������ý

Jag är medlem i KuFo (Kulturvetenskapliga forskargruppen), en av ������ýs universitets prioriterade forskargrupper. Där ingår jag i redaktionskommittén för Kulturvetenskapliga skriftserien och ansvarar för forskargruppens publiceringsstrategi.

KuFo

Min egen forskning har tre inriktningar. En rör övergripande teoretiska och politisk-filosofiska frågor om det moderna projektet, globalisering och mänskliga rättigheter. En annan inriktning rör sig inom medicinsk humaniora, där jag utifrån historiska och kulturvetenskapliga perspektiv undersöker kontroverser inom psykiatri, självmordsprevention, folkhälsa och näringslära. Det tredje temat utgörs av estetisk-kulturella idéer och praktiker som analyseras utifrån olika filosofiska, politiska och sociala sammanhang, samtidigt som dessa idéer i sig själva kastar ett förklarande ljus över de kontexter som de ingår i.

Den gemensamma nämnaren för de tre forskningsintressena är dels min begreppshistoriska ansats (kombinerad med infallsvinklar från hermeneutik och ibland från fenomenologi och materiella kulturstudier), dels min tvärvetenskapliga inriktning mot att i disparata material försöka identifiera ömsesidiga beröringspunkter som instruktivt kan bespegla varandra. Här har jag inspirerats av Fredric Jamesons idé om kulturell översättning (transcoding).����

Som humanistisk forskare försöker jag frambringa resultat som i bästa fall kan vara instruktiva för såväl teoridiskussion som kliniska och praktiska verksamheter även inom områden som samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin, politik, förvaltning och kulturverksamhet. Humanister bör kanske inte göra anspråk på att sitta inne med de rätta svaren, men troligen kan de på ett djupare plan belysa och värdera olika handlingsalternativ.

Utvalda akademiska publikationer

��ö������

Petrov, K. och R. Lettevall (red.) (2014). Critique of Cosmopolitan Reason: Timing and Spacing the Concept of World Citizenship, New Visions of the Cosmopolitan 2, Patrick O'Mahony och Tracy Skillington (red.), Oxford: Peter Lang (340 s) [externt peer review-granskad]. ISBN: 978-3-0343-089804. ISSN: 1664-3380.

Petrov, K. (2006), Tillbaka till framtiden: Modernitet, postmodernitet och generationsidentitet i Gorbačevs glasnost´ och perestrojka, Södertörn Doctoral Dissertations 11, Huddinge: Södertörns högskola (SH) (401s).

Forskningsrapporter

Petrov, K. et al. (2023), Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren, Humtank, rapport nr 8 (24 s.). http://humtank.se/rapporter/

Petrov, K. et al. (2022), Humaniorastrategier i Sverige, Humtank, rapport nr 7 (40 s). http://humtank.se/wp-content/uploads/2022/07/rapport_7_2022_a5_final.pdf

Petrov, K. (2010), Döden i livet och livet i döden: Förutsättningar för en befolkningsinriktad suicidprevention i ett idéhistoriskt perspektiv, Mariestad: Folkhälsokommittén, Västragötalandsregionen (52s).

Artiklar och bokkapitel i urval

Externgranskade (peer review)

Petrov, K. (2023). ”Att studera politiska ismer: Den ryska nihilismen mellan rörelse och doktrin”, i Perspektiv på politisk idéhistoria, Hjalmar Falk, My Klockar Linder, Petter Tistedt (red.), Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History 9/Södertörn Academic Studies 93, Huddinge: Kriterium/Södertörns högskola: 253–275. https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1764792/FULLTEXT01.pdf 

Petrov, K. (2019).”’Strike out, right and left!’: A conceptual-historical analysis of 1860s Russian nihilism and its notion of negation”, Studies in East European Thought, vol. 71, nr 2: 73–97:

Petrov, Kristian (2015). "Att förutsäga framtiden – och förlösa den: En undersökning av den postkommunistiska transitologins idéhistoria och tidsuppfattning", Nordisk Østforum, vol. 29, nr 4: 387–417.

