¹û¶³´«Ã½

I studien undersöks dels om användning av kollegial observation och Ã¥terkoppling utifrÃ¥n forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbetet inom en regional ämnesdidaktisk nätverksmodell, bestÃ¥ende av forskare, lärare, utvecklingspedagoger (lärledare) och rektorer, kan bilda en lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling. I studien kombineras därför professionsutveckling och praktikutvecklande forskning med utgÃ¥ngspunkt i ett avtalat samarbete mellan ¹û¶³´«Ã½s universitet, Regionalt Utvecklingscentrum i Värmland, Eda kommun, Karlskoga kommun, ¹û¶³´«Ã½s kommun och Kils kommun.

Studien visar att kollegial observation och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier efterföljt av gruppbaserad analys och lektionsplanering ger ett gott stöd till lärarnas undervisningsutveckling. Lärarna själva menar att det stärker deras pedagogiska ledarskap, höjer kvaliteten på undervisningen och leder till ett fördjupat fokus i arbetet med texter av olika slag. Studien visar också att lärledarna (som är språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen och har en lärstödjande funktion i projektet) spelar en central roll för att driva utvecklingsprocessen långsiktigt och med bibehållet ämnesdjup. Schemamässiga behov som tid för inläsning av teori, tid för reflexion, möten och gemensam planering utgör också centrala faktorer för att säkerställa långsiktig hållbarhet i utvecklingsarbetet och samarbetet mellan universitet och skola. I rapporten diskuteras studiens kunskapsbidrag i förhållande till befintlig forskning på området. Vi diskuterar också resultatens implikationer för det långsiktiga arbetet med undervisningsutveckling i skolan och utmaningar på organisationsnivå både för självstyrt utvecklingsarbete och för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän kring praktikutvecklande forskning och skolutveckling.