Parallell session 6

Session 6A: Women in academia – navigating dilemmas, paradoxes, and strategies for change

Workshop (English or Swedish)

Linnea Claesson (moderator), Mia Larson (čû¶łŽ«Ăœ), Cecilia Cassinger (Lund University), Maria Lexhagen (Mid-Sweden University), Christina Öberg (Linnaeus University)

Gender segregation persists within departments of business administration, with significantly fewer women holding senior positions in the academic hierarchy among researchers and lecturers. Ongoing reports continue to highlight disparities in women's career opportunities compared to their male counterparts. For example, a 2022 report by SULF revealed that women are often treated differently and assigned administrative, non-promotable tasks—commonly referred to as academic housework. Specifically within business administration, individual female researchers have reported unequal structures. These challenges were emphasized in 2023 in an op-ed in łÒöłÙ±đČúŽÇ°ùČ”Čő-±ÊŽÇČőłÙ±đČÔ about career planning at the School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg, which favours men, as well as in the book 179 Years of Solitude, which reflects on women’s experiences working at the Stockholm School of Economics.

The Gender Equality Agency’s report 2021:5 also underscores male-coded university environments, often characterized by homogeneity, conformity, and boundaryless behaviour. The report highlights exclusionary academic ideals, unequal labour distribution (academic housework), and governance ideologies that hinder gender equality efforts. However, the report also discusses counter-strategies for change—which will be the central focus of the session.

This workshop invites participants to engage in a critical discussion on the unique challenges and paradoxes faced by women in academia. While progress toward gender equality has been made during the last decades, women still face complex dilemmas that impact their careers and personal well-being. Among the issues we will explore are the tensions between standing out as a vibrant, outspoken woman—who may provoke strong reactions—versus blending in and adhering to traditional structures. We will also discuss the dilemma of loyalty—balancing expectations to assist with administrative tasks and support the institution versus focusing on advancing one’s own research productivity. A number of different dilemmas and paradoxes like this will be discussed. How do these conflicting demands shape the career trajectories and identities of women in academia and how can we address them?

The session will provide an open space for exploring how different tensions can be navigated resulting in the formulation of strategies for change. Whether you are early in your academic career or more established –men, women, and others, these questions affect us all – this workshop offers an opportunity to reflect, learn, and connect with others who face similar issues.

We will not dwell too much on discussing how and why women are discriminated against in business administration departments. Here, we aim to have a forward-looking, constructive discussion on how women can strategically position themselves and act within academia to promote gender equality and advance their careers, and how men can support this—what can we do here and now?

The workshop is moderated by Linnea Claesson, a lawyer and gender activist among many other things. She will inspire us to explore gender dilemmas in the academy from an ”outsider” perspective, where we will collectively explore strategies for change (and possibly disruption) on both an individual and structural level.

Join us for this thought-provoking and supportive session aimed at empowering women and fostering a more inclusive academic environment.

References

Fagerlindh StÄhl, A-C (2022). Med ljuset pÄ jÀmstÀlldhet: nÀr osÀkerheten överskuggar allt. SULF.

Hellerstedt, L. (2022). Rapport: ”Kvinnor gör det akademiska hushĂ„llsarbetet”, ±«ČÔŸ±±č±đ°ùČőŸ±łÙ±đłÙČő±ôĂ€°ùČč°ù±đČÔ, 8e mars 2022.

JÀmtÀlldhetsmyndigheten (2021). Informella hierarkier, könade praktiker och ojÀmlikhet i akademin, rapport 2021:5.

Portnoff, L. & Lantz, J. (2016). 179 Är av ensamhet. Albert Bonniers Förlag.

SolĂ©r, C. (2023). PĂ„ Handels premieras mĂ€n som satsar pĂ„ sĂ€kra kort framför nytĂ€nkande. łÒöłÙ±đČúŽÇ°ùČ”Čő-±ÊŽÇČőłÙ±đČÔ, 26 feb, 2023.

Session 6B: Examensarbeten i AI-tider: Hur gör vi nu?

