Vetenskapliga artiklar
Concept Study of a New Method for Drying Dishware in a Heat Pump Dishwater.ÌęBengtsson, Peder; Berghel, Jonas
Estimation and Evaluation of Greenhouse Gas Emissions during the Life-Cycle of Wastewater Pipelines : Case study of Tehran, Iran.ÌęRoghani, Bardia; Amrollahi, M.S.; Govindarajan, Venkatesh
Impact of dissolved matter in the oxygen delignification stage.ÌęWilke, Caroline; Andersson, Niclas; GermgĂ„rd, Ulf
Modelling of oxygen permeation through filled polymeric layers for barrier coatings.ÌęNyflött, Ă sa; Petkova-Olsson, Yana; Moons, Ellen; Bonnerup, Chris; JĂ€rnström, Lars; Carlsson, Gunilla; Lestelius, Magnus; Minelli,ÌęÌę MatteoÌę
| Artikeln presenterar en utvecklad matematisk modell för gasgenomslĂ€pplighet för ett tunt polymerskikt med tillsats av ogenomtrĂ€ngliga partiklar, för tillĂ€mpning i fallet polyvinylalkohol med lerapartiklar och syrgasgenomslĂ€pplighet. Modellen Ă€r baserad pĂ„ en geometrisk och termodynamisk beksrivning av polymerens och gasens egenskaper. I variation av kemiska egenskaper (koncentration) Ă€r drivkraften för gastransporten frĂ„n ena sidan till den andra av skiktet. Tidigare anvĂ€nda modeller (s.k. icke-jĂ€mvikt/gitter fluid, NELF) beskriver polymerens beteende, med tillĂ€gg av en matematisk beskrivning för beteendet hos polymeren nĂ€r lera-partiklar finns med som har en koncentration och en form/orientering som pĂ„verkar gasens vandirng genom skiktet). Polymerens kristallinitet Ă€r en ytterligare anpassning av den matematiska modellen. De berĂ€knade gasgenomslĂ€pplighetsdata som modellen producerar har sedan jĂ€mförts med experimentella data frĂ„n mĂ€tningar pĂ„ polyvinylakolholskikt med tvĂ„ olika typer av lerapartiklar (kaolin) som har olika form. En god överensstĂ€mmelse mellan berĂ€knade data och experimentell bestĂ€mda erhĂ„lls dĂ„ vi jĂ€mför polymer-kristallinitet, lerapartikelkoncentration och lerapartiklarnas form. De experimentella resultaten antyder en komplex vĂ€xelverkan mellan polymeren och lerapartiklarna nĂ€r vi jĂ€mför de tvĂ„ olika typerna av lerapartiklar, eftersom den matematiska modellens förutsĂ€gelser dĂ„ avviker en aning. Den lerapartikel som var mindre flakformig pĂ„verkade i mindre grad gasgenomslĂ€ppligheten Ă€n den lerapartikel som var mera flakformig. Ăven polyvinylalkoholens hydrolyseringsgrad (syreinnehĂ„ll) pĂ„verkade gasgenomslĂ€ppligheten, med en större gasgenomslĂ€pplighet för en lĂ€gre hydrolyseringsgrad vilket var förvĂ€ntat.ÌęÌę |
Ìę
On the determination of paper using the short span compression test.ÌęHĂ€mĂ€lĂ€inen, Pyry; HallbĂ€ck, Nils; GĂ„Ă„rd, Anders; Lestelius, MagnusÌę
On the determination of transverse shear properties of paper using the short span compression test.ÌęHĂ€mĂ€lĂ€inen, Pyry; HallbĂ€ck, Nils; GĂ„Ă„rd, Anders; Lestelius, Magnus
