Vetenskapsrådet har under hösten delat ut forskningsmedel inom ämnet pedagogiskt arbete vid ýs universitet. Både till projekt där ý är huvudman och projekt där forskare i ý är medsökande.
Skolgång, utvecklingsvägar och skolerfarenheter för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Huvudsökande Åsa Olsson, docent i pedagogiskt arbete, medsökande från ýs universitet, Evelina Landstedt, professor i socialt arbete, Fanny Gyberg, universitetslektor i psykologi och Birgitta Ljung Egeland, universitetslektor i svenska språket.
Har ni någon uppfattning om hur utvecklingsvägarna för barn och elever med neuropsykiatriska svårigheter ser ut i skolan idag?
- Kunskaperna om villkor i skolan för barn och elever med funktionsnedsättning är fragmentariska och har betydande luckor. Det framkom av utredningen ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” (SOU 2023:95). Framför allt är det svårt att följa hur villkoren utvecklas över tid, och att följa upp hur insatserna som riktas mot barnen och eleverna fungerar. Det innebär att politiker, skolhuvudmän och andra aktörer inte har ett tillräckligt kunskapsunderlag för att förverkliga alla barns och elevers rätt till en god utbildning.
Vad är dina egna förhoppningar kring det här forskningsprojektet? Hur/vem tror du kommer ta del av/använda era forskningsresultat när projektet är slut?
– Statistik visar att mer än 30 procent av elever med en NPF-diagnos saknar behörighet till gymnasiet när de lämnar nionde klass. Det är nästan tre gånger fler än i kategorin elever utan NPF. Vi hoppas att vi utifrån analyser av datamaterialet i SOFIA-studien i kombination med intervjuer kan bidra med kunskap om elevers utveckling och skolerfarenheter över tid. Hur visar sig olika typer av åtgärder, insatser och stöd att fungera i ett långsiktigt perspektiv? Vår förhoppning är att resultaten kan komma att spridas till exempel via Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten till skolorna så att elever med neuropsykiatriska svårigheter i större utsträckning kan få det stöd de har rätt till.
Medsökande till ytterligare forskningsprojekt
Rektorers emotionsarbete i utmanande tider
Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete och verksam inom Skolutveckling, organisation och ledarskap (SOL) har som medsökande fått VR-medel tillsammans med Åsa Hirsh och Lill Langelotz, vetenskaplig ledare för projektet, vid Göteborgs universitet.
– Det känns bra att jag och två skickliga kollegor från Göteborgs universitet fått möjlighet att studera det viktiga området; ”rektorers emotionsarbete i utmanande tider” under fyra år. Idag möter rektorer allt oftare hot och utmaningar i sin yrkesvardag. Dessa är ofta kopplade till exceptionella händelser så som droger och skjutningar i och runt skolorna. En annan stor del av rektorers yrkesvardag är otaliga möten med vårdnadshavare, polis, socialtjänst och andra aktörer i närområdet. Med andra ord så har det som kallas för emotionsarbete, det vill säga förmågan att hantera sin egna och andras känslor, blivit en stor del av rektorers vardag. Som rektor idag behöver du ha fokus på att finnas för lärare och elever vilket kräver ett engagemang, drivkraft och enormt intresse för att måna om människor för att klara uppdraget. Denna del av rektorsprofessionen har till viss del studerats internationellt, bland annat i Australien, men sällan i svensk kontext vilket motiverar vår studie. I dagarna har vi besökt våra kollegor i Australien för att förbereda oss inför projektstarten i årsskiftet. Det känns otroligt spännande. Vi får lov att återkomma med resultat så småningom och jag tror att både rektorers fackföreningar och rektorsutbildningar kommer att vara intresserade samt använda sig av det vi kommer fram till då det är stor omsättning på rektorer och vi behöver förstå varför de lämnar sitt jobb och vad vi kan göra åt det.
Barn i beredskap: Svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000
Johan Samuelsson, professor i historia har som medsökande fått forskningsmedel i samarbete med huvudsökande Björn Lundberg, Lunds universitet och Esbjörn Larsson, Uppsala universitet.
Forskningsprojektet har en kunskapshistorisk ansats och intresseras sig för den kunskap som har producerats kring beredskapsfrågor. Projektet tar sitt avstamp i att Sveriges regering beslutat att bygga upp totalförsvarets civila del igen på grund av de internationella hot som råder. Detta har väckt frågan om skolans roll i beredskapen och vilken roll barn och ungdomar ska spela vid kriser eller krig. Efter andra världskriget var det stort fokus på försvarskunskap i skolan, och barn uppmanades att delta i försvaret.
– Tidigare forskning har fokuserat på fred och internationell solidaritet i skolan, men inte på försvarsfostran, säger Johan Samuelsson. Vi vill med projektet fylla denna kunskapslucka och ge historisk kunskap om svensk beredskapspedagogik för barn och ungdomar i skola och föreningsliv under kalla kriget (1945–2000). Målet är att förstå hur skola och föreningsliv arbetade för att förbereda barn och ungdomar för kriser och försvar. Vi kommer också att studera barns rättigheter i en beredskapspedagogisk kontext och hur skola och civilsamhälle kan göra barn delaktiga i krisberedskap.