Petrov, K. (2014). "The Concept of Transition in Transition: Comparing the Post-Communist Use of the Concept of Transition with that found in Soviet Ideology", Baltic Worlds, vol. 7, nr 1: 29–41.

Petrov, K. och R. Lettevall (2014). "Toward a Critique of Cosmopolitan Reason", i Critique of Cosmopolitan Reason: Timing and Spacing the Concept of World Citizenship, K. Petrov och R. Lettevall (red.), New Visions of the Cosmopolitan 2, Patrick O'Mahony och Tracy Skillington (red.), Oxford: Peter Lang: 3–34.

Petrov, K. (2013), "The Art of Dying as an Art of Living: Historical Contemplations on the Paradoxes of Suicide and the Possibilities of Reflexive Suicide Prevention", Journal of Medical Humanities, vol. 34, nr 3: 347–368.

Petrov, K. (2013), "Russia in the European Home? Convergence, Cosmopolitanism and Cosmism in Late Soviet Europeanisation", Europe-Asia Studies, vol. 65, nr 2: 321–346.

Petrov, K. (2012), "Från blodbesudlat kolonialsocker till livsviktigt blodsocker: Svensk-europeiska teman i sockrets globala kulturhistoria", RIG: Kulturhistorisk tidskrift, nr 3: 129–154.

Petrov, K. (2008), "Construction, Reconstruction, Deconstruction: The Fall of the Soviet Union from the Point of View of Conceptual History", Studies in East European Thought, vol. 60, nr 3: 179–205.

Interngranskade (av redaktör)

Petrov, K. (2017). ”Förståelse utan förförståelse?: Hermeneutisk-teoretiska reflektioner kring lärande och socialisation hos en grupp studieovana svenska universitetsstudenter, 2004–2006”, i Studentcentrerat lärande, bedömning och examination: Bidrag från universitetspedagogisk konferens 2016, Madelaine Johansson & Lena E. Johansson (red.), Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning 1, Ingrid Mossberg Schüllerqvist et al. (red.), ������ý: Universitetspedagogiska enheten, ������ýs universitet: 129–155.

Petrov, K. (2015). "'Transition' in Hindsight: 1990s Transitology as an Object of Intellectual History”, i Beyond Transition? Memory and Identity Narratives in Eastern and Central Europe, Barbara Törnquist-Plewa, Niklas Bernsand, och Eleonora Narvselius (red.), CFE Conference Papers Series 7, Lund: Centrum för Europaforskning, Lunds universitet: 11–22.

Petrov, K. (2011), "Från autocheir till suicid", i Språket i historien, historien i språket, Mats Andrén et al. (red.), Arachne 22, Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet (LIR): 351–363.

Petrov, K. (2010), "Söta drömmar och diaboliska frestelser", i Drömmar: En vänbok till Ingemar Nilsson, Mats Andrén et al. (red.), Arachne 21, Göteborg: LIR, 205–222.

Petrov, K. (2010), "Frihetens tveljus: Om 1700-talets förflutna framtid", i 1700-talets Göteborg, Charlotta Dohlvik et al. (red.), Göteborg: Stadsmuseet, 7–33.

Petrov, K. (2004), "Från vetenskaplig socialism till socialistisk vetenskap: Reflektioner kring sovjetisk vetenskapsideologi mot bakgrund av den ryska idéhistorien", i Vetenskapshistoriska uppsatser, Aant Elzinga & Ingemar Nilsson (red.), Arachne 19, Göteborg: LIR: 29–74.

Petrov, K. (2000), "Den ojämna kampen: Om fyra säkerheter i Kants teori om det sublima", i Kants tredje kritik: Sju essäer, Sven-Eric Liedman (red.), Arachne 15, Göteborg: LIR: 25–46.

