������ý

Session 6A: Women in academia – navigating dilemmas, paradoxes, and strategies for change

Workshop (English or Swedish)

Linnea Claesson (moderator), Mia Larson (������ý), Cecilia Cassinger (Lund University), Maria Lexhagen (Mid-Sweden University), Christina Öberg (Linnaeus University)

Gender segregation persists within departments of business administration, with significantly fewer women holding senior positions in the academic hierarchy among researchers and lecturers. Ongoing reports continue to highlight disparities in women's career opportunities compared to their male counterparts. For example, a 2022 report by SULF revealed that women are often treated differently and assigned administrative, non-promotable tasks—commonly referred to as academic housework. Specifically within business administration, individual female researchers have reported unequal structures. These challenges were emphasized in 2023 in an op-ed in ��ö�ٱ���ǰ�����-�ʴDz��ٱ�� about career planning at the School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg, which favours men, as well as in the book 179 Years of Solitude, which reflects on women’s experiences working at the Stockholm School of Economics.

The Gender Equality Agency’s report 2021:5 also underscores male-coded university environments, often characterized by homogeneity, conformity, and boundaryless behaviour. The report highlights exclusionary academic ideals, unequal labour distribution (academic housework), and governance ideologies that hinder gender equality efforts. However, the report also discusses counter-strategies for change—which will be the central focus of the session.

This workshop invites participants to engage in a critical discussion on the unique challenges and paradoxes faced by women in academia. While progress toward gender equality has been made during the last decades, women still face complex dilemmas that impact their careers and personal well-being. Among the issues we will explore are the tensions between standing out as a vibrant, outspoken woman—who may provoke strong reactions—versus blending in and adhering to traditional structures. We will also discuss the dilemma of loyalty—balancing expectations to assist with administrative tasks and support the institution versus focusing on advancing one’s own research productivity. A number of different dilemmas and paradoxes like this will be discussed. How do these conflicting demands shape the career trajectories and identities of women in academia and how can we address them?

The session will provide an open space for exploring how different tensions can be navigated resulting in the formulation of strategies for change. Whether you are early in your academic career or more established –men, women, and others, these questions affect us all – this workshop offers an opportunity to reflect, learn, and connect with others who face similar issues.

We will not dwell too much on discussing how and why women are discriminated against in business administration departments. Here, we aim to have a forward-looking, constructive discussion on how women can strategically position themselves and act within academia to promote gender equality and advance their careers, and how men can support this—what can we do here and now?

The workshop is moderated by Linnea Claesson, a lawyer and gender activist among many other things. She will inspire us to explore gender dilemmas in the academy from an ”outsider” perspective, where we will collectively explore strategies for change (and possibly disruption) on both an individual and structural level.

Join us for this thought-provoking and supportive session aimed at empowering women and fostering a more inclusive academic environment.

References

Fagerlindh Ståhl, A-C (2022). Med ljuset på jämställdhet: när osäkerheten överskuggar allt. SULF.

Hellerstedt, L. (2022). Rapport: ”Kvinnor gör det akademiska hushållsarbetet”, ���Ծ�����������ٱ�ٲ���ä���������, 8e mars 2022.

Jämtälldhetsmyndigheten (2021). Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin, rapport 2021:5.

Portnoff, L. & Lantz, J. (2016). 179 år av ensamhet. Albert Bonniers Förlag.

Solér, C. (2023). På Handels premieras män som satsar på säkra kort framför nytänkande. ��ö�ٱ���ǰ�����-�ʴDz��ٱ��, 26 feb, 2023.

Session 6B: Examensarbeten i AI-tider: Hur gör vi nu?

Workshop (svenska)

Andreas Ekström (Sydsvenskan), Jörg Pareigis,  Karin Thörne och Louise Alvarsson (������ýs universitet)

I denna session fortsätter vi diskussionen från inledande paneldebatt. Andreas Ekström tillsammans med bibliotekschefen Jörg Pareigis fokuserar på hur vi kan förhålla oss till påverkan som generativ AI har på uppsatsarbete. Karin Thörne från universitetspedagogiska enheten delar insikter från en pågående studie om ämnet. Louise Alvarsson, akademisk skrivhandledare vid ������ýs universitetsbibliotek, bidrar med praktiska perspektiv. Tillsammans med deltagarna utforskar vi strategier och utmaningar kring AI i akademiskt skrivande. Sessionen erbjuder konkreta verktyg och metoder för att integrera AI på ett konstruktivt sätt och hur vi kan bevara det som har visat sig fungera över tid. Publiken bjuds in att dela sina erfarenheter och delta aktivt i samtalet för att främja ett gemensamt lärande och innovativa lösningar.

Session 6C: Bara nästan halvbra, aldrig excellent: om anglifieringen av företagsekonomisk utbildning i Sverige

Workshop (svenska)

Ola Håkansson (Studentlitteratur), Peter Svensson (Lunds universitet)

De senaste femton åren har andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur inom svensk företagsekonomisk utbildning ökat markant. Det finns flera goda skäl för detta men inget av dem handlar om utbildningens kvalitet eller studenternas lärande.

I boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, 2024) diskuterar och problematiserar vi engelskans tilltagande dominans på svensk högre utbildning. Denna anglifiering är ett resultat av en ointellektuell och oreflekterad syn på utbildningskvalitet. De val av språk som görs, görs i själva verket i strid med rådande pedagogisk och språkvetenskaplig forskning.

Forskningen om undervisning på ett andra- eller tredjespråk ger inget som helst stöd för att engelskspråkig undervisning skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen. Utbildningen blir i bästa fall bara nästan halvbra, sällan jättebra. Aldrig excellent.

Session 6D: ��ö����ٲ��������DzԴdz��� och Vetenskapsrådet: Uppföljning kring låg beviljandegrad och vägar framåt

Panel (svenska)

Anders Anell (Lunds universitet), Sara Öhlin och Staffan Furusten (Stockholms universitet)

Varför är beviljandegraden låg för företagsekonomer hos Vetenskapsrådet? Frågan har inte ett enkelt svar, men flera faktorer kan tänkas påverka. I den här sessionen presenteras de resultat som kommit fram av den rapport som initierats av FEKIS, som en uppföljning på rapporten Forskningsfinansiering för företagsekonomer. Presentationen följs av diskussion bland deltagare för att finna gemensamma vägar framåt.

Session 6E: Gäng- och nätverkskriminaliteten: Vad kan ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med?

Workshop (svenska)

Sofia Ulver (Lunds universitet), Per Skålén (������ýs universitet)

Gäng- och nätverkskriminaliteten har ökat dramatiskt i Sverige de senaste åren och utgör ett allvarligt hot mot samhället. Hur kan företagsekonomer bidra till att belysa och lösa denna problematik? Genom att diskutera denna fråga bidrar sessionen till FEKIS 2024 övergripande tema om vilken roll som företagsekonomi spelar för att skapa ett hållbart samhälle präglat av minskad polarisering och sociala klyftor.

I den offentliga debatten beskrivs kriminella gäng och nätverk ofta genom att använda ett företagsekonomiskt språkbruk. Till exempel var rubriken på en artikel i Dagens Nyheter (20231102): "Rekrytera barn är en del av gängens affärsmodell". Ledare för kriminella gäng och nätverk beskrivs ofta som "chefer" eller "entreprenörer" som konkurrerar om ”marknadsandelar” på narkotikamarknaden. Kriminella gäng och nätverk beskrivs som att de har sofistikerade "distributionssystem", att de har experter på "logistik" och använder sociala medier för att underlätta "marknadsföring" och "varumärkesbyggande". Slutligen finns det många beskrivningar som visar på att möjligheten till ”statuskonsumtion” används som ett lockbete för att ”rekrytera” medlemmar till kriminella gäng och nätverk. 

Det förefaller alltså som att kriminella gäng och nätverk består av aktörer och kännetecknas av aktiviteter som företagsekonomi erbjuder en begreppsapparat för att belysa. I förlängningen kan en sådan företagsekonomisk analys bidra till att minska den negativa inverkan som kriminella gäng och nätverk har på samhället.

Trots att företagsekonomi har mycket att erbjuda för att belysa och motverka kriminella gäng och nätverk hörs sällan företagsekonomer i den offentliga debatten. Inte heller svenska kriminologer anlägger i någon större mån en företagsekonomisk analys av problematiken. Inom den internationella kriminologiska forskningen finns studier som anlagt ett företagsekonomiskt perspektiv men denna forskning är inte omfattande och slutsatserna av dessa studier går inte alltid att applicera på den svenska kontexten. Om man enligt populärt talesätt tänker att ”hela samhället måste mobilisera” och ”alla delar av samhället måste samverka,” då kan man tänka sig att också alla företagsekonomiska perspektiv blir relevanta i det arbetet; Redovisning, Finansiering, Strategi, Organisation, Entreprenörskap, Innovation, Marknadsföring etc. Men på vilka aspekter kan och bör varje sådant perspektiv (enskilt och/eller tillsammans) fokusera? Hur kan och bör de företagsekonomiska perspektiven bidra till denna specifika samhällsproblematik och brottsbekämpning som del i arbetet kring FNs hållbarhetsmål i stort men kanske speciellt Mål 11: ”Hållbara Städer och Samhällen” och Mål 16: ”Fredliga och Inkluderande Samhällen”? Vilka unika kompetenser och kunskaper har vi som inte andra ämnen/discipliner har, som kan bidra till detta arbete?

I detta rundabordssamtal kommer vi att inleda med att ge lite bakgrund från tidigare forskning samt från egna förstudier, om ämnet. Vi vill sedan öppna upp för deltagarna där vi under vår moderering uppmuntrar till brainstorming, debatt och konstruktiva samtal. Detta kan mynna ut i forskningssamarbeten, pedagogiska verktyg eller varför inte i en gemensam debattartikel i Organisation & Samhälle?