| Som ett försök till att experimentell bestĂ€mma den transversella skjuvmodulen (motstĂ„ndet mot deformationer i planet hos ett material) hos papper har den s.k. kort-provlĂ€ngd-kompressionstest-metoden (SCT, Short span compression test) anvĂ€nts. Den transversella skjumodulen Ă€r notoriskt svĂ„rt att mĂ€ta pĂ„ andra vis, samtidigt som den Ă€r mycket viktig för att förstĂ„ hur papper beter sig i sĂ„dana industriella processer som mjukpapperstillverkning och bigning eller prĂ€gling av kartong. MĂ€tningarna genomförders pĂ„ tvĂ„ s.k. ytvikter (tjocklekar) av papper i bĂ„de papprets tillverkningsriktning (MD, machine direction) och vinkelrĂ€tt mot denna (CD, cross direction). Genom att anvĂ€nda den s.k. Timosheno-Engesser-teorin för buckling av skjudeformerbara material sĂ„ kunde den transversella skjuvmodulen bestĂ€mmas med de mĂ€tdata som erhölls frĂ„n SCT-mĂ€tningar, frĂ„n dragprov för bestĂ€mning av elsticitetsmodul, och tjockleksmĂ€tningar. Dessa vĂ€rden för de transversella skjumodulerna anvĂ€ndes sedan för att genomföra berĂ€kningar med s.k. finita element-modeller (FE) som beskriver SCT-mĂ€tningen (inklusive geometri och testförhĂ„llanden). Resultat blev att Timosheno-Egasser-teorin gav tillrĂ€ckligt bra uppskattningar för den ransversella skjuvmodulen för att kunna vara anvĂ€ndbara i mĂ„nga ingenjörstillĂ€mpningar för pappersmaterial.ÌęÌę |
Ìę
Oxygen and water vapor transmission rates of starch-poly(vinyl alcohol) barrier coatings for flexible packaging paper.ÌęChristophliemk H., Johansson C., Ullsten H., JĂ€rnström L.Ìę
The influence of moisture content on the polymer structure of polyvinyl alcohol in dispersion barrier coatings and its effect on the mass transport of oxygen.ÌęNyflött Ă ., Meriçer Ă., Minelli M., Moons E., JĂ€rnström L., Lestelius M., Baschetti M.G.
| Denna studie undersöker hur fukt pĂ„verkar gasgenomslĂ€ppligheten tunna skikt av polyvinylalkohol och polyvinylalkohol med lerapartiklar i sig, formade frĂ„n vattenbalndingar av polymeren. SyrgasgenomslĂ€ppligheten mĂ€ttes vid olika relativ fukthalt i omgivningen, och skiktens materialegenskaper karakteriserades i form av polyvinylalkoholens kristalinitetsgrad, mĂ€ngd lerapartikel-tillsats och hur dessa lera-partiklar orienterade sig i skikten. Resultaten visade att fukten (vattnet) fungerade som en slags mjukgörare för polyvinylalkolen och att lerapartikel-tillsatsen inte kunde hejda denna pĂ„verkan signifikant. Polyvinylalkolens kristallinitets-grad sjönk nĂ€r fukthalten ökade, men kunde ökas igen om fukten togs bort. En termodynamiskt baserad matematisk mastransportmodell anpassades (modellen tog hĂ€nsyn till hur polyvinylalkoholen pĂ„verkades av fukten) anvĂ€ndes för att bĂ€ttre förstĂ„ och förutsĂ€ga gasgenomslĂ€ppligheten, i vilken bĂ„de diffusivitet och löslighet pĂ„verkades. Den matematiska modellens berĂ€knade gasgenomslĂ€pplighet gav god överensstĂ€mmelse med den experimentellt uppmĂ€tta.Ìę |
Ìę
Starch-poly(vinyl alcohol) barrier coatings for flexible packaging paper and their effects of phase interactions.ÌęChristophliemk H., Ullsten H., Johansson C., JĂ€rnström L.Ìę
Modeling the influence of forming fabric structure on vacuum box dewatering.ÌęSjöstrand B., Barbier C., Nilsson L.