Workshop (svenska)

Andreas Ekström (Sydsvenskan), Jörg Pareigis,  Karin Thörne och Louise Alvarsson (čû¶łŽ«Ăœs universitet)

I denna session fortsĂ€tter vi diskussionen frĂ„n inledande paneldebatt. Andreas Ekström tillsammans med bibliotekschefen Jörg Pareigis fokuserar pĂ„ hur vi kan förhĂ„lla oss till pĂ„verkan som generativ AI har pĂ„ uppsatsarbete. Karin Thörne frĂ„n universitetspedagogiska enheten delar insikter frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie om Ă€mnet. Louise Alvarsson, akademisk skrivhandledare vid čû¶łŽ«Ăœs universitetsbibliotek, bidrar med praktiska perspektiv. Tillsammans med deltagarna utforskar vi strategier och utmaningar kring AI i akademiskt skrivande. Sessionen erbjuder konkreta verktyg och metoder för att integrera AI pĂ„ ett konstruktivt sĂ€tt och hur vi kan bevara det som har visat sig fungera över tid. Publiken bjuds in att dela sina erfarenheter och delta aktivt i samtalet för att frĂ€mja ett gemensamt lĂ€rande och innovativa lösningar.

Session 6C: Bara nÀstan halvbra, aldrig excellent: om anglifieringen av företagsekonomisk utbildning i Sverige

Workshop (svenska)

Ola HĂ„kansson (Studentlitteratur), Peter Svensson (Lunds universitet)

De senaste femton Ären har andelen engelsksprÄkig undervisning och kurslitteratur inom svensk företagsekonomisk utbildning ökat markant. Det finns flera goda skÀl för detta men inget av dem handlar om utbildningens kvalitet eller studenternas lÀrande.

I boken PÄ engelska förstÄr jag ungefÀr (Morfem, 2024) diskuterar och problematiserar vi engelskans tilltagande dominans pÄ svensk högre utbildning. Denna anglifiering Àr ett resultat av en ointellektuell och oreflekterad syn pÄ utbildningskvalitet. De val av sprÄk som görs, görs i sjÀlva verket i strid med rÄdande pedagogisk och sprÄkvetenskaplig forskning.

Forskningen om undervisning pÄ ett andra- eller tredjesprÄk ger inget som helst stöd för att engelsksprÄkig undervisning skulle gynna kvaliteten pÄ utbildningen. DÀremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen. Utbildningen blir i bÀsta fall bara nÀstan halvbra, sÀllan jÀttebra. Aldrig excellent.

Session 6D: Företagsekonomi och VetenskapsrÄdet: Uppföljning kring lÄg beviljandegrad och vÀgar framÄt

Panel (svenska)

Anders Anell (Lunds universitet), Sara Öhlin och Staffan Furusten (Stockholms universitet)

Varför Àr beviljandegraden lÄg för företagsekonomer hos VetenskapsrÄdet? FrÄgan har inte ett enkelt svar, men flera faktorer kan tÀnkas pÄverka. I den hÀr sessionen presenteras de resultat som kommit fram av den rapport som initierats av FEKIS, som en uppföljning pÄ rapporten Forskningsfinansiering för företagsekonomer. Presentationen följs av diskussion bland deltagare för att finna gemensamma vÀgar framÄt.

Session 6E: GÀng- och nÀtverkskriminaliteten: Vad kan ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med?

Workshop (svenska)

Sofia Ulver (Lunds universitet), Per SkĂ„lĂ©n (čû¶łŽ«Ăœs universitet)

GÀng- och nÀtverkskriminaliteten har ökat dramatiskt i Sverige de senaste Ären och utgör ett allvarligt hot mot samhÀllet. Hur kan företagsekonomer bidra till att belysa och lösa denna problematik? Genom att diskutera denna frÄga bidrar sessionen till FEKIS 2024 övergripande tema om vilken roll som företagsekonomi spelar för att skapa ett hÄllbart samhÀlle prÀglat av minskad polarisering och sociala klyftor.

I den offentliga debatten beskrivs kriminella gĂ€ng och nĂ€tverk ofta genom att anvĂ€nda ett företagsekonomiskt sprĂ„kbruk. Till exempel var rubriken pĂ„ en artikel i Dagens Nyheter (20231102): "Rekrytera barn Ă€r en del av gĂ€ngens affĂ€rsmodell". Ledare för kriminella gĂ€ng och nĂ€tverk beskrivs ofta som "chefer" eller "entreprenörer" som konkurrerar om ”marknadsandelar” pĂ„ narkotikamarknaden. Kriminella gĂ€ng och nĂ€tverk beskrivs som att de har sofistikerade "distributionssystem", att de har experter pĂ„ "logistik" och anvĂ€nder sociala medier för att underlĂ€tta "marknadsföring" och "varumĂ€rkesbyggande". Slutligen finns det mĂ„nga beskrivningar som visar pĂ„ att möjligheten till ”statuskonsumtion” anvĂ€nds som ett lockbete för att ”rekrytera” medlemmar till kriminella gĂ€ng och nĂ€tverk. 

