������ý

Nu finns det skandinaviska säterbruket (eller fäbodväsendet som det också kallas) på Unescos lista över immateriella kulturarv av betydelse för mänsklighetens historia. Beslutet fattades på Unescos möte i Paraguay den 3 december.

Fäbodkulturen är en levande tradition som innefattar allt från djurhållning och betesmarker till mattraditioner och musik. Traditionen kring den svenska och norska fäbodkulturen är nu inskriven på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. 

Eva Svensson är professor i miljövetenskap och docent i historisk arkeologi vid ������ýs universitet. Hon var tidigare en av projektledarna för projektet Biokuma, och samarbetade med sätrar och andra småskaliga jordbruk. Projektet var med och stöttade ansökan till Unesco.

Vad händer när den globala och nationella hållbarhetspolitiken ska hanteras utifrån lokala förutsättningar? Vad har kommunen eller det lilla lokalsamhället för handlingsutrymme och verktyg för att hantera omställningsutmaningar eller samhällsrisker? Dessa frågor var på agendan vid symposiet som arrangerades av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

– Årets CRS-symposium handlade om att ta hand om det stora i det lilla, säger Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS. Stora frågor om hållbarhet, rättvisa, jämlikhet och risk tar sig olika uttryck i den lokala kontexten. 

Civilsamhällets roll i en demokrati 

Huvudtalare vid symposiet var Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Hon talade om civilsamhällets roll i att bygga hållbara lokalsamhällen och om motståndskraft och förändringsmotstånd.

Forskning om rättvisa i samband med katastrofer och hållbar utveckling blir allt viktigare i en värld där klimatförändringar och sociala ojämlikheter skapar nya utmaningar. Mathilde de Goër de Herve, forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, har genom sitt arbete utforskat dessa kritiska områden och bidragit med ny kunskap om hur krishantering kan stödja en rättvisare och mer hållbar utveckling.

Mathildes akademiska karriär inleddes 2012 med studier i ekonomi vid Université Lumière Lyon II i Frankrike. Intresset för globala frågor och katastrofrisker ledde henne till att vidareutbilda sig inom hållbar territoriell utveckling genom en internationell masterexamen. Mathilde kom till ������ýs universitet som utbytesstudent under sin kandidatexamen.

Hur mäter man hållbar utveckling och vilka är indikatorerna? Vad är hållbar utveckling på regional nivå? Det här var några av de frågor som diskuterades vid det senaste seminariet i serien I samma landskap, arrangerat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

Seminariet hade som utgångspunkt dels det europeiskt jämförande projektet om hållbarhetsperspektiv i smart specialisering (ARIES4), och dels en ny avhandling i statsvetenskap om hållbarhet i svensk regional utvecklingspolitik. Medverkade på seminariet gjorde även Lisa Gärdt, hållbarhetskoordinator på Glava Energy Center och medverkande i ARIES4. 

Körsång är ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Trots det har området varit relativt outforskat. Tills nu. Per Göransson, nybliven doktor i kulturgeografi vid ������ýs universitet, har forskat i ämnet.

Körer har länge varit en populär kulturaktivitet i Sverige. Fenomenet körsång är särskilt intressant då det uppskattas att cirka 600 000 personer (6 procent av Sveriges befolkning) sjunger i kör. Körerna finns både i små byar och i städer vilket gör körsång till ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Per Göransson har fokuserat på de svenska körernas geografier.

– Körer är en betydelsefull kulturaktivitet i hela Sverige, vilket både antalet körsångare och deras geografiska spridning i både städer och små samhällen tydligt visar på, säger Per Göransson.

Det pågår en omställning från tillväxt till hållbar utveckling i svenska regioner, men effekterna är begränsade. Anledningen? Hållbarhetsarbetet har hittills främst handlat om kunskap och metoder snarare än åtgärder för konkreta effekter. Det visar en ny avhandling i statsvetenskap vid ������ýs universitet.

I sin avhandling ”Utveckling, konkurrens och möjliga framtider: En studie om görandet av hållbarhet i regional utvecklingspolitik” analyserar Johanna Tangnäs, svenska regioner och deras skifte från tillväxt till hållbar regional utveckling. Resultaten av studien visar att hållbarhetsarbetet främst handlar om kunskap och metoder, trots stora satsningar på omställning och förnyelse.