Covid19-pandemin kastade intensivvårdens personal in i ett oräkneligt antal utmaningar och omvälvningar. Men det är slutsatsen från den senaste studien, om intensivvårdschefers erfarenheter av covid-19-pandemin som ger en helt unik insikt i de avgörande faktorer som styrde dessa specialiserade enheter genom den oförutsedda krisen.
Intensivvården runt om i världen var i fokus under covid-19-pandemin. Intensivvårdsavdelningar bemannas av högt kvalificerad och interprofessionell personal som vårdar de svårast sjuka patienterna. Under pandemin stod de inför en oväntad och intensiv arbetsbörda, och de var tvungna att snabbt anpassa sig för att klara av den ökade efterfrågan på vården.
Anna Nordin från ýs universitet, projektledare för projektet och en av författarna till studien betonar den enorma utmaningen.
- Sjuksköterskor från olika specialiteter rekryterades för att öka kapaciteten och ta hand om ett ökat antal patienter. Detta krävde en ny administrativ struktur och en samordning som sällan tidigare skådats.
Sverige befann sig särskilt oförberett för pandemins påverkan. Landet hade i början av pandemin en av de lägsta IVA-kapaciteterna i den västliga världen. Som en reaktion på den växande krisen fördubblades kapaciteten genom att tillfälliga IVA-avdelningar skapades. Denna omstrukturering krävde dock en hög personlig och organisatorisk kostnad.
- Cheferna saknade någon att vända sig till, de fick motivera personal som var ledsna, rädda, och utmattade att orka fortsätta jobba, de förväntades ha lösningar när inga fanns och de arbetade enormt mycket, säger Anna Nordin och beskriver att en av intensivvårdscheferna sade ”Chefen ovanför mig är lika slutkörd och jag tror inte vi orkar stötta varandra heller. Alla, även i chefsledet, är vi lika trötta”
Det var här som ledarskapets unika roll blev mest framträdande. Bristen på förberedelse och resurser skapade en mängd utmaningar, inklusive överarbetade och oroliga medarbetare och ökad smittrisk.
- Ledarna upplevde att snabb kommunikation, chefsnärvaro på avdelningarna, tydligt beslutsfattande, strukturerade prioriteringar och ömsesidigt förtroende var viktiga faktorer för att hantera krisen på bästa möjliga sätt säger Åsa Engström, Luleå tekniska universitet.
Att navigera genom pandemin
Studien visar att covid-19-pandemin tvingade svensk intensivvård att genomgå en dramatisk transformation. Resultaten betonar tydligt att intensivvården klarade av mer än någon kunde tro men att anpassningarna kom med en hög personlig och organisatorisk kostnad. Dragkampen mellan krav och resurser gjorde att ledare fick jobba hårt för att möta de utmaningar som pandemin ställde men att man inom intensivvården klarade det.
- Jag citerar en av cheferna; ”personalen har levererat, men det har varit till ett mycket högt pris för den enskilda personen” säger Angelica Fredholm som tillsammans med Åsa Engström, Luleå tekniska universitet, Maria Andersson, Röda Korsets Högskola och Anna Nordin, ýs universitet har författat studien.
Lärdomar att ta med sig
- För att förbereda sig för framtida utmaningar måste intensivvården och hela hälso- och sjukvårdssystemet ta med sig de värdefulla lärdomar som pandemin har lärt oss, säger Maria Andersson, Röda Korsets Högskola. Ledarskapets roll, effektiv resursförvaltning och personalens välbefinnande måste prioriteras för att säkerställa att intensivvården är rustad för att möta framtida kriser med större motståndskraft och effektivitet.
Alla Chefers Dag
På måndag den 16 oktober firas Alla Chefers Dag. Det är en dag dedikerad till att hylla chefer och ledare i olika organisationer och företag. Syftet är att ge anställda och medarbetare en möjlighet att erkänna det betydelsefulla arbete som cheferna utför och det ledarskap de bidrar med till sina team och organisationer. Chefer inom olika sektorer, inklusive sjukvård, mötte oförutsedda kriser under Covid-19-pandemin som krävde exceptionell kompetens och uthållighet. I en tid där cheferna kämpade för att anpassa sig till det oöverträffade trycket, är det viktigt att påminna oss om vikten av deras arbete.
- Här hittar du forskningsartikeln