Session 6F: Enabling sustainable business practice by a service thinking mindset

Panel (English)

Samuel Petros Sebhatu and Bo Enquist (������ý), Jodie Conduit (University of Adelaide), Christian Sandström (Jönköping University/Chalmers)

The aim of this session is to broaden service research to enable sustainable service businesses in real-world contexts, addressing societal challenges and meeting the needs of both people and the planet. The specific focus is on service research, sustainability, and transformation through a service thinking mindset. A key concept for this transformation is regenerative development, which emphasizes placing life at the center of every action and decision (Hawken, 2021, p. 9). Regeneration involves more than simply doing no harm; it is an active, positive, and continuous process (Camprass, 2023, p. 89). This concept seeks to transform an actor-to-actor service ecosystem into a human-to-human-to-nature regenerative service ecosystem to meet societal challenges.

A Regenerative Service Ecosystem requires a broader framework to handle value co-creation, innovation, and sustainability for business and societal transformation (Sebhatu et al., 2021). Alkire et al. (2023) have further developed the concept of Service Thinking as a just, mutualistic, and human-centered mindset for creating and regenerating service systems that meet the needs of people and the planet (ibid. p. 596). This concept is embedded in the Doughnut Economics model (Raworth, 2018), which builds upon regenerative and distributive economics—a system that addresses societal challenges as an alternative to traditional economics, with its focus on profit maximization.

This session will discuss how an approach to systems that addresses societal challenges and enables disruption can be developed in Business Administration. Specifically, we will explore the service thinking mindset with a focus on enabling sustainable business practices for societal transformation in real business contexts. Raworth's (2018) regenerative and distributive economy will be a key reference for transforming a service ecosystem into a regenerative service ecosystem using the principles of the “Doughnut” model. The session present a conceptual and transdisciplinary theoretical framework based on service research aiming to implement sustainable business practices through a service thinking mindset to tackle today’s global environmental and societal challenges in a regenerative manner, using a regenerative service ecosystem model to fill the gap in service research.

Acting as an ‘enabler’ is central in the value-creation process and in value-creation communication (Normann, 2001). The session will discuss how systems can be created that address societal challenges and enable disruption. The session also discuss how to apply the above-mentioned concepts in education.

Session 6G: Samtal om tjänsteforskning

Panel (svenska)

Lars Engwall (Uppsala universitet), Bo Edvardsson (������ýs universitet)

Centrum för Tjänsteforskning är i dag en framstående enhet vid ������ýs universitet med stort samarbete med företag och omfattande forskning. Då FEKIS hålls i ������ý finns det därför stor anledning att uppmärksamma dess utveckling från starten för drygt trettio år sedan. Detta kommer att ske genom ett samtal under 45 minuter mellan Lars Engwall från Uppsala universitet och Bo Edvardsson som varit med i CTFs arbete sedan starten. Samtalet kommer att belysa hur detta centrum kunde komma till, hur det växt fram och vilka de största utmaningarna varit. Publiken kommer att inbjudas att delta.

Session 6H: Hur säkerställa undervisningsförmåga inom sifferämnena?

Workshop (svenska)

Robert Leonardi  (Södertörns universitet), Helén Holmgren (Högskolan i Väst)

Samtidigt som extern redovisning är en kurs som ges som obligatorisk kurs på alla(?) lärosäten så är det ett delämne inom företagsekonomi där det är svårast att rekrytera disputerad personal. Många gånger bedrivs undervisning på grundnivå av kompetent men odisputerad personal. Samtidigt finns det lärosäten som kräver att alla som examinerar kandidatuppsatser har disputerat.

Det finns underskott på disputerade inom redovisning, än färre som stannar kvar inom akademin efter disputation. Flera som disputerat inom redovisning gör det mer från ett organisatoriskt perspektiv som inte är det som vi bedriver undervisning primärt inom redovisning på grundnivå.

Roland Andersson skrev angående beviljandet av examensrättighet för civilekonomexamen i Ekonomisk debatt Nr 8, 2007, s.53: ”...konstaterades att det fanns brist på lärare i ”hårda” ämnen som redovisning/finansiering och ekonomistyrning vid åtskilliga lärosäten medan det fanns ett överskott i ”mjuka” ämnen som organisation/management. En av Högskoleverkets norska sakkunniga beskrev då elakt men, som han tyckte, träffande tillståndet inom svensk ���������ڳٲ���̈��DzԴdz�����som en amerikansk doughnut: som en mjuk yttre ring utan någon inre kärna.”

Högskoleverkets rapport 2007:48 R angående Examensrättsprövning för civilekonomexamen s.12 påpekar även den behovet av undervisning inom delämnet redovisning:

"Redovisning och marknadsföring är vanligen de mest eftersökta fördjupningarna. I regel väljer mer än hälften av studenterna dessa fördjupningar där de erbjuds. Fördjupningar i redovisning och marknadsföring måste därför erbjudas i ett civilekonomprogram. "

Hur kan vi som kollektiv säkerställa att det inom tio år finns disputerade som undervisar inom extern redovisning på grundnivå på svenska?