Det förefaller alltsÄ som att kriminella gÀng och nÀtverk bestÄr av aktörer och kÀnnetecknas av aktiviteter som företagsekonomi erbjuder en begreppsapparat för att belysa. I förlÀngningen kan en sÄdan företagsekonomisk analys bidra till att minska den negativa inverkan som kriminella gÀng och nÀtverk har pÄ samhÀllet.

Trots att företagsekonomi har mycket att erbjuda för att belysa och motverka kriminella gĂ€ng och nĂ€tverk hörs sĂ€llan företagsekonomer i den offentliga debatten. Inte heller svenska kriminologer anlĂ€gger i nĂ„gon större mĂ„n en företagsekonomisk analys av problematiken. Inom den internationella kriminologiska forskningen finns studier som anlagt ett företagsekonomiskt perspektiv men denna forskning Ă€r inte omfattande och slutsatserna av dessa studier gĂ„r inte alltid att applicera pĂ„ den svenska kontexten. Om man enligt populĂ€rt talesĂ€tt tĂ€nker att ”hela samhĂ€llet mĂ„ste mobilisera” och ”alla delar av samhĂ€llet mĂ„ste samverka,” dĂ„ kan man tĂ€nka sig att ocksĂ„ alla företagsekonomiska perspektiv blir relevanta i det arbetet; Redovisning, Finansiering, Strategi, Organisation, Entreprenörskap, Innovation, Marknadsföring etc. Men pĂ„ vilka aspekter kan och bör varje sĂ„dant perspektiv (enskilt och/eller tillsammans) fokusera? Hur kan och bör de företagsekonomiska perspektiven bidra till denna specifika samhĂ€llsproblematik och brottsbekĂ€mpning som del i arbetet kring FNs hĂ„llbarhetsmĂ„l i stort men kanske speciellt MĂ„l 11: ”HĂ„llbara StĂ€der och SamhĂ€llen” och MĂ„l 16: ”Fredliga och Inkluderande SamhĂ€llen”? Vilka unika kompetenser och kunskaper har vi som inte andra Ă€mnen/discipliner har, som kan bidra till detta arbete?

I detta rundabordssamtal kommer vi att inleda med att ge lite bakgrund frÄn tidigare forskning samt frÄn egna förstudier, om Àmnet. Vi vill sedan öppna upp för deltagarna dÀr vi under vÄr moderering uppmuntrar till brainstorming, debatt och konstruktiva samtal. Detta kan mynna ut i forskningssamarbeten, pedagogiska verktyg eller varför inte i en gemensam debattartikel i Organisation & SamhÀlle?

Session 6F: Enabling sustainable business practice by a service thinking mindset

Panel (English)

Samuel Petros Sebhatu and Bo Enquist (čû¶łŽ«Ăœ), Jodie Conduit (University of Adelaide), Christian Sandström (Jönköping University/Chalmers)

The aim of this session is to broaden service research to enable sustainable service businesses in real-world contexts, addressing societal challenges and meeting the needs of both people and the planet. The specific focus is on service research, sustainability, and transformation through a service thinking mindset. A key concept for this transformation is regenerative development, which emphasizes placing life at the center of every action and decision (Hawken, 2021, p. 9). Regeneration involves more than simply doing no harm; it is an active, positive, and continuous process (Camprass, 2023, p. 89). This concept seeks to transform an actor-to-actor service ecosystem into a human-to-human-to-nature regenerative service ecosystem to meet societal challenges.

A Regenerative Service Ecosystem requires a broader framework to handle value co-creation, innovation, and sustainability for business and societal transformation (Sebhatu et al., 2021). Alkire et al. (2023) have further developed the concept of Service Thinking as a just, mutualistic, and human-centered mindset for creating and regenerating service systems that meet the needs of people and the planet (ibid. p. 596). This concept is embedded in the Doughnut Economics model (Raworth, 2018), which builds upon regenerative and distributive economics—a system that addresses societal challenges as an alternative to traditional economics, with its focus on profit maximization.