Mina tidigare undervisningserfarenheter – från Göteborgs universitet, Södertörns högskola, Högskolan i Borås, Europeiska humanistiska universitetet i Minsk och Örebro universitet – spänner över alla akademiska nivåer. Framförallt rör det sig om undervisning inom disciplinerna idéhistoria och utbildningsvetenskap men jag har även erfarenhet från ämnesområden som språkvetenskap, statsvetenskap, vårdvetenskap, medicin, filosofi, suicidologi, vetenskapsteori och forskningsmetodik. Återkommande undervisningsteman omfattar människan som samhälls- och kulturvarelse, kunskapssyn, politiska ideologier, mänskliga rättigheter, den svenska modellen samt kulturmöten mellan öst och väst/nord och syd.

Som lärare vid ������ýs universitet har jag haft förmånen att ansvara för kurser inom Kulturstudier om globalisering och mångkultur; kulturarv; nordisk kultur- och samtidshistoria; idéhistoria (kursansvarig för A–C-nivån); och kulturvetenskaplig teori och metod samt uppsatshandledning (kandidatnivå). Jag ger även föreläsningar och handleder på kurser inom historieämnet på kandidat- och avancerad nivå. På forskarnivå undervisar jag i vetenskapsfilosofi, vetenskapsteori och vetenskapshistoria, forskningsetik och suicidologi och är för närvarande biträdande handledare för en doktorand i historia och en i engelska.

Med start 2021 var jag under två och ett halvt år ������ýs universitets etikrådgivare, med ansvar för forskningen vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Tillsammans med Sofia Wijkmark var jag 2015–2020 koordinator för ������ýs universitets samarbete med Västanå teater och har sedan 2016 varit med i projektledningsgruppen för Eldkonst, en årlig kulturfestival i regi av ������ýs universitet, ������ýs kommun och det lokala näringslivet. Från 2016 och framåt har jag vid alla tillfällen (under pandemiåret 2020 ställdes Eldkonst in) hållit i såväl inspirationsföreläsningen för de medverkande som den tematiska föreläsningen för allmänheten som inleder Eldkonst:

"Ur led är tiden: Tankar om tid i olika kulturer genom historien" (2016)

"'Med Luther på axeln': Kulturkritiska reflektioner om reformationen som begrepp och rörelse, i dåtid och nutid" (2017)

"Creatio ex nihilo: Om rädslan för tomrum och människans förhållande till Intet" (2018)

"Ljusdunkel: Om den kulturella spänningen mellan ljus och mörker – från människans gryning till världens skymning" (2019)

"Det nya gamla... och det gamla nya" (2021)

Jag håller även föreläsningar och leder diskussioner utanför akademin på teman som myt och berättande, globalisering, demokrati, mångkultur, det öppna och sekulära samhället, tidsuppfattningar i olika kulturer, relationen Ryssland–Europa, mänskliga rättigheter, totalitära ideologier, miljö- och natursyn samt kost- och hälsorelaterade kontroverser. Ett särskilt område rör känslolivets och den psykiska ohälsans kulturhistoria, i relation till frågor om suicid, suicidprevention, manligt-kvinnligt och informationssamhällets sociala medieanvändande. Genom åren har jag även haft förmånen att få mina forskningsresultat spridda i såväl svensk som internationell media.

När det gäller akademiska samarbetsprojekt kan nämnas den internationella tvärvetenskapliga konferensen Cosmopolitanism in a Wider Context: Conceptualizing Past and Present vid Södertörns högskola och Nobelmuseet samt den vid ������ýs universitet genomförda internationella konferensen Selma Lagerlöf 2018, som jag arrangerade 2011 respektive 2018 (den senare tillsammans med Sofia Wijkmark). Jag är också medlem i tankesmedjan Humtank samt nätverken GEXcel – International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies; Nätverket för suicidforskare och regionala suicidpreventionssamordnare; Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien; Cultural Borders of Europe; Högre utbildning; Nätverket för politisk idéhistoria; Lärdomshistoriska samfundet; European Alliance for Social Sciences and Humanities (EASSH); Medicinhistoriskt nätverk samt History of Political and Social Concepts Group.