Tematiska sessioner - H책llbarhetens temporalitet

I symposiets tematiska sessioner presenterar forskare och andra akt철rer sitt arbete och erfarenheter fr책n bland annat p책g책ende lokala eller regionala projekt med b채ring p책 sessionens tema. Presentationer och panelsamtal varvas med diskussion. Vid anm채lan v채ljer du vilken av de parallella sessionerna du 철nskar delta i under torsdagen och fredagen.

Det finns platser kvar f철r drop-in p책 de tematiska sessionerna. V채lkommen!

Parallella sessioner dag 1 - torsdag 23 november, 14:30-16:30

Session 1. Historiebruk i en os채ker tid -桂vem 채ger ber채ttelsen om omst채llningen?桂(Sal: 1D222, spr책k: svenska)
V채rdar: Kenneth Nordgren, professor i samh채llsvetenskapernas didaktik, 벎떨눈첵s universitet och Maria Falkevik, regional utveckling, L채nsstyrelsen i V채rmland

Vem 채ger minnet och vad 채r det v채rt? Det 채r viktiga fr책gor att st채lla n채r v채rlden vi lever i omformas av klimatf철r채ndringar, strukturomvandlingar, innovationspassningar, energiomst채llning, f철r채ndrade f철ruts채ttningar f철r jord- och skogsbruk och f철r den m책ngfald av arter som ska samexistera med oss. Denna sessions 철vergripande tema 채r historiebruk i en os채ker tid �� d채r vi unders철ker historiebrukets natur och praktik fr책n det lokala landskapet till det globala. Landskapen, st채der, byar och allt det som v채xer och lever genererar de ber채ttelser som vi beh철ver f철r att f철rst책 vilka vi 채r. En del av dessa ber채ttelser blir en del av det vi kallar kulturarv, andra faller helt i gl철mska. Det 채r n채r v채rlden h책ller p책 att f철r채ndras - vare sig vi upplever hot eller m철jlighet - som vi som mest beh철ver ber채ttelserna. Historiska ber채ttelser, symboler och artefakter blir d책 redskap som vi anv채nder f철r att tydligg철ra vilka vi 채r och vad vi vill. Vi inte bara 책terber채ttar det f철rflutna, vi brukar eller nyttjar historien f철r att p책verka framtiden.

Introduktion till sessionen, Maria Falkevik, L채nsstyrelsen V채rmland
Om historiebruk, Kenneth Nordgren, 벎떨눈첵s universitet
Smygande kriser - vilka ber채ttelser kan f책 oss att stoppa dem? Magnus Ekengren, F철rsvarsh철gskolan
Panelsamtal. I panelen: Leif Stinnerbom, V채stan책 teater; Malin Vikner, Region V채rmland; Gunnel Forsberg, Stockholms universitet; Hedvig Nilsson, Sveriges Radio.
Vilka ber채ttelser fr책n skogen har skapat �쓉en v채rml채ndska identiteten�� och vilka skapar den idag? Svante Karlsson, 벎떨눈첵s universitet
Panelsamtal
Diskussion: Vems 채r ber채ttelsen om omst채llningen, och hur skapar vi en gemensam ber채ttelse?
Slutreflektion, Georg Andr챕n, Landsh철vding i V채rmland

---

Session 2. Fr책n avindustrialisering till gr철n 책terindustrialisering: f철rhoppningar och utmaningar桂(Sal: 1D226, spr책k: svenska)
V채rd: Stefan Backius, lektor i historia, 벎떨눈첵s universitet

I ett landskap som V채rmland kan bergens, skogens och vattnets betydelse f철r industrialiseringen inte 철verskattas. Med strukturomvandlingarna, som inleddes under 1960-talet och f철rdjupades under kommande decennier, blev det ocks책 dessa n채ringar som drabbades h책rdast. F철r채ndrade levnadsbetingelser f철r b책de m채nniskor och milj철 skapar b책de omedelbara f철r채ndrings- och kristillst책nd samtidigt som det triggar historiskt utdragna sociala, ekonomiska och ekologiska processer som fortfarande p책verkar oss. Ambitionen med den h채r sessionen 채r att f책nga hur utvecklingen fr책n industrialisering, till avindustrialisering och till gr철n 책terindustrialisering skapar b책de stora f철rhoppningar och os채kra framtidshorisonter. Vi vill diskutera fr책gor som: Vad karakteriserar en �쓌r철n�� industriort? Hur har erfarenheterna fr책n strukturomvandlingen p책verkat synen p책 dagens industrisatsningar? Hur kan p책g책ende globala samh채llsf철r채ndringar b채st hanteras p책 lokal niv책?

