Under Äret har Musikhögskolan Ingesund rekryterat en professor i musikpedagogik. Hennes nyfikenhet pÄ improvisationsmusik har varit en drivkraft och inspiration sen barnsben. NÄgot som hon gÀrna för vidare till blivande musikpedagoger. Hon heter Guro Gravem Johansen.
Guro Gravem Johansen kommer frÄn en liten ort i glesbygden i Nordnorge. NÀr de andra barnen spelade fotboll sjöng hon och spelade piano pÄ sitt rum. Hon spelade ocksÄ Euphonium, en mindre tuba, i skolorkestern. Hemma sjöng hennes förÀldrar hela tiden, faktiskt mycket av den svenska vistraditionen.
- SÄ mycket att nÀr jag gick i förskolan fick mina förÀldrar ett meddelande om att de var bekymrade, jag sjöng nÀmligen nubbevisor, typ Bellman, för de andra barnen.
FörÀldrarnas sÄng satte stÀmningen hemma under hennes uppvÀxt vilket har fÀrgat henne mycket. PÄ sitt rum fick hon ett bra gehör genom att spela och sjunga mycket.
- Ett exempel, det var fel pÄ min kassettbandspelare, sÄ det gick att spela in flera spÄr pÄ samma band. Min egen orkester. Jag lÀrde mig ocksÄ att planka, det vill sÀga, skriva ner ackordanalys utefter vad jag hörde, learning bydoing. PÄ mitt rum lÀrde jag mig ocksÄ noter och det klassiska sÀttet att spela. PÄ sÄ sÀtt upptÀckte jag att det finns flera sÀtt att lÀra sig genom undervisning pÄ musikskola, att lÀsa noter och att spela pÄ gehör.
Jazzimprovisation som ett samtal
NÀr Guro gick vidare till gymnasium efter grundskolan valde hon musikgymnasium och fick trÀffa likasinnade. HÀr spelade hon klassiskt piano samt sjöng bÄde klassiskt och jazz.
- Mamma hade lite jazzskivor som hon glömt bort som jag hittade som 11-Ă„ring. Jag blev helt sĂ„ld och fick Ă€ndĂ„ sjunga lite jazz pĂ„ gymnasiet, Ă€ven om det inte var sĂ„ vanligt dĂ„ det begav sig. Jag kommer ihĂ„g att det stod att musikerna improviserade pĂ„ mammas skivor. Jag frĂ„gade mamma om de bara hittade pĂ„. Jo, svarade hon, det gör de men jag tror ocksĂ„ att de har ett system. Det âsystemetâ har jag velat undersöka under hela min akademiska karriĂ€r. Vad har improvisationsmusiker för tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och vad Ă€r improvisationskunskap för kunskap? Den har utvecklats i en tradition som handlar om att skapa nya kunskapssystem, förkasta gamla och förnya. Jazzimprovisation som ett samtal har anvĂ€nts mycket som en forskningsmetafor.
Via folkhögskola och konservatoriet i Tromsö pÄ klassiskt piano sökte sen Guro musiklÀrarprogrammet pÄ Norges Musikkhögskole i Oslo. DÄ hon hade lite erfarenhet av att spela i ensemble och var van att musicera sjÀlv tog det lite tid att knÀcka olika musikaliska koder. Det blev ocksÄ en kulturkrock, dÄ det Àr skillnad pÄ Nord- och Sydnorge.
Med en kandidat- samt en masterexamen i musikpedagogik vid Norges Musikkhögskole i Oslo tog hon sen sikte pÄ en akademisk karriÀr. Men var det en sjÀlvklarhet?
- Mitt val var en kombination av olika saker. Jag Àr nyfiken och vill utforska och förstÄ olika saker. En drivkraft under min utbildning har varit olika lÀrosÀtt och undervisningssÀtt inom jazz. Jazzstudenter fick nÄgra gÄnger höra att vi inte övade tillrÀckligt mycket sjÀlva pÄ övningsrum utan spelade hellre och mer i olika ensembler. Det blev nÄgon slags hierarki kring det. Det blev lite vi och dom. Detta ville jag belysa och reda ut. Att ge röst till dem som ville Àgna sig Ät improvisationsmusik. Inom jazzen var ocksÄ det instrumentala mer status och mansdominerat medan sÄng var accepterat för kvinnor men dÄ hade ocksÄ vokalisten lÀgre status.
