Högre seminariet i svenska språket

Ämnet svenska språket har seminarier ungefär en gång i månaden. Vi har både seminarier som är interna, alltså för svenskämnet i ý, och andra seminarier där vi diskuterar texter eller där vi har inbjudna gästföreläsare.

Seminarierna kommer att genomföras i hybridform (på campus men med möjlighet att delta via Zoom ).


Våren 2025

INTERNT SEMINARIUM OM ÄMNETS FORSKNINGSPROFILER, PÅGÅENDE OCH PLANERADE FORSKNINGSPROJEKT

ä:Måndag10 februari, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom

Internt seminarium med diskussion av pågående artiklar och forskningsidéer

ä:Måndag 10 mars,kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom

SVE och SVA - Traditioner och historia

Kontakta Henrik Rahm för text(er) att läsa inför seminariet.

ä:Måndag 24 mars,kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom

Innehåll meddelas senare

ä:Onsdag 7 maj,kl. 13.15–15.00

Innehåll meddelas senare

ä:Måndag 19 maj,kl. 13.15–15.00

Hösten 2024

Seminarium i två delar

ä: Måndag30 september, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Henrik Rahm
För vem:Öppet för alla.

Under första halvan presenterar Henrik Rahm sin forskning. Under andra halvan diskuterar vi ansökningar till Wettergrenstiftelsen.

Internt seminarium om AI i examinationsuppgifter

ä: Måndag 28 oktober,kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom

Vi ser om dom flyter typ”: om hinder och möjligheter i undervisnings- och skolförbättringsarbete som fokuserar elever som har svenska som sitt andraspråk

ä: Måndag25 november,kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Josefin Nilsson (SU)
För vem:Öppet för alla.

är biträdande föreståndare vid , vid Stockholms universitet. I sitt uppdrag på NC arbetar Josefin bland annat i olika utforskandeoch kompetensutvecklande samarbeten med skolor och huvudmän som, med stöd i forskning om lärande i andra- och flerspråkighetsperspektiv, vill stärka undervisningen för elever med svenska som sitt andraspråk. En majoritet av de projekt som Josefin är engagerad i projekt nu rör ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Även i pågående forskningsprojekt fokuserar Josefin ämnet svenska som andraspråk.

Josefin disputerade i december 2023 med avhandlingen.

I avhandlingen fokuserar Josefin ämneslärarperspektivet avseende möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända elever på högstadiet. I den lingvistiskt-etnografiska studien följde Josefin två högstadielärare under två läsår, i samband med att de deltog i kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom Skolverkets riktade insatser för nyanlända elever. Avhandlingens ekologiska och kritiska inramning öppnar upp en för fördjupad förståelse för de komplexa processer som är i spel när lärare, med stöd i andra- och flerspråkighetsperspektiv, försöker stärka undervisningen för elever med ett andraspråk i utveckling. Avhandlingen bidrar därmed med viktig inblick i mötet mellan visionen om att skapa en bättre skola genom kompetensutveckling och den praktiska och strukturella verklighet som lärare, elever och skolledare befinner sig i.

Under seminariet redogör Josefin för avhandlingens resultat och slutsatser och öppnar upp för samtal om betydelsen av att tydliggöra andraspråksperspektivet i det som ofta kallas språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt vikten av kritiska perspektiv i utbildning, kompetensutveckling såväl som skolförbättringsinsatser som rör språkligt minoritiserade elevgrupper.

Presentation av pågående forskning

ä: Måndag16 december kl. 13.15-16.00 (OBS förlängt en timme)
Var:12A225 (Humlan)
öä:Björn Bihl, Nils Dverstorp, Judy Ribeck Nyström och Adrian Sangfelt.
För vem:Öppet för alla.

Våren 2024

En del i helheten – om kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan

ä: Måndag 12 februari, kl. 13.15–15.00
Var:Seminariet ges bara på Zoom.
öä: Agnes Strandberg (LTU)
För vem:Öppet för alla.

