Sommarens regnmängder har nog inte undgått någon. På sina håll i landet fick vi uppleva både skyfall och dess konsekvenser som höga vattenflöden och översvämningar. Skyfallsrisker och hur de ska hanteras är precis det som undersöks i forskningsprojektet SPARC som pågår till slutet av 2025. Projektet är deltagardrivet och kommer delvis vara ett exempel på medborgarforskning.
Flera oväder, inklusive ”Hans” drog in över Sverige i sommar och skyfallsliknande regn ledde till översvämningar och förhöjda vattennivåer i flera av våra vattendrag. Forskningen visar att det kommer bli fler skyfall i framtiden, vilket ställer krav på mer kunskap och väderdata.
Forskningsprojektet SPARC drivs av ýs universitet, Lunds universitet, Sveriges Hydrologiska och Meteorologiska Institut (SMHI), Trelleborgs kommun, ýs kommun och Göteborgs stad. Det kommer innebära fallstudier i ý, Göteborg och Trelleborg som förhoppningsvis kommer kunna ge resultat som kan användas nationellt.
Data för förebyggande åtgärder
Projektet består av olika delar där ett delmål är att studera hur kommuner, försäkringsbolag och myndigheter lagrar data om översvämningsskador och hur kostnaderna ser ut. Dessa data används i analyser av hur kostnaderna varierar i olika delar av städer efter allvarliga händelser.
- Det är viktigt att veta vilka kostnaderna är för att bedöma hur mycket pengar som behöver gå till förebyggande åtgärder säger Shifteh Mobini, forskare på Lunds tekniska högskola och utredningsingenjör på Kretslopp och vatten, Trelleborgs kommun.
Projektdeltagarna studerar också vilka åtgärder som kan göras i städer för att minska skyfallsrisken.
- Det finns behov av att privata fastighetsägare är med och gör åtgärder, till exempel för att minska flödet av regnvatten till dagvattennätet, som ett komplement till kommunala åtgärder, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljö vid ýs universitet. Om många villaägare kan vara med och bromsa en del av vattenflödet kommer översvämningsriskerna att minska betydligt.
Privatpersoner nyckelaktörer
Ytterligare ett mål med projektet är att utveckla systematisk användning av data om regn och översvämningar insamlade av privatpersoner för regn och översvämningskaraktäristik, och att förbättra upplösning och noggrannhet hos existerande officiell regndata från SMHI och svenska kommuner.
- På SMHI tittar vi på potentialen av att använda data från privata nederbördsstationer eftersom det skulle kunna leda till tätare och bättre mätningar, säger Jonas Olsson senior forskare vid hydrologienheten på SMHI. På så sätt skulle vi kunna göra noggranna analyser efter en översvämning av vad som inträffade och på så sätt förstå sårbarheterna i samhällets infrastruktur.
Medborgarforskning är en del av projektet och med det hoppas projektgruppen kan kunna skapa förståelse och engagemang för forskningsfrågorna. I Göteborgs stad har Kretslopp och vatten redan nu pratat med medborgare som har privata väderstationer.
- De vi kom i kontakt med är intresserade av regn och vill dela med sig av sin data, säger Glen Nivert, strateg ledningsnät Kretslopp och vatten Göteborgs stad. Vi blev positivt överraskade gällande kvalitén då de privata väderstationerna var placerade och sköttes om på ett bra sätt. Vi är fortfarande medvetna om att frågor och kvalitetssäkring och kontroller är viktigt, men hur det är i dagsläget överträffade våra förväntningar. Det var också kul att se att engagemanget är stort och vi ser att det finns stora möjligheter att sprida kunskap.
Deltagarna i forskningsprojektet SPARC (Deltagardriven klimatanpassning - crowdsourcing av data för bättre hantering av urbana översvämningsrisker) är finansierat av Formas och fortsätter sitt arbete fram till slutet av 2025.