Har du undervisat i bÄde solosÄng och ensemblespel inom jazzen?
- Jag har undervisat i jazzsÄng pÄ konservatoriet i Tromsö, musikhögskolan i Oslo, pÄ folkhögskolor och gymnasier. HÄller Àven workshops i improvisation.
Du Àr ocksÄ en hÀngiven körledare, inte minst för kören Diandre i Oslo som Àgnar sig Ät rytmisk körsÄng.
- Ja, jag har lÄng erfarenhet som dirigent för barnkörer, damkörer och blandade körer. I kören Diandre sjunger vi acapella. Inom rytmisk musik innebÀr det i nÄgra fall försöka Äterge en orkester acapella i kör. Lite som svenska The Real Group.
Mix av forskning och undervisning
Din avhandling hade titeln âAtt öva pĂ„ improvisationâ och du har fĂ„tt mĂ„nga artiklar publicerade om hur det Ă€r att undervisa improvisation pĂ„ bĂ„da grundnivĂ„ och högre nivĂ„. Kan du berĂ€tta lite om det? Du lĂ€r ut genom workshops? Och sen fĂ„r studenterna öva, öva och sen öva lite till?
- Jag har lÄng erfarenhet i att hÄlla workshops i improvisation. PÄ Ingesund undervisar jag i musikdidaktik, som handlar mycket om att reflektera om musikundervisning. Och dÀr finns det inte ett recept. Den som ska lÀra sig mÄste öva, testa och sÄ vidare. Undervisning kan gÄ till pÄ mÄnga sÀtt. Ett traditionellt och kanske lite förÄldrad syn kan vara att sÀga att det hÀr kan jag och nu ska jag lÀra dig det. Ett mer dialogbaserat tillvÀgagÄngssÀtt Àr mer att guida studenter och bygga pÄ dom erfarenheter dom redan har. Om man som lÀrare vÀljer att sÀtta igÄng en diskussion i en klass och lÄta studenterna vara de mest aktiva, Àr det ocksÄ undervisning genom lÀrarens didaktiska val om att gÄ Ät sidan. Du kan aldrig diktera vad nÄgon ska lÀra sig, det beror pÄ studentens unika erfarenheter och motivering. Det Àr viktigt att blivande pedagoger förstÄr det.
Du har precis blivit professor i musikpedagogik vid Musikhögskolan Ingesund. Vad kommer du att göra i din tjÀnst? Hur ser en dag ut för dig?
- Ingesund vill att den musikpedagogiska verksamheten ska vĂ€xa och att undervisningen ska vara mer vetenskaplig grundad vilket gör att vi behöver fĂ„ forskningsmiljön pĂ„ Musikhögskolan Ingesund att vĂ€xa. Jag försöker förstĂ„ vad som finns och vad som blivit gjort för att jag ska kunna bidra till att se framĂ„t och planera för framtiden. Detta Ă€r en liten institution med egen kultur och traditioner, jag vill lĂ€ra kĂ€nna mina kollegor och skolan innan jag sĂ€tter agendan. Jag har ocksĂ„ mycket forskningstid i min tjĂ€nst samt att jag pĂ„ tisdagar har mest undervisning. Jag Ă€lskar mina tisdagar för interaktion med studenterna Ă€r det bĂ€sta jag vet. Jag undervisar i allmĂ€n musikdidaktik â om att undervisa i olika musikĂ€mnen. Vilka olika roller kan musikpedagoger i samhĂ€llet? Vad har det för betydelse vilket bagage de har med sig? Det gĂ€ller att bli presenterad för olika teorier och perspektiv för att bilda sig en egen uppfattning. HĂ€r kommer vi ocksĂ„ till frĂ„gan vad som Ă€r kritiskt tĂ€nkande. Jo, förmĂ„ga att se saker frĂ„n flera perspektiv och vĂ€ga det mot andra och bli flexibel.