| Formningsvirans pĂ„verkan pĂ„ vakuumavvattning, flödesmodeller. Vid början av pappersmaskinen finns en formingsvira som Ă€r ett tyg av plasttrĂ„dar som har till uppgift att ta emot pappersmassa men slĂ€ppa igenom de stora mĂ€ngder vatten som pappersmassan Ă€r utblandad med. I pappersprocessen Ă€r det av stor vikt att massan avvattnas effektivt. Formingsviran Ă€r en avancerad vĂ€vd struktur som kan se ut pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Tjockleken, volymen av hĂ„lrum i viran och hur lĂ€tt luft kan flöda igenom den Ă€r tre exempel pĂ„ egenskaper som pĂ„verkar förmĂ„gan att avvattna pappersmassan. Denna studie gĂ„r ut pĂ„ att undersöka hur formingsvirans inre struktur pĂ„verkar avvattningen, med hjĂ€lp av flödesmodeller i ett datorprogram som heter COMSOL Multiphysics. Den inre strukturen Ă€ndras utan att de tre egenskaperna med inverkan pĂ„ avvattningen Ă€ndras, och bestĂ€ms av hur öppen eller stĂ€ngd viran Ă€r i tjockleksriktiningen. Tre varianter av formingsvirans inre struktur anvĂ€ndes, nĂ€r arksidan Ă€r mer stĂ€ngd och baksidan Ă€r mer öppen (A), nĂ€r baksidan Ă€r mer stĂ€ngd och arksidan Ă€r mer öppen (V), och nĂ€r bĂ„da sidorna Ă€r lika öppna (I). Det visar sig att alla tre strukturerna Ă€r vĂ€ldigt lika varandra men att A och I ger lite snabbare avvattning Ă€n V. Detta simulerades Ă€ven med hjĂ€lp av COMSOL Multiphysics men modellerna klarade inte av att sĂ€rkilja de olika virornas skillnader, Ă€ven om de var i helt rĂ€tt storleksomrĂ„de för avvattningen och luftflödet. Modellerna kan med fördel anvĂ€ndas vid framtagandet av nya viradesigner, om de inte Ă€r för snarlika varandra.ÌęÌę |
Ìę
An economic-environmental analysis of selected barrier-coating materials used in packaging food products: a Swedish case study.ÌęVenkatesh G., Nyflött Ă ., Bonnerup C., Lestelius M.
| SkĂ€let till att man belĂ€gger livsmedelsförpackningar med barriĂ€rer (tunna skikt) Ă€r att skydda livsmedlets nĂ€ringsvĂ€rden, bevara utseende, lukt och smak och dĂ€rmed minska svinn. MĂ„nga hĂ„llbarhets-studier av barriĂ€rbelĂ€ggningar för livsmedelstillĂ€mpning undersöker enbart miljöaspekter, emedan denna studie ocksĂ„ beaktar ekonomiska aspekter. Fyra olika barriĂ€rbelĂ€ggningar undersöktes; stĂ€rkelse, polyetylen, etylvinylalkohol med kaolinlera och latex med kaolinlera. TvĂ„ slutscenarios med relevans för Sverige behandlades i hĂ„llbarhetsanalysen; ett dĂ€r allt utom stĂ€rkelsebelĂ€ggningen, som komposterades, materialĂ„tervanns och ett scenario dĂ€r allt energiĂ„tervanns. Enheten som material och scenarios jĂ€mfördes i var global uppvĂ€rmningspotential (GWP). För att kunna göra jĂ€mförelsen som inlkuderade miljöpĂ„verkan och ekonomi provades normalisering, viktning och aggregering, samt utslĂ€ppsbeskattning (Greenhouse Gas, GHG) för respektive aspekt. För att kunna utföra viktning sĂ„ inhĂ€mtades externa bedömares synd pĂ„ detta med resultatet 40,6 % för miljö och 59,4% för ekonomi. Med detta underlag blir stĂ€rkelse the mest passande alternativet, följt av polyetylen, som det mest gĂ„ngbara för bĂ„da slutscenrierna (material-/kompost vs. energiĂ„tervinning). Detta stĂ€mmer med flera tidigare resultat, samtidgt som det visar pĂ„ möjligheten att göra mera detaljerade hĂ„llbarhetsstudier inkluderande ekonomi för tekniska produkter.Ìę |
Ìę
A mathematical model of heat and mass transfer in Yankee drying of tissue.ÌęOttosson A., Nilsson L., Berghel J.