Under det senaste årtiondet har kontextualiserad grammatikundervisning uppmärksammats inom forskning i förstaspråksämnet. En sådan undervisning utgår delvis från ett deskriptivt utforskande av autentiska texter och betonar vikten av att grammatik bör förstås och analyseras i ett sammanhang. Såväl lärare som forskare har emellertid efterlyst praktikbaserad kunskap om hur kontextualiserad grammatikundervisning lämpligen kan utformas, samt hur kurs- och ämnesplaner på lämpligt sätt ska kunna närma sig ett kontextualiserad förhållningssätt till grammatik. Vid detta seminarium presenterar jag ett designbaserat avhandlingsprojekt där forskare och lärare i samverkan har skapat och genomfört kontextualiserad grammatikundervisning med målet att utveckla elevers metalingvistiska förståelse. I studien undersöks bland annat hur kontextualiserad grammatikundervisning kan iscensättas genom en uppsättning samverkande designelement. I den här presentationen redogör jag för hur designelementen har iscensatts, vad som händer i klassrummet när de iscensätt, samt lärare och elevers uppfattningar och erfarenheter av dessa. Datamaterialet består av fokusgruppsamtal med de sex deltagande lärarna, videoinspelningar av elevers metalingvistiska aktiviteter, observationsanteckningar under lektionstillfällena samt en elevenkät. Efter presentationen av avhandlingens resultat diskuterar jag vad grammatikundervisning är och kan bli inom ramen för förstaspråksämnet, särskilt i ljuset av det skolgrammatiska arvet och dess relation till olika språkvetenskapliga strömningar.

Ordboken är färdig! Leve ordboksarbetet! Om SAOB:s dåtid, nutid och framtid

ä:Torsdag 21 mars, kl. 13.15–15.00 (obs dag)
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Bo A. Wendt från SAOB:s redaktion
För vem:Öppet för alla.

I samband med att SAOB ifjor utkom med den allra sista artikeln på Ö (öxla) jämnt 130 år efter att den allra första på A gavs ut var det naturligt för ordboksredaktionen att blicka både bakåt och framåt. Mer handfast föranleddes det förra av färdigställandet av den fylliga läsarhandledning som ingår i det sista bandet och har en (i praktiken förstås omöjlig) ambition att fungera för hela verket. I den första delen av mitt seminarieföredrag tar jag upp några av de tankar vi därvid gjort oss om det slags ordbok SAOB lade upp till att bli och det den faktiskt blev (dåtid och nutid). I och med färdigställandet av SAOB i sin första upplaga har redaktionen fått övergå från planering till verkställande av den bearbetning som skall åvägabringa den andra enbart digitala upplagan. I föredragets andra del berättar jag litet om detta arbete som nu så smått börjat finna sin form (nutid och framtid).

Fryksdalsmål och muntligt berättande som verktyg för interpretation av nutida flöjtmusik

ä: Måndag 22 april, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Ann Elkjär, lektor MHI och doktorand LTU
För vem:Öppet för alla.

Som ”värmlänning i exil” har min egen dialekt kommit att tvättats bort genom åren. Men - delar av mitt musikerskap och förhållningssätt till musicerande är fortfarande påverkat av både dialekten och berättartraditionen från Värmland. I mitt doktorandprojekt undersöker jag hur gömda musikaliska element i dialektalt berättande kan förstås och beskrivas - från en musikers synvinkel - och hur dessa element kan ha bäring på musikalisk interpretation, komposition, och i förlängningen även i undervisningssituationer.

För närvarande utforskar jag interpretationsprocessen av två soloflöjtstycken; Sequenza I av Luciano Berio och Image av Eugène Bozza. Utforskandet ska resultera i en artikel. Jag är mitt uppe i projektet, och ser fram emot att få höra er feed-back på utforskandet, och kanske även mer generella tankar om kopplingarna mellan dialektalt berättande och musik.

Språk för lärande – förväntningar på gymnasieelevers skriftkompetenser

ä: Måndag 20 maj, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Yvonne Hallesson (UU)
För vem:Öppet för alla.

I det här föredraget kommer jag att exemplifiera och diskutera hur förväntningarna på elevers skriftkompetenser på gymnasiet kan se ut med utgångspunkt i två delstudier. Materialet hämtas från etnografiskt präglade fallstudier på El- och energi-, Hantverks-, Ekonomi- och Teknikprogrammet. Studien utgår teoretiskt från New Literacy Studies, där språkbruk ses som socialt situerat, och hämtar sina analytiska redskap från bl.a. Systemisk-funktionell lingvistik. Särskilt fokus kommer att vara på det ämnesspråk som elever möter och förväntas kunna använda i olika gymnasieämnen, såväl gymnasiegemensamma som programspecifika.

Hösten 2023

Höstens seminarier har varit interna.

Våren 2023

Skriftspråklighet och syntaktisk utveckling hos barn i yngre skolålder. En bakgrund till ett kommande forskningsprojekt.

ä: Måndag 13 februari, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä: Adrian Sangfelt
För vem:Öppet för alla.

