������ý

Session 4A: Dags att byta namn på företagsekonomin

Presentation (svenska)

Nils Brunsson (Uppsala universitet)

Den olycksaliga idén från att vår disciplin skulle heta företagsekonomi kom från ett fåtal personer verksamma vid den då i akademiska sammanhang mycket perifera Handelshögskolan i Stockholm 1932. När ämnet skulle introduceras på universiteten på femtiotalet krävde ansvariga ett byte till ett akademiskt mer passande namn men i stället sköts introduktionen upp. Namnet har aldrig blivit riktigt etablerat utanför vår egen krets – få vet vad en företagsekonomisk forskare och lärare gör. Nu efter nästan hundra år efter bytet från ’handelsteknik’ till ’företagsekonomi’ är det hög tid att byta till ett namn som bättre speglar ämnets innehåll och som är lättare att kommunicera. Sessionen inleder med en beskrivning av tysk och svensk historia och förslag för framtiden följt av diskussion bland publiken.

Session 4B: Att läsa sig in i företagsekonomi: läsandet och dess sammanhang i (ut)bildning (del 1)

Presentation (svenska)

Lovísa Eiríksdóttir (Uppsala universitet), Ola Håkansson (Studentlitteratur), Johannes Berglind Söderqvist (Högskolan i Halmstad)

Varför läser vi, vad läser vi och hur? Det är frågor som ställs alldeles för sällan. Visst har vi seminarier, läser rutinmässigt läroböcker och akademiska tidskrifter, men använder vi verkligen den potential som finns i läsande till fullo i företagsekonomisk undervisning? Vi tror att det är angeläget att fundera över, och diskutera hur vi förhåller oss både till vårt eget och studenternas läsande i och kring undervisningssituationen. Blir det förhållningssättet slentrianmässigt försummar vi en stor källa till välbehövlig förnyelse av företagsekonomisk undervisning. Läsandet kan blåsa liv i en annars andefattig (ut)bildningsresa för lärare och studenter, öva föreställnings- inlevelse- och fantasiförmåga, och inte minst tjäna som utgångspunkt för relationsskapande.

Dessvärre är sådana bidrag från läsandet långt ifrån givna och kan kräva en del eftertanke att få till. Vilken roll kan och bör andra sorters texter än läroböcker och artiklar ha i undervisningen så som exempelvis essäer, skönlitteratur och poesi, och vilka verktyg behöver vi för att vår läsning ska kunna bli en del av våra perspektiv och förmåga att skapa något nytt. Hur skapar vi levande samtal och dialog kring det lästa och hur processar vi och levandegör vi det vi läser? Det finns en hel del vi kan göra för att bidra till förnyelse inom undervisningen avseende läsandets roll. Vi kommer att presentera exempel på både vad, hur och varför vi kan och bör göra någonting mer av läsandet inom företagsekonomisk undervisning, och inte minst, bjuda in till diskussion på temat.

Efter presentationssessionen kommer vi att arrangera en fristående fortsättning i form av en kortare workshop (45 minuter) för dem som är intresserade och vill utforska idéer om läsandet vidare. Slow/co-reading är en metod där vi gemensamt läser en text, stycke för stycke, med målet att fördjupa vår förståelse för texten och skapa en närmare samhörighet genom den gemensamma läsupplevelsen. Vi skulle uppskatta om de som önskar delta i workshopen medför en text som har haft en betydande inverkan på dem på något sätt. Vi kommer introducera våra texter och tillsammans välja en som vi fördjupar oss i. Observera att denna workshop är en separat del och inget krav för dem som vill delta i presentationssessionen.

Session 4C: Pedagogiska dilemman och variationens möjligheter för ökat studentengagemang (del 1)

Workshop (svenska)

Sofia Isberg (Umeå universitet), Johan Åkesson (Göteborg), Fekis pedagogiska referensråd

��ö����ٲ��������DzԴdz��� ses som ett samhällsviktigt ämne. Det har betydelse vilka modeller, teorier och begrepp vi diskuterar med studenterna, det vill säga vad vi lär ut. Lika viktigt är dock att diskutera pedagogiken, hur vi skapar förutsättningar för studenters lärande. Som lärare i företagsekonomi ställs vi ofta inför undervisningssituationer där det inte finns enkla eller entydiga lösningar. Dessa dilemman uppstår vanligtvis i miljöer som föreläsningssalen eller seminarierummet, där vi som lärare måste hitta lösningar för att säkerställa att undervisningen fungerar optimalt.

Välkomna till en inspirerande workshop där vi tillsammans utforskar hur vi kan närma oss ämnet företagsekonomi från olika håll. Under denna session diskuterar vi en rad verktyg och metoder som kan användas för att bättre möta dagens studenter i klassrummet och stimulera deras förberedelser inför lärandeaktiviteter. Sessionen är interaktivt och vi ger stort utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussioner om hur vi kan skapa goda förutsättningar för studenters lärande.

Session 4D: Hur öka den företagsekonomiska forskningens praktiska relevans

Presentation (svenska)

Jan Marton (Göteborgs universitet)

Den företagsekonomiska forskningens bristande relevans för praktiken har i flera sammanhang lyfts som ett problem. Internationellt har frågan diskuterats under det senaste decenniet, vilket lett till ökade krav på ”impact”, och att mäta impact. I Sverige har FEKIS lyft frågan om den företagsekonomiska forskningens låga inflytande inom politik och andra fält. Starten av tidskriften Organisation & Samhälle var ett försök att föra fram företagsekonomisk forskning till en utomvetenskaplig publik. Tesen som lyfts i denna session är att orsaken till den företagsekonomiska forskningens bristande praktiska relevans är brist på långsiktig teori- och metodutveckling. Forskningen i Sverige utmärks av att vara praktiknära.

