar i aggregatet. Empirin i systematisk tillämpning av dessa modeller och verktyg ser mycket lovande ut.

Liksom för andra marknader kan företagsekonomin, även på marknaden för arbete, på avgörande sätt, komplettera nationalekonomin. I vågskålen ligger bättre själv- och kompetensförsörjning och stärkt omställningsförmåga. Tidig empiri indikerar även inverkan på samhällsfrågor som hälsa och våldsbrott samt potential att stärka demokrati och förtroendet mellan stat och medborgare.

Seminariet är en inbjudan för fler att bidra till en företagsekonomisk kunskapsutveckling av vår förståelse för arbetsmarknaden genom att utmana, komplettera, formulera specifika forskningsfrågor och hitta samverkan.

��ý