När lär sig barn syntaktiska mönster som vuxna huvudsakligen använder i skriftspråk och inte i talspråk? Är sådana mönster vanligen en del av barns språkkompetens redan före det att de utvecklar en förmåga att läsa och skriva? Eller är det typiskt så att mönstren lärs in vid ett visst stadium i barns läs- och skrivutveckling, genom skriftens modalitet? Dessa frågor söker jag svar på i ett kommande forskningsprojekt om syntaktisk utveckling hos barn i yngre skolålder. På seminariet ger jag en bakgrund till projektet, framförallt genom att presentera den del av min egen tidigare forskning där jag diskuterat syntaktiska skillnader mellan tal och skrift i svenska, vilken emellertid saknat ett språkutvecklingsperspektiv. Jag kommer även att beröra vilka syntaktiska mönster som kan studeras, och i vilket material. Slutligen vill jag kort diskutera om projektets resultat kan ha direkta ämnesdidaktiska implikationer, och inte bara rent allmänt bidra till kunskap om låg- och mellanstadieelevers språk- och skrivutveckling.

Språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund

ä: Måndag 20 mars, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Karin Senter
För vem:Öppet för alla.

Seminariet utgår från avhandlingen Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasie­ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund (2022) som lades fram i höstas. I avhandlingen följs en gymnasieklass på ett högskole­förberedande program, där alla ungdomar har minoritets­tillhörighet, är flerspråkiga och hemmahöriga i någon mångspråkig förort i Stock­holms­området. Avhandlingens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är lingvistisk etnografi – en relativt ny forsknings­riktning, där den huvudsakliga metoden för material­insamling är deltagande observation.

Fokuset i avhandlingsstudien, och därmed också under seminariet, är tredelat. För det första har studien ett deskriptivt fokus på vilka språkliga resurser de förorts­förankrade deltagarna använder. För det andra ligger fokus på hur deltagarna positionerar sig genom språk och andra medel (se Davies och Harré 1990), främst i relation till så kallade ”majoritetsungdomar” på skolan (vita ungdomar med medelklassbakgrund) som genomgående utgör ett jämförelseobjekt när det gäller tal och livsstil. För det tredje intresserar sig avhandlingen sig för om, och i sådana hur, öǰٲö԰ tal kan benämnas utan att fixeras, och den begrepps­apparat som används för att beteckna öǰٲö԰ tal – öǰٲö԰/-indexerat tal och öǰٲԲ och öǰٲԲ첹 – presenteras och diskuteras (se även Bijvoet & Fraurud 2016; Bijvoet & Senter 2021).

Under seminariet varvas presentation av avhandlingens innehåll med ljudklipp ur materialet, vilket förhoppningsvis ska uppmuntra till reflektion och diskussion.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari, 2016: What’s the target? A folk linguistic study of young Stockholmers’ construction of linguistic norm and variation. Language Awareness, Vol. 25. S. 17–39.

Bijvoet, Ellen & Senter, Karin, 2021: Förortsförankrat tal – ett inifrån och ett utifrån­perspektiv. Språk och stil, NF 31:1, 2021. S. 166–200.

Davies, Bronwyn & Harré, Rom, 1990: Positioning the Discursive Production of Selves. Journal for the Theory of Social Behaviour, 20:1. S. 43–63.

Senter, Karin, 2022: Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

Om att försöka fånga det ofångbara: Affekt som studieobjekt i diskursanalysen

ä: Måndag 24 april, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Anders Björkvall
För vem:Öppet för alla.

Känslor och affekter är viktiga för hur människor fungerar och agerar i sociala och institutionella sammanhang. Affektiva praktiker borde därför vara intressanta att studera för en av de grenar inom språkvetenskapen som just intresserar sig för socialt och institutionellt meningsskapande: diskursanalysen. Under senare år har forskare som Ahmed, Wetherell, Westberg och Milani utvecklat diskursanalytiska ingångar till affekt som social praktik i text och diskurs. En annan variant är den mer semantiskt inriktade ”appraisal”-analysen som utvecklats av Martin och White inom ramen för den systemisk funktionella lingvistiken. Emellertid finns det både teoretiska och metodiska problem som den affekt-intresserade diskursforskaren måste förhålla sig till, och jag kommer att diskutera några av dessa på mitt seminarium.

Mer specifikt kommer jag att presentera några teoretiska utgångspunkter, centrala begrepp och metodiska överväganden vid analys av erbjudanden om, och representationer av, affekter. Mina diskussioner kommer att illustreras av data och analyser från forskningsprojekt och samarbeten som jag deltagit i under de sista 5 åren. Jag riktar in mig på affektanalys i tre domäner: 1. statliga myndigheter och värdegrundstexter, 2. sjukdom och sjukdomsförhandling och 3. flygplatser (och flygande). Jag hoppas kunna visa att och hur affektanalys kan vara diskursanalytiskt relevant och att diskursanalytiska verktyg kan användas för affektanalys i samtliga dessa domäner, men på olika sätt och med olika utfall beroende på kunskapsintresse.

