VÄr alumn Julia Bengtson frÄn BorlÀnge har en diger musikutbildning med studier vid Musikkonservatoriet Falun, en utbytestermin vid Norges MusikkhÞgskole i Oslo och inte minst en examen i musikproduktion frÄn Musikhögskolan Ingesund. Nu studerar hon pÄ fria musikerprogrammet vid Högskolan för scen och musik i Göteborg.
Var det sjÀlvklart för dig att bli musiker och musikproducent?
- Nej, absolut inte. Jag lĂ€ste naturvetenskapsprogrammet pĂ„ gymnasiet och tĂ€nkte att jag skulle bli nĂ„got âriktigtâ som till exempel lĂ€kare eller sĂ„ vilket mĂ„nga av mina kompisar siktade pĂ„. Jag har dock alltid hĂ„llit pĂ„ mycket med musik och började spela fiol sommaren innan jag fyllde fyra Ă„r. Jag gick pĂ„ musikskolan under hela min uppvĂ€xt och spelade men sĂ„g musiken mer som en hobby. NĂ€r jag tog studenten tog jag ett sabbatsĂ„r för att fundera pĂ„ vad jag ville göra hĂ€rnĂ€st. PĂ„ timing och tur hamnade jag pĂ„ Musikkonservatoriet Falun, trots att jag hörde av mig med min ansökan alldeles för sent, och tĂ€nkte bara att jag skulle gĂ„ ett Ă„r som en kul grej. NĂ€r det sen blev dags för nĂ€sta steg och alla mina kompisar började söka folkhögskolor och andra högskolor kĂ€nde jag âmen om jag inte hĂ„ller pĂ„ med musik nĂ€sta Ă„r, vad gör jag dĂ„?â. Jag började leta runt och hittade Musikhögskolan Ingesund och musikproduktionsprogrammet. SĂ„ mitt vĂ€gval nĂ€r det gĂ€ller utbildning och karriĂ€r har verkligen varit pĂ„ volley.
Hur kom det sig att du valde att lÀsa pÄ musikproduktionsprogrammet pÄ Ingesund?
- NĂ€r jag insĂ„g att jag ville fortsĂ€tta med musiken hade de flesta andra utbildningarna som hade kunnat vara aktuella för mig stĂ€ngt för ansökan. Turligt nog lĂ„g ansökningsperioden för musikproduktionsprogrammet pĂ„ Ingesund senare pĂ„ vĂ„ren, sĂ„ jag hann precis in med min ansökan. Ă terigen â timing och tur och volley. Jag Ă€r otroligt glad att det var pĂ„ just Ingesund jag hamnade!
Du Ă€r folkmusiker och utforskar samklang mellan fiol, sĂ„ng och elektronik. Ăr du ensam om denna nisch eller har du fler kollegor som jobbar inom samma genre?
Visst har jag kollegor som rör sig i samma hĂ€rad! Sara Parkman, Samuel LĂ„ngbacka, eller Looptok som han kallar sig, och bandet Ăvestaden Ă€r nĂ„gra exempel.
Ăr det viktigt att hitta en egen nisch?
BÄde ja och nej. För mig handlade det om att hitta en nisch som jag kunde djupdyka inom, det fick liksom sÀtta en riktning. DÄ blir det lÀttare att motivera konstnÀrliga val, om man kan sÀtta dem i relation till en viss nisch. Det hamnar liksom lite utanför en sjÀlv pÄ ett sÀtt som jag tycker om. Sen finns det ocksÄ en styrka i att vara bred!
Musikbranschen Àr tidvis tuff och utmanande. Vad bör en blivande musikproducent tÀnka pÄ? Behöver du vara lika intresserad av att marknadsföra dig sjÀlv som du Àr av musik?
