������ý

Session 5A: 10 år med Organisation och Samhälle: Har företagsekonomin blivit mer samhällsrelevant?

Workshop (svenska)

Susanna Alexius, Fredrik Svärdsten och Anna Jonsson (Stockholms universitet), Cecilia Cassinger (Lunds universitet), Emilia Florin Samuelsson (Högskolan i Jönköping), Nils Brunsson och Fredrik Nilsson (Uppsala universitet)

Organisation och samhälle startades 2014 med syftet att göra företagsekonomiska forskningsresultat tillgängliga för en bredare publik och därmed bidra till samhällsdebatten. I år fyller tidskriften 10 år. Under det gångna decenniet har Organisation och Samhälle utvecklats och förändrats. Tidskriften drivs inte av en enskild organisation, person eller idé, utan representerar en mångfald av röster och idéer inom svensk företagsekonomi, förenade av ett gemensamt intresse för samhället och organisation i ordets vidare bemärkelse som till exempel organisationer, organisering, organiserande, och organiserbarhet.

Under 10 år har vi publicerat 19 tryckta nummer som behandlat 15 olika teman med artiklar som har öppnat upp för nya perspektiv på företagsekonomi. Gemensamt för dem är en strävan att förändra företagsekonomin, vissa på mer radikala sätt än andra. På denna session berättar vi mer om tidigare teman och artiklar men också om nya. O&S redaktionen inleder med en översikt av tidskriftens arbete under de 10 år som gått och de ämnen som diskuterats. Därefter öppnar vi upp för en debatt med medlemmar i redaktionsrådet och publiken om vad Organisation och Samhälle har betytt och kan betyda för svensk företagsekonomi i framtiden. Vi ställer också frågan om företagsekonomin har blivit mer samhällsrelevant sedan 2014.

Session 5B: Att läsa sig in i företagsekonomi – Slow reading (del 2 av session från parallella sessioner 4)

Workshop (svenska)

Session 5C: Pedagogiska dilemman och variationens möjligheter för ökat studentengagemang (del 2 av session i parallella sessioner 4)

Workshop (svenska)

Session 5D: Redovisning och kalkyler som samhällsvetenskap: kan introduktionskurser vara något mer än korvstoppning

Panel (svenska)

Per Forsberg (Örebro universitet), Åsa Plesner (Stockholms universitet), Niklas Wällstedt (Örebro universitet), Katharina Rahnert (������ýs universitet), Cristian Lagström (Stockholms universitet)

��ö����ٲ��������DzԴdz���ska institutioner runt om i Sverige erbjuder grundläggande kurser i redovisning. I dessa kurser får alla som väljer att läsa företagsekonomi ett intryck av redovisning som praktik och som akademisk disciplin. På det sättet formar innehållet i dessa kurser allmänhetens bild av vad redovisning är.

På de flesta håll är dessa inledande kurser renodlat ”tekniska” till sin karaktär – redovisningsnormer och praktiker beskrivs och tränas. Det finns poänger med det – om redovisning är ’affärernas språk’ så behöver studenter lära sig glosor och grammatik innan de går vidare till litteraturanalys. Men risken med ensidigt tekniska grundkurser är att de studenter som inte fortsätter med fördjupningskurser får sina fördomar om vad redovisning är och kan vara bekräftade i stället för att utmanas. En annan risk är att ämnet går miste om lämpliga studenter för att det inte uppfattas som en relevant och spännande samhällsvetenskap, vilket vi menar att det är.

I den här sessionen vill vi väcka ett samtal om vad som är önskvärt och möjligt att göra inom den korta ram som en inledande kurs utgör. Vi ger inspirerande exempel på försök att erbjuda mer kontext inom ramen för introduktionskursen, och hoppas på diskussion med andra redovisningslärare om hur kurserna borde eller inte borde utvecklas. Att presentera redovisning och kalkyler i en moralisk, politisk och socialt skapande kontext och att lyfta fram mångfalden gör ämnet intressant men kan även fungera som pedagogiska tillfällen.

Vi söker en mångfald av deltagare för att tillsammans kunna diskutera flera olika exempel på hur redovisning och kalkyler i sin kontext kan fungera som pedagogiskt verktyg. Du kan vara med och bidra med roliga och inspirerande exempel med alltifrån hur kalkyler har en social funktion (t.ex. diskutera diskonteringsräntan utifrån ett moraliskt perspektiv), redovisning av krediter/finansiering utifrån att lösa tids/kredit-gapet, redovisning förr och i framtiden, eller redovisning som algoritmer som påverkar oss.

