������ý

På grund av den pågående pandemin utformades vallokalen i�� enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, med ett antal riskreducerande åtgärder så som att uppmana deltagare att hålla avstånd inne i och utanför vallokalen och erbjuda handsprit vid entrén, och röstmottagare desinficerade valskärmen efter varje väljare. Den experimentella delen – behandlingen – bestod i att vallokalen arrangerades på tre olika sätt vid olika tidpunkter: en utformning där valsedlarna stod öppet, som motsvarar arrangemanget som gällde i Sverige t o m 2018 (nr 1), en utformning där valsedlarna stod bakom en skärm, som motsvarar arrangemanget som började gälla vid EU-valet 2019 (nr 2), och ett arrangemang där valsedelställ och där rösten läggs i kuvert hade byggts ihop (nr 3) (se bilder).

��

Utformning 1 - Det "gamla" sättet

��

Utformning 2 – det nuvarande sättet som vid Europaparlamentsvalet 2019

��

Utformning 3 - det sammankopplade sättet (ej tidigare prövat)

��

Vallokalens utformning randomiserades, det vill säga ställdes upp ”slumpmässigt”, givet två villkor (så kallad ”blocked randomized design”): samtliga tre utformningar skulle förekomma en gång per dag och samtliga tre under en lunchtid (eftersom mängden förbipasserande då bedömdes skulle vara högst). Vallokalen hölls öppet från 11.00-16.45 varje dag, med 15 minuter för paus och omriggning mellan respektive utformning.

Sammanlagt avlade 811 väljare en röst under de fyra dagarna (811 i riksdagsvalet, 798 i regionvalet, och 807 i kommunvalet), varav 802 besvarade den avslutande enkäten. Efter avslutad datainsamling�� räknades rösterna av två studenter med utbildning och tidigare erfarenhet av att räkna röster. Andelen besvarade enkäter fördelar sig nästan jämnt mellan de tre utformningarna: 250 under Arrangemang 1 (det gamla arrangemanget med öppna valsedlar), 276 vardera under Arrangemang 2 (det nuvarande arrangemanget med avskärmade valsedlar) och 3 (arrangemanget med integrerat valsedelsställ-valskärm).