Ulrika Ă…kerlund
Forskning
Det nya livet utanför storstaden
FORMAS 2018-01205
Syftet med detta forskningsprojekt är att analysera barnfamiljers flytt ut från storstadsområdena som en strategi i syfte att förbättra den sociala hållbarheten i det dagliga livet (dvs bättre balans mellan arbete och privatliv och förbättrad livskvalitet). Att byta bostadsregion innebär en omorganisation av vardagen när det gäller bostad, arbete, fritid och andra aspekter som påverkar vardagen. Projektet vill ge svar på hur organiseringen av
vardagslivet pĂĄverkat flyttbeslutet, men ocksĂĄ hur flyttarna i efterhand upplever att vardagslivet pĂĄverkats av att familjeprojektet flyttats ut frĂĄn storstaden.
Några samhällsförändringar som vi menar kan ha betydelse för barnfamiljers vardagsliv och förutsättningar för flyttning är att möjligheterna att förverkliga “det goda livet” blivit svårare i de snabbt växande storstäderna, bland annat på grund av stigande huspriser och långa pendlingsresor. Samtidigt kan ett allt mer flexibelt arbetsliv i kombination med informationsteknologi möjliggöra en större frikoppling från den fysiska arbetsplatsen för vissa grupper. Miljömedvetenhet, ideal såsom “downshifting” (ett mindre kravfyllt livstempo) och kvinnors och mäns allt mer gemensamma ansvarstagande för familjeprojektet, skulle också kunna medföra nya förutsättningar för att lämna storstaden för andra typer av geografiska platser. Tidigare enkätstudier visar också att det finns en potential av personer som säger sig föredra att bosätta sig utanför storstadsområden, även om de inte i nuläget gör det.
Tidigare forskning i Sverige om flytt från städer till landsbygd består i huvudsak av registerbaserade studier. Sådana studier kan inte fånga komplexiteten i det dagliga livet eller flyttarnas egna upplevelser av vad som motiverar deras beslut och deras upplevelse av livet på den nya orten. I internationella studier om flyttningar från större till mindre orter, sk. kontraurbana flyttningar, förbises också ofta livsstil eller behandlas på ett förenklat sätt genom en betoning på människors upplevelse av en "lantlig idyll" snarare än att täcka in vardagslivets komplexitet i olika geografiska miljöer. De flesta studier både internationellt och i Sverige är dessutom fokuserade på glesbygd eller landsbygd snarare än andra ortstyper, såsom mindre städer och tätorter som är i fokus i detta projekt.
Den empiriska delen av projektet kommer att bestå av en intervjustudie med barnfamiljer som valt att flytta från storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom att låta intervjupersonerna rita mentala kartor och konkret visa sin vardagsmiljö i en promenad-intervju vill vi undersöka på vilket sätt förutsättningarna att organisera sitt vardagsliv i storstaden, respektive i nuvarande bostadsort, haft betydelse i flyttbeslutet. Dessutom vill vi ställa frågor om hur deras vardagsliv förändrats av att flytta.
För att ge en mer nyanserad bild kommer analysen inte att fokusera på flyttningar från storstad till landsbygd, som traditionellt varit i fokus i tidigare studier. Vi kommer att studera barnfamiljers utflyttningar från storstadsområdena till mindre städer och orter. Utgångspunkten här är att vi vet att majoriteten av barnfamiljer som lämnar storstaden bosätter sig i en mindre ort, snarare än på landsbygd (Sandow och Lundholm, kommande). Många av dessa mindre orter brottas med en åldrande och krympande befolkning och har också ofta som mål att attrahera just barnfamiljer att bosätta sig i kommunen.
Detta forskningsprojekt kommer att bidra till en mer övergripande förståelse för på vilket sätt barnfamiljer som väljer att flytta från storstäderna uppfattar förutsättningarna att organisera familjens dagliga liv före och efter flytten och hur detta är förenat med deras flyttbeslut och deras erfarenhet av att flytta till en annan typ av bostadsort. Denna kunskap kan bidra till ökad förståelse för vilka lokala resurser och vilken service som dessa flyttare värdesätter och i förlängningen bidra till insikter om vad som gör att dessa orter uppfattas som attraktiva.
Undervisning
Studierektor, avdelning GeoTur
Biträdande programledare för Turismprogrammet
Undervisar i kulturgeografi och turismvetenskap, på Samhällsplanerarprogrammet, Turismprogrammet och Masterprogrammet i GeoMedia
Publikationer
- Olga Hannonen, Ulrika Åkerlund, Kati Pitkänen, 2024
- Fredrik Hoppstadius, Ulrika Ă…kerlund, 2022
- Kristina Svels, Ulrika Ă…kerlund, 2018
- Kristina Svels, Ulrika Ă…kerlund, 2018
- Marco Eimermann, Paul Agnidakis, Ulrika Akerlund, Annie Woube, 2017
- Jonas Carlquist, Linda Pfister, Ulrika Åkerlund, Olof Stjernström, 2017
- Ulrika Ă…kerlund, 2017
- InĂŞs David, Marco Eimermann, Ulrika Ă…kerlund, 2015
- Ulrika Åkerlund, Kati Pitkänen, Mervi J. Hiltunen, Kjell Overvåg, Dieter K. Müller, Petri Kahila, 2015
- Ulrika Ă…kerlund, Linda Sandberg, 2015
- Marco Eimermann, Ulrika Ă…kerlund, InĂŞs David, 2014
- Ulrika Ă…kerlund, 2013
- Dieter K. MĂĽller, Ulrika Ă…kerlund, 2013
- Ulrika Ă…kerlund, 2013
- Ulrika Ă…kerlund, Dieter K. MĂĽller, 2012
- Ulrika Ă…kerlund, 2012
- Anna-Mary Foltyn, Ulrika Åkerlund, Emma Franzén, 2010
- Ulrika Ă…kerlund, 2009