Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap vid ¹û¶³´«Ã½s universitet har utsett fyra nya docenter. Detta uppmärksammades den 3 november dÃ¥ Jan Nilsson, Javid Taheri, Leonardo Martucci och Lothar Fritsch höll docentföreläsning och mottog diplom av dekan Björn Arvidsson.
Jan Nilsson, docent inom omvårdnad, satte sjuksköterskeyrket i ett globalt perspektiv under sin föreläsning. Han berättade om hur bland annat en åldrande befolkning, flyktingströmmar, klimatförändringar och teknik är viktiga aspekter att förhålla sig till i utformningen av framtidens sjuksköterskeutbildning.
- Flera studier påvisar vikten av ledarskapsutbildning för sjuksköterskor. Det bidrar till att de kan stärka sin roll och vara med och utveckla vården, berättade Jan Nilsson. Globaliseringen stärker också yrket och har bidragit till att höja dess status. Sjuksköterskor som bidrar i internationella insatser tar med sig erfarenheter och kunskaper som implementeras i hemlandet.
Jan Nilsson har genom sin forskning också visat på vikten av internationalisering av sjuksköterskeutbildningen och dess effekt på studenternas självskattade professionella kompetens.
Javid Taheri, Leonardo Martucci och Lothar Fritsch forskar alla inom datavetenskap. Optimering av molntjänster, datasäkerhet, integritet och digitala identiteter är bland annat fokus för deras forskning.
Molnbaseradetjänster är en term som använts flitigt de senaste åren och handlar om att göra tjänster mer internetbaserade. Ett tidigt exempel på en molnbaseradtjänst är lagring. I stället för att lagra saker på sin dator så lagrar man det på en server och får åtkomst genom en nätverksuppkoppling. Enligt Javid Taheri har vi dock ännu inte sett det stora genombrottet för den här typen av tjänster.
- Molnbaseradetjänster är den nästa revolutionen inom IT. Enligt Gartner så är det en av de fem främsta tekniktrenderna de kommande fyra till fem åren, berättar Javid Taheri. Det handlar bland annat om virtualisering av nätverkstjänster.
För en användare idag är det komplicerat att veta hur man ska hantera säkerheten kring sin data. Leonardo Martuccis forskning fokuserar på att hitta lösningar som gör det enklare för användare att välja rätt inställningar för att skydda sin data. Till exempel har han tillsammans med forskarkollegor tagit fram en matematisk metod för att analysera, mäta och jämföra vem som ges tillgång till vilken data i en organisations filsystem.
- För att säkerställa att den matematiska metoden fungerar korrekt så har vi jämfört dess resultat med en användarstudie där vi tittat på resultatet av när systemadministratörer gjort samma sak manuellt. Resultaten var i princip identiska men med den matematiska metoden kan man få fram det på millisekunder medan det tar veckor för en systemadministratör att göra det manuellt.
Som privatperson är det svårt att veta vilka digitala spår man lämnar efter sig och hur ens data faktiskt används. Vår allt mer digitala verklighet ställer högre och högre krav på oss som användare när det gäller vår säkerhet på nätet. Digitala identiteter och vem som har tillgång till vilken data om oss är viktiga frågor. Detta forskar Lothar Fritsch om för att skapa en säkrare digital tillvaro för oss som användare och för bolag och institutioner som förarbetar personlig data. Han menar dock att vi själva har en viktig roll att fylla.
- Med Internet verkar det som att folk ibland slutat vara kritiska. Det är viktigt att som användare förstå att du har ett val och att du kan ställa frågor och krav kring ditt eget data, säger Lothar Fritsch.