Research experience from the use of different additives in wood-fuel pellet production M.StÄl, J.Berghel, S.Frodeson. (2017) International Journal of Energy Production and Management, 2 (3): 288-293
| AnvĂ€ndningen av trĂ€brĂ€nslepellets har ökat markant över hela vĂ€rlden under de senaste Ă„ren, sĂ€rskilt i Storbritannien. Om trĂ€brĂ€nslepellets skulle fortsĂ€tta att vara ett framgĂ„ngsrikt biobrĂ€nsle pĂ„ energimarknaden mĂ„ste pelletsproduktionsindustrin sĂ€nka produktionskostnaden, eftersom det Ă€r en lĂ„g marginalverksamhet. FörbĂ€ttrade pellets betrĂ€ffande lagring och styrka hos pelleten Ă€r dessutom avgörande för att hantera den utlĂ€ndska transporten. Dessutom försöker industrin att producera pellets frĂ„n en bredare rĂ„materialbas och samtidigt uppfylla kundernas krav. Att anvĂ€nda tillsatser i pelletsproduktion Ă€r ett sĂ€tt att uppfylla kriterierna. Konsekvenserna av att anvĂ€nda tillsatser för trĂ€brĂ€nslepellets presenteras hĂ€r som en sammanstĂ€llning av resultat och erfarenheter frĂ„n mer Ă€n 20 olika studier vid testbĂ€dden för pelletsproduktionsforskning vid čû¶łŽ«Ăœs universitet. Forskningen har fokuserat pĂ„ elförbrukningen, de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos pelleten och de CO2-ekvivalenter som slĂ€ppts ut under produktionen. Resultaten visade att tillsatserna VĂ„tmarkgrĂ€s, Alger, Terpentin och Lignin minskade elförbrukningen i pelletspressen men tyvĂ€rr ocksĂ„ minskade hĂ„llbarheten. Tillsatserna hartser, melass, vitt socker, potatisstĂ€rkelse och oxiderad potatisstĂ€rkelse ökade pelletsens hĂ„llbarhet och visade nĂ€stan ingen förĂ€ndring i elförbrukningen. Tillsatserna oxiderad majsstĂ€rkelse, sulfitlut och vetestĂ€rkelse flrbĂ€ttrade pelletsens egenskaper och minskade samtidigt bĂ„de elförbrukning och klimatpĂ„verkan. |
Ìę
What are the biological functions of lignin and its complexation with carbohydrates?Gunnar HenrikssonÌę
Pelletizing Pure Biomass Substances to Investigate the Mechanical Properties and Bonding Mechanisms.ÌęM. StĂ„hl, J. Berghel, S. Frodeson,
Environmental analysis of producing biochar and energy recovery from biosludge pulp and paper mill.ÌęMohammadi, A., Sandberg, M., Venkatesh, G., Eskandari, S., Dalgaard, T., Joseph S., Granström, K.
Sverige Àr en av de största exportörerna av massa- och pappersprodukter i vÀrlden. Brukens reningsprocesser producerar stora mÀngder slam som innehÄller kolhaltigt organiskt material. Vi har jÀmfört tre olika tekniker att göra nÄgot vÀrdefullt, som energi eller biokol, av slammet. De Àr förbrÀnning, pyrolys och hydrotermisk karbonisering (HTC). VÀrme som bildas vid förbrÀnning (System A) antas anvÀndas inom bruket. Biokol som bildas vid pyrolys (System B) och i hydrotermisk karbonisering (System C) Àr tÀnkt att anvÀndas som markförbÀttring och kolsÀnka. Genom att utföra en livscykelanalys (LCA) kunde vi visa att alla tre systemen ger mindre utslÀpp av vÀxthusgaser Àn om slammet hade deponerats. Pyrolys var det effektivaste sÀttet att binda kol i marken. Pyrolys ger ocksÄ lÀgst risk för övergödning och Àr överlÀgset vad gÀller att binda in tungmetaller sÄ att de inte lÀcker ut i miljön. Hydrotermisk karbonisering Àr den mest lÀmpade processen om fokus ligger pÄ att minska markförsurning. Resultaten visar att miljömÀssigt Àr biokolstillverkning frÄn massa- och pappersbruk bÀttre Àn energiÄtervinning, som i sin tur Àr bÀttre Àn deponering.