This session will discuss how an approach to systems that addresses societal challenges and enables disruption can be developed in Business Administration. Specifically, we will explore the service thinking mindset with a focus on enabling sustainable business practices for societal transformation in real business contexts. Raworth's (2018) regenerative and distributive economy will be a key reference for transforming a service ecosystem into a regenerative service ecosystem using the principles of the “Doughnut” model. The session present a conceptual and transdisciplinary theoretical framework based on service research aiming to implement sustainable business practices through a service thinking mindset to tackle today’s global environmental and societal challenges in a regenerative manner, using a regenerative service ecosystem model to fill the gap in service research.

Acting as an ‘enabler’ is central in the value-creation process and in value-creation communication (Normann, 2001). The session will discuss how systems can be created that address societal challenges and enable disruption. The session also discuss how to apply the above-mentioned concepts in education.

Session 6F: Samtal om tjÀnsteforskning

Panel (svenska)

Lars Engwall (Uppsala universitet), Bo Edvardsson (čû¶łŽ«Ăœs universitet)

Centrum för TjĂ€nsteforskning Ă€r i dag en framstĂ„ende enhet vid čû¶łŽ«Ăœs universitet med stort samarbete med företag och omfattande forskning. DĂ„ FEKIS hĂ„lls i čû¶łŽ«Ăœ finns det dĂ€rför stor anledning att uppmĂ€rksamma dess utveckling frĂ„n starten för drygt trettio Ă„r sedan. Detta kommer att ske genom ett samtal under 45 minuter mellan Lars Engwall frĂ„n Uppsala universitet och Bo Edvardsson som varit med i CTFs arbete sedan starten. Samtalet kommer att belysa hur detta centrum kunde komma till, hur det vĂ€xt fram och vilka de största utmaningarna varit. Publiken kommer att inbjudas att delta.

Session 6G: Hur sÀkerstÀlla undervisningsförmÄga inom sifferÀmnena?

Workshop (svenska)

Robert Leonardi  (Södertörns universitet), Helén Holmgren (Högskolan i VÀst)

Samtidigt som extern redovisning Àr en kurs som ges som obligatorisk kurs pÄ alla(?) lÀrosÀten sÄ Àr det ett delÀmne inom företagsekonomi dÀr det Àr svÄrast att rekrytera disputerad personal. MÄnga gÄnger bedrivs undervisning pÄ grundnivÄ av kompetent men odisputerad personal. Samtidigt finns det lÀrosÀten som krÀver att alla som examinerar kandidatuppsatser har disputerat.

Det finns underskott pÄ disputerade inom redovisning, Àn fÀrre som stannar kvar inom akademin efter disputation. Flera som disputerat inom redovisning gör det mer frÄn ett organisatoriskt perspektiv som inte Àr det som vi bedriver undervisning primÀrt inom redovisning pÄ grundnivÄ.

Roland Andersson skrev angĂ„ende beviljandet av examensrĂ€ttighet för civilekonomexamen i Ekonomisk debatt Nr 8, 2007, s.53: ”...konstaterades att det fanns brist på lärare i ”hårda” ämnen som redovisning/finansiering och ekonomistyrning vid åtskilliga lärosäten medan det fanns ett överskott i ”mjuka” ämnen som organisation/management. En av Högskoleverkets norska sakkunniga beskrev då elakt men, som han tyckte, träffande tillståndet inom svensk Čú±đ»ć°ùŸ±ŽÚłÙČőŽÇ̈°ìŽÇČÔŽÇłŸŸ±Ìęsom en amerikansk doughnut: som en mjuk yttre ring utan nĂ„gon inre kärna.”

Högskoleverkets rapport 2007:48 R angÄende ExamensrÀttsprövning för civilekonomexamen s.12 pÄpekar Àven den behovet av undervisning inom delÀmnet redovisning:

"Redovisning och marknadsföring Àr vanligen de mest eftersökta fördjupningarna. I regel vÀljer mer Àn hÀlften av studenterna dessa fördjupningar dÀr de erbjuds. Fördjupningar i redovisning och marknadsföring mÄste dÀrför erbjudas i ett civilekonomprogram. "

Hur kan vi som kollektiv sÀkerstÀlla att det inom tio Är finns disputerade som undervisar inom extern redovisning pÄ grundnivÄ pÄ svenska?