Det innebär inte att den per automatik är användbar för generella råd till praktiken, utan den tenderar i stället att bli alltför situationsspecifik. Därtill ges mycket av den externa finansieringen av företagsekonomiska forskning i Sverige till projekt med koppling till aktuella politiska frågor, vilket leder till bristande långsiktighet i forskningen. Frågan som ställs i sessionen är hur teori och metod inom företagsekonomisk forskning kan stärkas, i syfte att på sikt kunna öka forskningens praktiska relevans. Sessionen är till nytta för alla som ägnar sig åt företagsekonomisk forskning i Sverige och som har intresse av att deras forskning får utomvetenskaplig påverkan.

Session 4E: Ett företagsekonomiskt bidrag till matchning på arbetsmarknaden (del 2 av session från parallella sessioner 3)

Presentation (svenska)

Session 4F: Digital tourism eco-system transformation (part 1)

Presentation (English)

Maria Lexhagen (Mid-Sweden University), Mia Larson (������ý), Christina Öberg (Linnaeus University), Sabine Gebert Persson (Uppsala University)

For a long time, tourism has been influenced by digitalization and technological developments. A wider range of areas in the digital tourism eco-system and digital landscape such as marketing, communication, distribution, pricing, business development, innovation, consumption and customer relationships, have been affected and changed over time, resulting in new actors involved in the tourism eco-system. The fundamental principle of tourism, physical movements (i.e. in-situ tourism), is receiving increased attention from scholars and practitioners as new technology allows people to experience tourism destinations, attractions and activities without travelling there, implying that virtual tourism (i.e. ex-situ tourism) is likely to grow. In addition to technological developments, concern for the negative impacts of travel and tourism and threats to the global sustainability goals is another reason for increased interest in the future of virtual travel and tourism.

Come experience and discuss with us! During this double session, we will in an interactive mode illustrate and discuss current and future digital technology transformations from a systems perspective, from the standpoint of tourists´ experiences and consumption, and from a future perspective regarding scholarly enquiry in this area. In the second session, you will also be able to test virtual reality equipment and share your experiences.

Session 4G: Svensk forskning och undervisning i strategi – vart är vi på väg? (del 1)

Workshop (svenska och engelska)

Svante Schriber (Stockholms universitet), Fredrik Tell (Uppsala universitet)

Området strategi växer internationellt och många lärosäten har professurer, avdelningar och t o m institutioner med inriktning mot strategi. Trots att det finns en lång tradition av svensk forskning inom strategi (se Kalling & Bengtsson, 2024; Schriber, 2016) så är området relativt splittrat, i termer av tjänster med inriktning mot strategi och utbildningsinriktningar i strategi.

En snabb inventering ger vid handen att aktiva lärare och forskare publicerar regelbundet inom området. Kurser i strategi ges även vid flertalet lärosäten – men inte alla. Det väcker viktiga frågor. Hur utbildar vi våra studenter i strategi och vilka är de dominerande inriktningarna på den forskning som bedrivs? Vilka strategiska frågor och utmaningar dominerar, vilken pedagogik används? Skiljer sig undervisning och forskning mellan Sverige (och Norden) och andra länder?

Det är vår övertygelse att strategiämnet i Sverige skulle må bra av en diskussion och kraftsamling där vi gemensamt kan hjälpa varandra i utvecklingen av undervisningsinsatser likväl som i formuleringen av forskningsprojekt. Målet är att denna session vid FEKIS-konferensen öppnar nya kontakter och bygger broar som leder till starkare forskning och undervisning i strategi framledes.

Syftet med sessionen är att dels inventera läget för svensk strategiforskning och -undervisning, dels skapa möjligheter till förbättrade förutsättningar för detta, samt för att nå ökat genomslag i svensk och internationell forskning och undervisning. Målet är att initialt kartlägga intresserade forskare och lärare, samt läget på de olika universiteten och högskolorna, samt att skapa forum för ökat samarbete.

Sessionen inleds med en kort presentation av strategiämnet i svensk forskning och undervisning, innan utmaningar liksom möjliga utvecklingsförslag skissas. Därpå genomförs diskussioner mindre grupper vilka sammanfattas i storforum. Slutligen stakas vägen ut för ett fortsatta aktiviteter (t ex möjligheter till gästföreläsningar, forskning, m.m.).

Strategiforskningen är till sin natur internationell, men genom att delta får man möjlighet att vara med att aktivt staka ut möjliga samarbeten med påverkan på framtiden för den svenska strategiforskningen.

Referenser:

Kalling, T. & L. Bengtsson (2024). A Historical Review of Swedish Strategy Research and the Rigour–Relevance Gap, ur: Elements in Business Strategy, (red. JC Spender), Cambridge University Press

Schriber, S. (2016). Nordic strategy research: topics, theories and trends. Scandinavian Journal of Management, 32(4), 220–30

Session 4H: Brister i studenters matematikkunskaper

Presentation (svenska)

Charlotte Hemmingson (������ýs universitet)

Ekonomstudenters kunskaper i matematik har försämrats. Det har vi som undervisar i redovisning på HHK i ������ý konstaterat och det finns även belagt i en studie som Akavia gjort (Redovisning, ett ämne i kris? av Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia). Jag har på uppdrag av ämnet företagsekonomi på Kau identifierat brister i studenters matematikkunskaper och kommit med förslag om hur bristerna ska åtgärdas. Denna session presenterar inledningsvis hur HHK i ������ý arbetar med att åtgärda bristande matematikkunskaper. Därefter förs ett samtal/diskussion med representanter från övriga lärosäten om hur de arbetar för att åtgärda bristande matematikkunskaper hos dagens studenter.