A comparative analysis of the gasification performances of torrefied and untorrefied bagasse: Influence of feed size, gasifier design and operating variables on gasification efficiency.ÌęAnthony Anukam, Omobola Okoh, Sampson Mamphweli, Jonas Berghel
Effects of moisture content during densification of biomass pellets, focusing on polysaccharide substances.ÌęFrodeson, Stefan; Henriksson, Gunnar; Berghel, Jonas
Business Excellence Models Today and Tomorrow.ÌęMikael Johnson, Ă sa RönnbĂ€ck, and Bo Enquist
Life cycle assessment of combination of anaerobic digestion and pyrolysis: focusing on different options for biogas use. Advances in Geosciences (ADGEO), accepted for publication.ÌęMohammadi A, Venkatesh G, Sandberg M, Eskandari S, Granström K.Ìę
Kombinationen av rötning och pyrolysteknologi kan vara ett nytt produktionssystem för att maximera energi- och nÀringsÄtervinning frÄn massa och pappersbruksslam. HÀr undersöktes energiproduktion och utslÀppsminskning för slambehandling med rötning och pyrolysteknologi frÄn ett typisk massa- och pappersbruk, för tre olika regioner i vÀrlden med olika anvÀndning av energigaser: (A) biogas för fordonsbrÀnsle i transportsektorn i Sverige, (B) biogas för vÀrme och el i kraftsektorn i Brasilien, och (C) biogas för matlagning i hushÄll i Kina. Resultaten av miljöbedömningen visar att anvÀndningen av biogas och pyrolysgas för alla dessa tre scenarier bidrar mest till utslÀppsminskningen, medan avvattnings- och torkningsprocesserna som utförs pÄ slammet bidrar mest till miljöutslÀppen. JÀmfört med scenarierna B och C visar Scenario A, dÀr biogas ersÀtter bensin i transportsektorn och vÀrme frÄn förbrÀnda pyrolysgaser ger fjÀrrvÀrme i Sverige, den högsta miljöprestandan för de tre anvÀndningsomrÄdena för energigaser.
A review of the chemistry of anaerobic digestion: Methods of accelerating and optimizing process efficiency. Processes 7(8):504, Special Issue Processes for Bioenergy and Resources Recovery from Biowaste, 2019.ÌęAnukam A, Mohammadi A, Naqvi M, Granström K.Ìę
Rötningsteknik har funnits i Ärhundraden och dess underliggande teori har etablerats i Ärtionden. Det anses vara en anvÀndbar teknik för produktion av förnybar energi. Denna översikt presenterar en djupgÄende analys av kemin för anaerob rötning och diskuterar hur processkemi kan anvÀndas för att optimera systemprestanda genom identifiering av metoder som kan pÄskynda syntrofiska interaktioner mellan olika mikroorganismer för förbÀttrade metanogena reaktioner. Nya framsteg och etablerad forskning diskuteras för att erbjuda en allmÀn men omfattande sammanfattning av ackumulerad kunskap i teorin om anaerob rötning samt en översikt över tidigare forskning och framtida riktningar och möjligheter för tekniken.
Hydrochar-amended substrates for production of containerized pine tree seedlings under different fertilization regimes. Agronomy, 9(7):350, 2019.ÌęEskandari S, Mohammadi A, Sandberg M, Eckstein R L, Hedberg K, Granström K.Ìę
Att tillsÀtta biokol i jordbruksmark Àr ofta positivt. I denna studie har biokol istÀllet blandats i det odlingssubstrat som tallplantor vÀxer i i plantskolors vÀxthus. För första gÄngen undersöktes effekten av hydrokol tillverkat av bioslam frÄn pappersbruk. Hydrokol Àr biokol framstÀllt genom hydrotermisk karbonisering (HTC). Hydrokol i form av pulver eller pellets blandades med torv i förhÄllanden 10% och 20%. Gödning tillsattes i tre nivÄer: ingen, halv dos eller full dos. Det visade sig att hydrokol hade positiva eller neutrala effekter pÄ skottbiomassa och stamdiameter jÀmfört med kontrollplantor oavsett gödningsmÀngd. Kombinationen 20% hydrokol + halv dos gödning gav samma kvalitet pÄ tallplantorna som full dos gödning, vilket innebÀr att plantskolor med hjÀlp av hydrokol kan minska mÀngden inköpt gödningsmedel.
