…du är flöjtlärare vid Musikhögskolan Ingesund och doktorand vid Musikhögskolan i Piteå. Kan du berätta lite om din bakgrund?
- Jag växte upp i Sunne, och började spela flöjt i musikskolan. Jag kände nog ganska tidigt att jag ville satsa på musik, fast visste inte riktigt hur förstås. Sedan studerade jag en massa år på flera musikhögskolor (Ingesund, Köpenhamn, Göteborg och London) innan jag slog mig ner i Göteborg. Där bor jag sedan ungefär 20 år. Jag spelar gärna kammarmusik, och tycker mycket om nutida musik. 2008 var ett viktigt år för mig, då började jag jobba på Musikhögskolan Ingesund, som är världens bästa och trevligaste arbetsplats, rent objektivt sett.
Vad forskar du om?
- Jag är intresserad av sambandet mellan språk, tal och musik, och sitter just nu och lyssnar på gamla inspelningar av fryksdalsmål. Jag letar efter musikaliska kvaliteter i dialekten, kan man säga, och i förlängningen vill jag se hur förståelsen av dessa musikaliska kvaliteter kan göra mig till en bättre musiker.
Hur vill du att din avhandling ska komma till användning när du disputerat?
- Jag hoppas att den kan fungera som inspiration för andra musiker som vill förstå några av de verktyg vi kan använda för att uttrycka oss musikaliskt. Och kanske andra som undervisar på musikhögskolor – som hjälpmedel för att prata om hur man gestaltar musik.
När beräknar du att vara färdig?
- Jag är doktorand på halvtid och avslutar just nu mitt första år – så våren 2028 hoppas jag vara färdig.
Som jag förstår älskar du ditt jobb som lärare och möjligheten att få föra arvet efter dina egna flöjtlärare, William Bennett, Anders Jonhäll och Gerard Schaub, vidare till nästa generation unga musiker. Vad vill du skicka med dina studenter som är en del av dig själv som musiker?
- Absolut. Det är fascinerande hur man lär ut konsten att spela ett instrument. Det är ju en lång och obruten tradition, flera hundra år bakåt i tiden. Om man går tillbaks sex generationer kommer man till självaste Mozart. Ofta när jag undervisar, citerar jag mina gamla lärare, och det gjorde säkert de också, så något korn av det Mozart sade kanske finns kvar? Jag vill gärna att mina studenter känner att de är en del av denna fina kedja, att vi alla är musikaliska arvingar, och ger vidare till kommande generationer. Sedan vill jag förstås att de ska våga prova sig fram och hitta sin egen röst i musikutövandet.
