������ý

Min forskning har huvudsakligen handlat om ålder och åldrande. Där har jag intresserat mig för bland annat föreställningar om äldre, kategorisering och ålderism. På senare år har jag kommit in på ålder, kultur och fritid. Under 2021 var jag forskningskoordinator vid institutionen för sociala och psykologiska studier för ansökningar om ålder och hållbarhet, vilket år 2022 ledde till att jag grundade den tvärvetenskapliga forskargruppen Cri-Ageing (Kritiska studier om ålder och åldrande).  

Ett avslutat forskningsprojekt handlade om dans sent i livet. Där har jag skrivit om människors dans genom livet, emotioner i dans och intimitet. I ett nytt mindre projekt fortsätter jag att studera dans genom att fokusera på hur det har varit att börja dansa igen efter covid-19 och skönhetsupplevelser i dans. Nyligen har jag kommit in i ett projekt om välfärdsteknik och äldre där vi har intervjuat personal och ansvariga inom ������ýs kommun och under 2023 fortsätter med intervjuer med äldre.

Tidigare forskningsintressen har varit äldres mobilitet/resande. Där har jag gjort ett flertal empiriska studier under en anställning vid VTI (Statens transportforskningsinstitut). Metodologiskt har jag huvudsakligen arbetat med kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och diskursanalytiska ansatser (bl.a. Foucualtianskt inspirerade perspektiv).

Jag undervisar i sociologi och socialpsykologi. Det sker både på fristående kurser och på program såsom Samhällsanalytikerprogrammet och masterprogram i kritisk samhällsanalys. Sedan 2021 har jag varit programledare för masterprogram i kritisk samhällsanalys.

I min forskning har jag samverkat med ett stort antal aktörer, på nationellt nivå såsom äldreorganisationer, statliga myndigheter och inom EU i EU-projekt. Jag är med och organiserar EMER network som är ett NOS-HS-finansierat nätverk om vardagsmotstånd inom den nordiska välfärdsstaten.

Min avhandling "Att köra eller inte köra. Hur de äldre, åldrande och bilkörning diskuterats i svensk transportpolitik" år 2008 var en diskursanalytisk studie om föreställningar om kategorin äldre bilförare. Under denna tid fick jag ett intresse för frågor om ålderism. Efter avhandlingen forskade jag flera år vid VTI om mobilitet och rörlighet vid sidan av mindre undervisningsinsatser i sociologi vid LInköpings universitet. År 2014 fick jag anställning vid ������ýs universitet som universitetslektor i sociologi och har undervisat i sociologi och socialpsykologi. Min forskning har här handlat om äldres dans samtidigt som jag fortsatt att skriva om t.ex. ålderism.

Engdahl, C. Heikkinen, S. & Arvidson, M. (2022). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Liber förlag.

Heikkinen, S. & Mattsson, T. (2022). Relation. I C. Engdahl, S. Heikkinen & M. Arvidson (red). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Liber förlag.

Heikkinen, S. & Wilinska, M. (2022). Dancing my age: Emotions, interactions and bodily sensations. Frontiers in Sports and Active Living.

Heikkinen S. (2021). Om ålder i ålderism-debatten. I H. Jönson (red). Perspektiv på ålderism. Social Work Press, 25–42.

Heikkinen, S. (2021). Dancing through life in a changing world: Life course, historical time and serious leisure. Leisure/Loisir, 45, 301–330.

Heikkinen, S. & Alfredsson-Olsson, E. (2020). Happiness and perseverance. The interplay of emotional energies in gray dancing. I S. Kono, A. Beniwal, P. Baweja & K. Spracklen (red). Positive Sociology of Leisure: Contemporary Perspectives on Sociology of Leisure. London: Palgrave MacMillan, 29–48.

Alfredsson-Olsson, E. & Heikkinen, S. (2019) “I will never quit dancing”. The emotional experiences of social dancing among older persons. Journal of Aging Studies, 51,

Isaksson, K. & Heikkinen, S. (2018). Sustainability Transitions at the Frontline. Lock-in and Potential for Change in the Local Planning Arena. Sustainability, 10(3) 10, 840,

Krekula, C., Arvidsson, M. Heikkinen, S., Henriksson, A. & Olsson, E. (2017). On gray dancing: Constructions of age-normality through choreography and temporal codes. Journal of Ageing Studies, 42, 38-45.

Heikkinen, S. (2017). Åldersbaserad ojämlikhet. Ålderism, childism och adultism. I C. Krekula & B. Johansson (red), Introduktion till kritiska åldersstudier, 81–94. Lund: Studentlitteratur.

Krekula, C. & Heikkinen, S. (2014). Gästredaktörernas inledning: Med fokus på ålder som organiserande princip. Sociologisk forskning. 51, 5–13.

Heikkinen, S., Meng, A., Alauzet, A., Bell, D., Dankova, L. Kureckova, V., Lang, B. et al. (2013). Stakeholders and practices in the field of senior safety and mobility. WP 4, CONSOL project.