Environmental performance of end-of-life handling alternatives for paper-and-pulp-mill sludge: using digestate as a source of energy or for biochar production. Energy, : 594-605, 2019.ÌęMohammadi A, Sandberg M, Venkatesh G, Eskandari S, Dalgaard T, Joseph S, Granström K.Ìę
Denna studie utvÀrderar miljökonsekvenserna av olika alternativ för hantering av slam frÄn papper och massabruk i Sverige, med hjÀlp av Life Cycle Assessment (LCA). Den vanliga metoden med förbrÀnning av bioslam med energiÄtervinning följt av deponering av aska (System A) jÀmfördes med att röta slam för att producera biogas, med olika alternativ för hantering av rötrester: förbrÀnning för vÀrme (System B) eller pyrolys för produktion av biokol (System C). Aska och biokol antas anvÀndas till markförbÀttring. LCA-resultaten visar att System B och C avsevÀrt minskar miljökonsekvenserna av bioslamhantering i förhÄllande till förbrÀnning. System C övertrÀffade de andra tvÄ, vilket leder författarna till rekommendationen att anvÀndningen av massa- och pappersbrukens bioslam bör anvÀndas för produktion av biogas och biokol.
The Potential for a Pellet Plant to Become a Biorefinery. Processes, 7(4):233, 2019.ÌęFrodeson S, Berghel J, StĂ„hl M, Granström K, Romlin C, Thelander A.Ìę
AnvÀndningen av bioenergi har ökat globalt de senaste Ären, liksom anvÀndningen av biomaterial för olika nya produktlösningar genom olika bioraffinaderikoncept. I den hÀr studien introducerar vi konceptet att anvÀnda en mekanisk avvattningspress i kombination med termisk torkning i en pelletsfabrik. Syftet Àr att öka förstÄelsen för de effekter en avvattningspress kan ha vid pelletsproduktion och undersöka om pelletsanlÀggningar skulle kunna bli bioraffinaderier. UtvÀrderingarna i denna studie Àr baserade pÄ industriella data och inledande tester vid universitet. Resultaten visar att kombinationen av en mekanisk avvattningspress och en bÀddtork minskar energianvÀndningen med 50%, jÀmfört med att endast anvÀnda en bÀddtork. Pressvattnet frÄn den mekaniska avvattningspressen kan anvÀndas som rÄmaterial för biogas, bioplast och biohydrogen. Följaktligen visar denna studie pÄ möjligheterna hos en pelletsfabrik som ökar torkningseffektiviteten och gÄr mot att bli ett bioraffinaderi.
Characterization of Pure and Blended Pellets Made from Norway Spruce and Pea Starch: A Comparative Study of Bonding Mechanism Relevant to Quality. Anukam, Anthony Ike, Berghel, Jonas, Frodeson, Stefan. Famewo, Elizabeth Bosede, Nyamukamba, Pardon. Energies 12(23): 1 - 22
Compression of Biomass SubstancesâA Study on Springback Effects and Color Formation in Pellet Manufacture,ÌęFrodeson, S., LindĂ©n, P., Henriksson, G. and Berghel, J., Applied Science, 9(20), 4302
Dewatering of softwood kraft pulp with additives of microfibrillated cellulose anf dialcohol cellulose. Björn Sjöstrand, Henrik Ullsten, Lars Nilsson & Christophe Barbier. Bioresources
| FörstÄelse för avvattning av pappersmassa med olika skogsbaserade tillsatser. Det gÄr att tillverka extra starka papper och Àven plastliknande material i en konventionell pappersprocess genom att anvÀnda olika tillsatser. I detta arbete har tillsatser av mikrofibrillerad cellulosa (MFC) och dialkoholcellulosa (DAC) studerats med avseende pÄ avvattning. MFC Àr smÄskalig cellulosa som anvÀnds för att öka styrkan hos pappersprodukten den blandas i, DAC Àr extra flexibla cellulosafibrer som anvÀnds för att skapa ett vÀldigt töjbart papper