Talar västgötska ungdomar i allmänhet - och ungdomar i Södra Ryd i synnerhet - dialekt?

ä: Måndag 22 maj, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Margareta Svahn
För vem:Öppet för alla.

Talar västgötska ungdomar i allmänhet - och ungdomar i Södra Ryd i synnerhet - dialekt?

Som västgöte och nordist har jag förstås länge intresserat mig för västgötska, vetenskapligt dock först i början av 2000-talet. Mellan 2004 och 2011 arbetade jag tillsammans med kollegor i Göteborg inom det (från 2007) RJ-finansierade projektet Dialektutjämning i Västsverige. Resultaten publicerades i boken med samma namn (Svahn & Nilsson 2014). Vi undersökte där närmare 100 gymnasisters dialektalitet i delar av Västergötland och Bohuslän. Av olika skäl ingick endast enspråkigt uppvuxna informanter i materialet. Därför ville jag också undersöka flerspråkigt uppvuxna ungdomars grad av dialektalitet. Samtidigt funderade jag över om det också kunde förekomma förortsspråk liknande det som kan höras i t.ex. Rinkeby, Rosengård och Bergsjön i en mindre stad. Jag spelade därför in närmare trettio ungdomar från Skövde-trakten, varav 10 från den mångkulturella förorten (Södra) Ryd och analyserade dessa (Svahn 2021).

Under seminariet kommer jag att kort presentera resultat från den stora undersökningen (med fokus på de västgötska ungdomarna) och sedan komma in på förortsungdomarnas språkliga varieteter i förhållande till de enspråkigt uppvuxna Skövde-ungdomarna. Jag kommer också att presentera några informanter lite närmare och ge möjliga förklaringar till deras språkliga ”val”.

Svahn, Margareta, 2021: Språkliga varieteter bland ungdomar i Skövde. I: Svenska landsmål.
Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny 2014: Dialektutjämning i Västsverige.

Hösten 2022

Att göra sin röst hörd: Sjukdomsförhandlande diskurser, genrer och berättelser om endometrios

ä: Måndag 26 september, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä: Ida Melander (ORU)
För vem:Öppet för alla.

I min nyss färdiga avhandling (Melander 2022) studerar jag hälsokommunikation om sjukdom och hälsa, och mer specifikt om endometrios. Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 1 av 10 kvinnor i fertil ålder, men som trots det stora antalet drabbade fortfarande är relativt okänd och svår att diagnosticera. Detta gör att det ofta tar lång tid och kontakt med flera vårdinstanser innan kvinnor med misstänkt endometrios får en diagnos och hjälp till behandling. I avhandlingen studerar jag hur hälsorelaterat meningsskapande går till i tre distinkta, patientorienterade och framväxande kontexter: i diskussionsforumtrådar, på ett delat och aktivistiskt konto på plattformen Instagram och i s.k. egenremisser, som skrivs av patienter som söker specialistvård. Särskilt intresserar jag mig för patientagentivitet och möjligheter att delta i olika hälsorelaterade kontexter.

På seminariet presenterar jag avhandlingen i sin helhet och gör nedslag i varje delstudie. Jag hoppas också få tid att diskutera avhandlingen tillsammans med er.

Referenser
Melander, Ida. (2022) Att göra sin röst hörd. Sjukdomsförhandlande diskurser, genrer och berättelser om endometrios. Örebro: Örebro universitet.

Till doms över dom. Attityder till språkvård och variation

ä: Måndag 24 oktober, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä: Lena Lind Palicki(SU) och Susanna Karlsson (GU)
För vem:Öppet för alla.

Under flera år har vi följt hur frågan om huruvida vi borde sluta skriva de och dem och gå över till dom diskuteras och värderas. Lärare rapporterar att detta är den i särklass mest utmanande språkriktighetsfrågan att arbeta med i klassrummet, och det är en av ganska få språkvårdsfrågor som regelbundet har fyllt spaltmeter i svenska dagstidningar under dom senaste hundra åren. I flera olika studier har vi frågat oss vad det är som gör det här till en så oerhört laddad fråga, och hur det egentligen går för eleverna som ska lära sig konventionen.