Session 5E: Hur kan företagsekonomi bidra till användarorienterad välfärd?

Presentation (svenska)

Alina Lidén och Ulrika Westrup (Lunds universitet)

Välfärdsorganisationer strävar efter att utvecklas för att bättre möta invånarnas och samhällets behov av minskade sociala klyftor. Samverkan mellan olika aktörer har kommit att ses som lösningen på många komplexa frågor och situationer som inte kan hanteras av en enskild organisation. Trots detta kämpar många organisationer med att få samverkan att fungera. Även efter år av samverkansprojekt har det ofta visat sig att förbättringarna för de människor som är i behov av välfärdstjänster har varit begränsade. En orsak till detta är att samverkansprojekt ofta bedrivs utifrån ett organisatoriskt inifrånut perspektiv, där fokus ligger på verksamheternas egna behov snarare än användarnas. Inom teoribildningen om tjänstelogik (Public Service Logic) har ett fält för den offentliga sektorn vuxit fram där resursintegrering är en av grundpelarna. Resursintegrering innebär att föra samman aktörer och deras resurser på ett sätt som underlättar värdeskapande för både medborgare och samhälle.

Synsättet bygger på att aktörer och deras resurser integreras från ett användarorienterat perspektiv, snarare än ett organisatoriskt perspektiv. Inom fältet börjar ett teoretiskt ramverk växa fram som särskilt betonar starkare kopplingar mellan resursintegrering och värdeskapande, samt vikten av ständigt lärande utifrån erfarenheter av samskapande. Det talas också om behovet av praktiska modeller för resursintegrering utifrån detta perspektiv, som möjliggör att identifiera, mobilisera och samordna befintliga resurser på ett ändamålsenligt sätt, så att hjulet inte behöver uppfinnas varje gång.

Utmaningarna kring ökad användarorientering i välfärden är självfallet många. Några centrala frågeställningar är: Hur kan företagsekonomi hjälpa välfärdsorganisationer att bättre ta sig an invånarnas och samhällets behov utifrån ett användarorienterat/utifrån-in perspektiv för att minska sociala klyftor? På vilket sätt kan företagsekonomi bidra till modeller för resursintegrering i enlighet med perspektivet? Hur bör en sådan utveckling av synsätt och modeller lämpligen drivas och av vem? Vilka faror kan finnas med utveckling ett utifrån-in perspektiv och tillhörande modeller? Under sessionen kommer praktiska exempel från pågående forskningsprojekt att ges som underlag för diskussion kring dessa frågor.

Session 5F: Digital tourism eco-system transformation: VR workshop in KAUotic Hackerspace (part 2 of session from parallel sessions 4)

Workshop (English or Swedish)

Come experience and discuss with us! During this double session, we will in an interactive mode illustrate and discuss current and future digital technology transformations from a systems perspective, from the standpoint of tourists´ experiences and consumption, and from a future perspective regarding scholarly enquiry in this area. In this second session, you will be able to test virtual reality equipment, share your experiences and relate to discussions in the first session.

Session 5G: Svensk forskning och undervisning i strategi – vart är vi på väg? (del 2 av session från PS4)

Workshop (svenska eller engelska)

Session 5H: Att förena affärsnytta med demokrati: behöver kooperativa och ömsesidiga företag få mer plats inom företagsekonomi?

Workshop (svenska)

Lucia Crevani (Mälardalens universitet), Caroline Wigren-Kristoferson (Malmö universitet), Gordon Hahn (Coompanion Sverige)

��ö����ٲ��������DzԴdz���sk forskning och undervisning intresserar sig för olika slags organisationer, både privata och offentliga, men sällan specifikt för kooperativa och ömsesidiga företag som utgör en viktig del av det svenska näringslivet och samhället. Tillsammans omsätter de 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen flera hundra miljarder kronor. Svensk Kooperation framhäver hur kooperativa och ömsesidiga företag utgör det demokratiska näringslivet, och förenar affärsnytta med demokrati.

Workshoppen samlar de lärare och forskare som är intresserade av att gemensamt diskutera hur forskning och utbildning inom företagsekonomi kan utvecklas genom större fokus på kooperativa och ömsesidiga företag, och hur kan detta bidra till förnyelse och demokrati.

1) Vad är det för frågor vi behöver utveckla mer kunskap om?

2) Vad är det för frågor vi behöver prata mer i utbildningen om?

3) Hur kan kunskap om kooperativa och ömsesidiga företag bidra till att göra företagsekonomi relevant i en tid av stora samhällsutmaningar? Hur kan denna kunskap bidra till att upprätthålla och utveckla demokratiska praktiker?