Du har skrivit flera böcker om improvisation i musik, bland annat om barn och improvisation. Tror du att vi föds med en speciell talang för improvisationsmusik och/eller Àr det ocksÄ en förmÄga du kan öva dig till?
- Ja, pÄ bÄda frÄgorna. Improvisation Àr en generiskt agerande, det Àr det vi gör hela tiden. SpÀdbarn hÀrmar sina förÀldrar, barn leker och sÄ vidare. Jag gillar inte ordet talang, det delar in mÀnniskor i fack. Att improvisera Àr hellre en förmÄga som vi mÄste ha för att kunna överleva för att kunna interagera och kommunicera med andra mÀnniskor.
Du har nÄgra pÄgÄende forskningsprojekt, kan du beskriva vad de handlar om?
- Jag hĂ„ller pĂ„ med att avsluta en intervjustudie om undervisning i fri improvisation inom högre musikutbildning i Europa, tillsammans med en forskarkollega vid University of Edinburgh, Una MacGlone. Jag har ocksĂ„ genomfört en större etnografisk följeforskningsstudie av ett Erasmus +-financierad europeisk projekt inom högre jazzutbildning. Projektet hette âThe European Jazz Workshopâ, och gick ut pĂ„ att konservatorier samarbetade med jazzfestivaler i fem stĂ€der om att arrangera workshops och konserter med stora jazzensembler bestĂ„ende av studenter frĂ„n alla konservatorierna, dĂ€r studenterna var bĂ„de musiker och kompositörer för konserterna. Vidare har jag tillsammans med min norska kollega Siw Graabraek Nielsen gĂ„tt i gĂ„ng med en intervjuundersökning bland lĂ€rare och elever vid musikprogrammet pĂ„ gymnasienivĂ„ om instrumental övning. Jag har Ă€ven genomfört datainsamling till en fallstudie om en musikstudent med laptop och multiinstrumentalism som sina huvudĂ€mnen, igen med fokus pĂ„ övning. Studien heter âThe practising practice of a laptop musicianâ.
Personligt engagemang ger goda resultat
Du berÀttade om att du ser över vad som har gjorts pÄ Ingesund inom forskning för att bilda dig en uppfattning om hur verksamheten kan utvecklas vetenskapligt. Har du nÄgra egna önskemÄl om vad du skulle vilja se för forskning pÄ skolan?
- Jag tycker det Ă€r lite tidigt för mig att ha Ă„sikter om det, men dels tĂ€nker jag att de personerna som finns dĂ€r och arbetar med forskning ska kunna anvĂ€nda sitt specialintresse och sin kompetens. Det handlar om att den enskilda forskare ska fĂ„ odla sitt personliga engagemang i jobbet, men ocksĂ„ om att forskningen ska vara pĂ„ en sĂ„ hög nivĂ„ som möjligt â det blir i regel bra resultat nĂ€r folk fĂ„r arbeta med vad de er duktiga pĂ„! Om vi sĂ„ kan fĂ„ till att utnyttja varandras kompetens i större gemensamma projekt, sĂ„ vore det jĂ€ttespĂ€nnande!
Kommer du starta en kör i rytmisk körsÄng pÄ Ingesund?
- Ja, om jag fÄr! Ska frÄga prefekten!
Vad gör du annars nÀr du inte undervisar eller utövar musik?
- Om jag fÄr vÀlja sÄ Àr trÀdgÄrdsarbete en favorit! Jag har ocksÄ alltid med mig en form av handarbete, om det Àr stickning eller nÄgot jag virkar. Handarbete fungerar oavsett om jag behöver varva ned, kanalisera tanker och planera ett eller annat, eller fÄ ut stress-energi. Jag vill ocksÄ faktiskt berÀtta att jag övar mycket blockflöjt, Àven om nÄgra kanske skulle sÀga att det inte Àr att utöva musik. Jag skaffade mig en bas-blockflöjt för ett Är sen, och det Àr en stor hobby, jag spelar bÄda barockmusik och jazzimprovisation pÄ den.
LĂ€s mer om Guro Gravem Johansen i hennes forskarprofil