På seminariet presenterar vi resultat från tre studier. Den första ringar in svensklärares attityder till olika språkriktighetsfrågor i klassrummet. Den andra undersöker elevers faktiska bruk av de/dem/dom och den tredje fokuserar på debatten om de/dem under det senaste seklet. Vi gör också några nedslag i den just nu pågående debatten.

Skrivande, studieresultat och känslor- Extrainsatt tillfälle

ä: Måndag 7 november, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä: Eric Borgström (ORU)
För vem:Öppet för alla.

Vad betyder det för studieresultaten hur en student ser på sig själv som skribent? Om studenten upplever skrivande som meningsfullt? Som förknippat med positiva känslor? Eller som förknippat med olust? Om sådant kommer seminariet att handla.

Skrivande i högre utbildning är, som bekant, föremål för både larm och initiativ. Med den breddade rekryteringen möter nya studentgrupper den högre utbildningens krav på avancerade skrivpraktiker. En historiskt stor andel av befolkningen förväntas skriva självständiga arbeten för att ta examen och gå ut i arbetslivet. Och lärosätena inrättar språk- och textverkstäder eller särskilda kurser i akademiskt skrivande för att åtgärda brister och hjälpa studenter in i en tänkt “den akademiska genren”.

Föredraget presenterar projektetResilient Writerssom syftar till att utforska och didaktisera framgångsrikt skrivande på akademiska professionsprogram. I projektet undersöker vi studenters skrivande utifrån det vi kallar hållbar studieframgång, vilket inbegriper både institutionella perspektiv i termer av studieresultat, genomströmning, och studentperspektiv, det vill säga hur studenter själva ser på vad studieframgång är för dem, och i vilken mån de når detta.

Teoretiskt utgår projektet från ett skrivkonstrukt där skrivande länkas till diskursgemenskaper vilket är skrivkonstruktets så kallade måldomän. Skrivandet inom en diskursgemenskap beskriver vi utifrån tre sammanflätade aspekter: diskursgenerering (sådant som att läsa och analysera, få fram ett innehåll), textproduktion (att skriva på uppsatsen eller uppgiften) och studentetos (att göra detta utifrån sina intressen och drivkrafter).

Vid seminariet fokuseras den första delstudien i projektet. Denna gäller valideringen av ett självskattningsverktyg som är avsett att mäta aspekter av studentetos liksom strategier för diskursgenering och textproduktion. Genom faktoranalyser och hierarkisk multipel regressionsanalys frilägger vi hur olika aspekter av studentetos, diskursgenerering och textproduktion samvarierar med å ena sidan studieresultat, och å andra sidan känslor i skrivande.

Måndag 28 november kl. 13.15-15.00

Internt seminarium för ämnet.

Ä!
Talar västgötska ungdomar i allmänhet - och ungdomar i Södra Ryd i synnerhet - dialekt?

ä: Måndag 5 december, kl. 13.15–15.00
Var:12A225 (Humlan) eller via Zoom
öä:Margareta Svahn (professor emerita, UU)
För vem:Öppet för alla.

Margareta Svahn presenterar projekt om språkliga varieteter hos ungdomar i Skövde.

Som västgöte och nordist har jag förstås länge intresserat mig för västgötska, vetenskapligt dock först i början av 2000-talet. Mellan 2004 och 2011 arbetade jag tillsammans med kollegor i Göteborg inom det (från 2007) RJ-finansierade projektet Dialektutjämning i Västsverige. Resultaten publicerades i boken med samma namn (Svahn & Nilsson 2014). Vi undersökte där närmare 100 gymnasisters dialektalitet i delar av Västergötland och Bohuslän. Av olika skäl ingick endast enspråkigt uppvuxna informanter i materialet. Därför ville jag också undersöka flerspråkigt uppvuxna ungdomars grad av dialektalitet. Samtidigt funderade jag över om det också kunde förekomma förortsspråk liknande det som kan höras i t.ex. Rinkeby, Rosengård och Bergsjön i en mindre stad. Jag spelade därför in närmare trettio ungdomar från Skövde-trakten, varav 10 från den mångkulturella förorten (Södra) Ryd och analyserade dessa (Svahn 2021).

Under seminariet kommer jag att kort presentera resultat från den stora undersökningen (med fokus på de västgötska ungdomarna) och sedan komma in på förortsungdomarnas språkliga varieteter i förhållande till de enspråkigt uppvuxna Skövde-ungdomarna. Jag kommer också att presentera några informanter lite närmare och ge möjliga förklaringar till deras språkliga ”val”.

Svahn, Margareta, 2021: Språkliga varieteter bland ungdomar i Skövde. I: Svenska landsmål.
Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny 2014: Dialektutjämning i Västsverige.