som kan likna plast. Vid bÄda dessa typer av tillsatser kommer avvattningen pÄverkas och bli svÄrare i tillverkningsprocessen. Avvattning Àr ett viktigt steg i papperstillverkningsprocessen och krÀver dessutom stora mÀngder energi. För att kunna anvÀnda tillsatser som MFC och DAC i stor skala krÀvs en ordentlig förstÄelse för hur de pÄverkar avvattningen. BÄda tillsatserna har stor förmÄga att hÄlla fast vatten och en laborativ studie gjordes för att undersöka hur dessa effekter pÄverkar storskalig pappersproduktion dÀr tillsatserna blandades i vanlig pappersmassa i olika koncentrationer. Denna studie visar att ganska höga koncentrationer av bÄde MFC och DAC kan blandas i pappersmassan utan att det för den sakens skull blir omöjligt att köra i en pappersprocess. Det gÀller istÀllet att göra ordentliga undersökningar av massor och tillsatser innan de avfÀrdas som omöjliga. Den vattenhÄllande kapaciteten hos massorna kan pÄ ett snabbt och enkelt sÀtt mÀtas med hjÀlp av en centrifug, och den visar sig vara linjÀrt kopplad till avvattningen för bÄda tillsatserna vid mer processliknande förhÄllanden. Ett viktigt resultat av denna studie Àr dock att olika typer av tillsatser pÄverkar detta förhÄllande pÄ olika sÀtt, det krÀvs dÀrför mer avancerade mÀtningar Àn den vattenhÄllande kapaciteten för att avgöra om försök i produktionen Àr möjliga att testa. |
Ìę
Improving the Understanding of the Bonding Mechanism of Primary Components of Biomass Pellets Through the Use of Advanced Analytical Instruments. Anukam, Anthony Ike, Berghel, Jonas, Famewo, Elizabeth Bosede, Frodeson, Stefan. Journal of Wood Chemistry and Technology
Lignin Recovery from Spent Alkaline Pulping Liquors Using Acidification, Membrane Separation, and Related Processing Steps: A Review. Martin A. Hubbe, Raimo Alén, Michael Paleologou, Miyuru Kannangara & Jonas Kihlman. Bioresources
Multiple Linear Regression modelling of Pulp and Handsheet Properties Based on Fiber Morphology Measurements and Process Data. Daniel EkbÄge, Lars Nilsson, Helena HÄkansson & Ping-I Lin. Bioresources
Through air drying assisted by infrared radiation: the influence of radiator power on drying rates and temperature.ÌęAron TysĂ©n, Hannes Vomhoff & Lars Nilsson. Nordic pulp and paper research journal
Time series analysis of refining conditions and estimated pulp properties in a chemi-thermomechanical pulp process. Daniel EkbÄge, Lars Nilsson & Helena HÄkansson. Bioresources
Towards Understanding the Pelletizing Process of Biomass: Perspectives on Energy Efficiency and Pelletability of Pure Substances, Doctoral-thesis, čû¶łŽ«Ăœ. Frodeson, Stefan. čû¶łŽ«Ăœ Studies
Use of gasoline, LPG and LPG-HHO blend in SI engine: A comparative performance for emission control and sustainable environment. Muhammad Usman, Muhammad Farooq, Muhammad Naqvi, Muhammad Wajid Saleem, Jafar Hussain, Salman Raza Naqvi, Shahzaib Jahangir, Hafiz Muhammad Jazim Usama, Saad Idrees, Anthony Anukam. Processes 8(1): 1 - 15
Vacuum Dewatering of Cellulosic Materials: New insights into transport phenomena in the papermaking process. Björn Sjöstrand. Thesis, čû¶łŽ«Ăœ Studies, ISSN 1403-8099 ; 2020:4
How the service ecosystems lens supports valuable user innovations. Trischler, J.; Johnson, M. & Kristensson, P. Naples Forum on Service
|
Using Secondary Pea Starch in Full-Scale Wood Fuel Pellet Production Decreases the Use of Steam Conditioning. StÄhl M; Frodeson S, Berghel J, Olsson, S.
|