Introduktion till sessionen,桂Stefan Backius, 벎떨눈첵s universitet.
Industriarvet �� en rostig motor f철r utveckling och tillv채xt?桂Max Jakobsson, M채lardalens universitet.
Avindustrialiseringens rumsliga och sociala konsekvenser, Magnus Ahlstrand & Emil Jessen, L채nsstyrelsen i V채rmland.
Industriorter inf철r den gr철na omst채llningen,桂Davor Mujezinovic, 벎떨눈첵s universitet. 桂
Minnen och erfarenheter fr책n Hofors (och perspektiv p책 gr철n omst채llning),桂횇sa Melin, 벎떨눈첵s universitet.
Gr철n omst채llning och v채lf채rd genom att krympa industriorter p책 ett planenligt s채tt!, Eric B책ve, Urban och regional utvecklingsplanering.
Att styra mot gr철n omst채llning桂- samst채mmighet, tidslinjer och m책lkonflikter,桂Sara Gottenhuber, Tema Milj철f철r채ndring, Link철pings universitet.
Panel- och publiksamtal,桂Samtalsledare Maths Isacson, professor emeritus vid Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala Universitet. I panelen:桂Magnus Ahlstrand, L채nsstyrelsen i V채rmland, Stefan Backius, 벎떨눈첵s universitet, Sara Gottenhuber Link철pings universitet och Maria Frisk, N채ringslivsstrateg Region V채rmland.

_____________________________________________________________________

Parallella sessioner dag 2 - fredag 24 november 9:00-10:30

Session 1. V채gen till Parisavtalet: Hur l책ngt har vi kommit?桂(Sal: 1D222, spr책k: svenska)
V채rd: Avit K. Bhowmik, lektor i risk- och milj철studier, 벎떨눈첵s universitet

횇r 2015 skrev 193 industrinationer under det s책 kallade Parisavtalet. Avtalet syftar till klimatneutralitet och noll nettoutsl채pp globalt senast 책r 2050. Sverige, och svenska kommuner och f철retag, satte ett 채nnu ambiti철sare m책l om klimatneutralitet 2045. F철r att n책 de h채r m책len kr채vs snabb och omfattande omst채llning i samh채llets alla sektorer och p책 alla niv책er. Men hur l책ngt har vi kommit? Ambitionen med den h채r sessionen 채r att g철ra plats f철r en dialog mellan forskare, kommunrepresentanter och f철retag i V채rmland om vad de g철r och hur arbetet f철r att minska utsl채pp g책r. 횆r ett klimatneutralt V채rmland i sikte? Vilka ytterligare insatser kr채vs?

---

Session 2.桂Vad har social h책llbarhet med politik att g철ra? (Sal 1D226, spr책k: svenska)
V채rd: Linda Ryan Bengtsson, forskningsr책dgivare vid Grants and Innovation Office, 벎떨눈첵s universitet,桂Fredrik 횜stlin, Grants and Innovation Office, 벎떨눈첵s universitet och Karin Karlsson, Kulturchef, Region V채rmland.

Den h채r sessionen behandlar sociala dimensioner av h책llbarhet och hur synen p책 dessa har f철r채ndrats under 책rens lopp. Fr책gor om inkludering, tillg채nglighet, yttrandefrihet och kulturarv 채r h철gt p책 agendan. Relationen mellan stad och land eller barn och ungas utvecklingsm철jligheter 채r 채n idag politiska utmaningar som s철ker l철sningar. Andra utmaningar d채r politiska beslut och strategier 채r centrala handlar om tillit, arbete mot diskriminering och v채lf채rd. Allt detta kan s채gas r철ra social h책llbarhet, men politiskt kan det kategoriseras som exempelvis kulturpolitik, integrationspolitik eller regionalpolitik. Och hur h채nger de h채r sociala h책llbarhetsaspekterna ihop med ekologiska v채rden och klimatf철r채ndringar? Till den h채r sessionen v채lkomnas de som vill bidra till att utveckla f철rst책elsen av den sociala h책llbarhetsdimensionen, och visa det sociala h책llbarhetsarbete som faktiskt p책g책r inom flera olika politikomr책den.桂Presentationer av Leif Stinnerbom (V채stan책 teater), David Mathiasson (Fritidsbanken),桂 Lotta Braunerhielm och Laila Gibson (벎떨눈첵s universitet, landsbygdsutveckling och digital innovation).