Med utgångspunkt i frågan om vad som händer när arbetare organiserar sig fackligt har Josef Ringqvist, nybliven doktor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan, forskat på fackliga effekter på allmänhetens uppfattningar och attityder.
Avhandlingen “When workers unionize: Trade union effects on management-worker conflict and attitudes towards immediate interests versus broader political agendas” består av två övergripande teman:
- Konflikter mellan ledning och arbetare
- Spänningar mellan omedelbara intressen kontra bredare politiska agendor
Josef Ringqvist, berätta om din avhandling
- Den breda kontexten är att förstå facket, vad som händer när arbetare organiserar sig och vilken roll facket har i vårt samhälle. Det är den breda ingången i min avhandling som jag adresserar genom attitydforskning. För att besvara frågeställningen räcker det inte att jämföra de som är medlemmar i facket med de som inte är medlemmar, så jag har gjort en flernivåanalys där jag även har jämfört arbetsplatser och länder med olika grad av fackligt inflytande.
Vad är då de vanligaste effekterna av att arbetare organiserar sig fackligt på en arbetsplats?
- I mitt första tema, som handlar om konflikter och motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare, visar jag att facket bidrar till att personer upplever mindre konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Så det är en viktig del i mina resultat. Inom samma tema har jag funnit att personer upplever att de har mer inflytande över sin arbetsmiljö, arbetets tempo och arbetsuppgifter när fackets inflytande är starkt - framförallt på arbetsplatser där kraven är höga.
- I mitt andra tema, fackets roll i miljöfrågan, är det kortfattade resultatet att facket bidrar med en mängd faktorer som gör att arbetare är mer positivt inställda till miljö- och klimatpolitik. Dels tenderar fackmedlemmar att vara mer positiva till miljöpolitik än de som inte är med. Men också - om man jämför länder där facket har mer inflytande i form av exempelvis kollektivavtal - så är alla anställda mer positivt inställda till miljöpolitik i länder där facket är starkare. Jag argumenterar för att facket spelar en väldigt viktig roll i den gröna omställningen genom att bidra med en typ av trygghet rent materiellt som gör att arbetare kan prioritera sådan här bredare frågor.
På vilket sätt tror du att dina forskningsresultat kan användas?
- På lite olika sätt. En tanke är att mina resultat kan vara av intresse i diskussioner om vad facket driver för frågor, alltså policydebatter inom arbetarrörelsen, särskilt inom de allt viktigare miljöfrågorna. Mina resultat visar att fackmedlemmar är mer positiva till miljöpolitik än vad man kanske har trott, även när miljön ställs emot jobb och tillväxt. Det indikerar att facket kan ta en mer aktiv roll och driva på i miljöfrågor – och det är viktigt. Det här är också insikter jag tror kan vara av intresse i pågående diskussioner om arbetstidsförkortning, en konkret fråga facket skulle kunna driva och som kan ha positiva miljöeffekter.