- Framförallt tycker jag att du mĂ„ste lĂ„ta det ta tid. Det behövs hĂ„rt arbete och tĂ„lamod, det kan lĂ„ta hĂ„rt men det Ă€r ocksĂ„ sant. Den som gĂ„r och vĂ€ntar pĂ„ att bli upptĂ€ckt riskerar att fĂ„ vĂ€nta vĂ€ldigt, vĂ€ldigt lĂ€nge. Visst handlar det lite om tur, men mest handlar det om att ge dig sjĂ€lv förutsĂ€ttningar. Det var vĂ€l Ingemark Stenmark som sa det; âjag vet inget om tur, jag vet bara att ju mer jag trĂ€nar desto mer tur fĂ„r jagâ. Jag tror stenhĂ„rt pĂ„ att kontinuitet Ă€r nyckeln. SĂ„ lĂ€nge du kan och vill fortsĂ€tta sĂ„g gör det! Utdelningen kommer. Och marknadsföring â den börjar ju med att du Ă€r lĂ€tt att jobba med, kommer i tid och sĂ„ vidare. Jag tycker kanske ocksĂ„ att det Ă€r mer vĂ€rt att lĂ€gga ner tid pĂ„ det du vill marknadsföra Ă€n att ha marknadsföringen som ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. Förbered din portfolio med dina lĂ„tar och det du gör, ha dina lĂ€nkar redo, gör fĂ€rdigt dina projekt. DĂ„ blir det lĂ€ttare att marknadsföra dig sjĂ€lv, nĂ€r det finns nĂ„got konkret att peka pĂ„. Det Ă€r alltid mycket lĂ€ttare att höra pĂ„ musik i stĂ€llet för att prata om den. Din hĂ€ngivenhet i det du gör kommer att skina igenom.
Om du vill utbilda dig till musikproducent - varför ska du vÀlja musikproduktionsprogrammet pÄ Musikhögskolan Ingesund?
- För att det finns en otrolig kompetens hÀr och det Àr en miljö, bÄde i lokalerna och i de natursköna omgivningarna som Àr vÀldigt lyxig att fÄ vara i. En av styrkorna som skolan har tycker jag Àr att den ju Àr lite mindre. Man lÀr kÀnna de flesta som gÄr pÄ skolan, och lÀrarna kan fÄ överblick över varje enskild student. Det i sin tur gör att man fÄr en mycket mer individanpassad utbildning, pÄ en vÀldigt hög nivÄ. Skolan Àr aldrig helt stÀngd vilket gör att man har maximal tillgÄng övningsrum, studio och sÄ vidare. Det Àr verkligen nÄgot som gör skolan unik!
I dagarna har du fĂ„tt ett stipendium hos Veronica Ăhmans Stipendiestiftelse, stort grattis!
Veronica Ăhmans Stipendiestiftelse ingĂ„r i Fredrika Bremer Förbundets Stipendiestiftelse, och i kriterierna gĂ„r det att lĂ€sa att det handlar om att uppmuntra unga kvinnor som utbildar sig inom musik- och kulturomrĂ„det och mottagare ska förena tradition med upptĂ€ckarlust och vidsynthet med kvalitet och kunskap. Hur viktigt Ă€r det att kvinnor uppmĂ€rksammas inom musik- och kultursektorn?
- Det Àr superviktigt. Musikbranschen Àr ju till stor del mansdominerad, inte minst inom musikproduktion. Det Àr otroligt viktigt att alla, oavsett kön, etnicitet, bakgrund och sÄ vidare, ges möjlighet att synas och höras. Alla vinner pÄ det. Det ger möjlighet till ett bredare uttryck i branschen, och det kÀnns fint att kunna vara en del i det ledet. Det Àr mÄnga kvinnor som har gÄtt före mig och kan jag gÄ före nÄgon annan Àr jag jÀtteglad.
Hur ska du förvalta ditt stipendium?
- Jag ska anvÀnda stipendiet till en fördjupning i scenografiskt ljus som jag hÄller pÄ med just nu, och sÄ kommer det delfinansiera en ny strÄke. Blir det nÄgot över sÄ gÄr det direkt till mitt debutalbum som kommer till hösten. HÄll utkik!
