Det kallas för âDigital backlashâ â missnöjet med hur vĂ„r digitala tillvaro har blivit. Karin Fast, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har tillsammans med andra forskare varit redaktör för den nya boken âThe digital backlash and the paradoxes of disconnectionâ.
Karin Fast, förklara âdigital backlashâ
â Vi anvĂ€nder begreppet för att belysa nya strömningar i samhĂ€llet, med fokus pĂ„ Norden, som bottnar i ett missnöje med hur vĂ„r digitala tillvaro blivit. Det finns tvĂ„ tydliga huvudspĂ„r i debatten om digitaliseringen idag som vĂ„r bok fĂ„ngar upp. Det ena handlar om hur vi mĂ€nniskor blir alltmer bundna till digitala verktyg i vĂ„r vardag. Av rent praktiska skĂ€l blir det allt svĂ„rare för de flesta av oss att lĂ€gga bort telefonen. Det andra spĂ„ret kretsar kring plattformsföretagens affĂ€rsmodeller och etik, att sociala medier Ă€r designade för att fĂ„nga, hĂ„lla kvar och tjĂ€na pengar pĂ„ vĂ„r uppmĂ€rksamhet.
â Det vi sett de senaste tio Ă„ren Ă€r en rad reaktioner mot allt detta â sjĂ€lva âbacklashenâ. BĂ„de individer och samhĂ€llsaktörer problematiserar digitaliseringens baksidor och söker nya förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r denna utveckling, i olika skepnader, som vĂ„r bok handlar om. Vi uppmĂ€rksammar nya sĂ€tt att tĂ€nka kring, tala om, och anvĂ€nda vĂ„ra allra mest vardagliga verktyg. Fokus ligger pĂ„ frivilliga former av âdigital frĂ„nkopplingâ.
Varför Àr det hÀr viktigt och intressant?
â VĂ„r bok bidrar med viktiga nyanser i debatten om digitaliseringen och förklarar varför digitala medier kan se sig sĂ„ paradoxala: de Ă€r ju frigörande och fĂ€ngslande pĂ„ samma gĂ„ng.
â Boken rymmer kritik mot den digitala kapitalismen och belyser de mekanismer som gör oss mer bundna till vĂ„ra digitala medier Ă€n vad vi kanske skulle önska vara. Men lika mycket problematiserar den sjĂ€lva motreaktionerna, exempelvis hur âdigitalt vĂ€lmĂ„endeâ tenderar att göras till individens problem eller hur nya grunder för ojĂ€mlikhet skapas i ett samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor har sĂ„ olika möjligheter att âkoppla ifrĂ„nâ.
â Idag hĂ„ller digital frĂ„nkoppling pĂ„ att bli ett slags ny klassmarkör, och den som anvĂ€nder sin mobil âför mycketâ kan bĂ„de kĂ€nna sig och ses som en misslyckad individ. SĂ„dana synsĂ€tt kan i sin tur skymma sikten för exempelvis teknikföretagens eller politikernas ansvar att skapa en anstĂ€ndig digital vĂ€rld.
Kan du nÀmna nÄgot om vad ni har kommit fram till?
â Boken visar hur digital eftertanke blir ett allt naturligare inslag i vĂ„ra liv. De kapitel som fĂ„ngar upp hur mĂ€nniskor anvĂ€nder digitala medier visar att mĂ„nga â frĂ„n yrkespolitiker till ungdomar â anammar en rad vardagliga âmikrotaktikerâ för att undvika digital stress, digitala distraktioner, och liknande problem. Det kan handla om att gömma mobilen bakom gardinen för att skapa en kĂ€nsla av distans till den, att stĂ€nga av ljudet, eller att lĂ€mna den utanför sovrummet. Vi ser sĂ„dant medieanvĂ€ndande som typiskt för vĂ„r âpost-digitala tidâ, dĂ€r de digitala medierna kommit för att stanna.
Ett av bokens viktigaste bidrag Ă€r att den visar hur ojĂ€mlikt vĂ„rt digitala samhĂ€lle Ă€r. För en kroniskt sjuk person som Ă€r beroende av digitala medicinska verktyg för sin hĂ€lsa eller ett matbud som har hela sin försörjning via en app kan det vara mycket svĂ„rt, för att inte sĂ€ga omöjligt, att anamma hurtiga rĂ„d om âdigital detoxâ. För andra, som den âalternativeâ turisten, kan frĂ„nkoppling vara ett spĂ€nnande, och statushöjande, Ă€ventyr.
FolkhĂ€lsomyndigheten rekommenderade nyligen att barn bör spendera mindre tid framför skĂ€rmar â finns det nĂ„got i er bok som tangerar det?
â Vi gör inga stĂ€llningstaganden i boken om huruvida mĂ€nniskor borde anvĂ€nda skĂ€rmar mer eller mindre. Vi Ă€r mer nyfikna pĂ„ sjĂ€lva samhĂ€llsdiskursen som sĂ„dan och de normer den skapar. Boken aktualiseras verkligen i och med debatten om barns skĂ€rmtid, och Ă€ven om vi inte hann fĂ„nga upp debatten just kring FolkhĂ€lsomyndighetens senaste skĂ€rmrekommendationer, sĂ„ kĂ€nner vi igen spĂ„r och teman frĂ„n andra, liknande, debatter. I boken finns bland annat ett kapitel som synar debatten kring âmobillĂ„danâ, som blev Ă„rets julklapp i Sverige Ă„r 2019. Precis som dagens skĂ€rmrĂ„d sĂ„ vĂ€ckte mobillĂ„dan starka reaktioner, bland bĂ„de föresprĂ„kare och kritiker. Ett annat kapitel visar hur den svenska debatten kommit att kretsa kring neurologiska effekter - hur hjĂ€rnan tar skada av för mycket skĂ€rmbruk â snarare Ă€n sociala konsekvenser. Ett av bokens bidrag Ă€r att visa hur dagens samhĂ€llsdebatt bĂ€r spĂ„r av gĂ„rdagens mediekritik.
Optimismen kring digitaliseringen var enorm, varför tror du att det har kommit ett bakslag - och varför just nu?
â FarhĂ„gor kring nya medier har visserligen alltid funnits, men âthe world wide webâ sĂ„gs ju pĂ„ 1990-talet som demokratins rĂ€ddare. Idag har denna bild grusats av nĂ€that, âfake newsâ, onlinebedrĂ€gerier, och andra problem. Samtidigt har just vĂ„r valfrihet att vĂ€lja bort det digitala minskat. âBacklashenâ grundar sig, tror jag, i mĂ€nniskors kĂ€nslor av minskad autonomi. Det kan kĂ€nnas som att det Ă€r medierna som styr oss, snarare Ă€n tvĂ€rtom. Och i takt med att banden mellan mĂ€nniska och teknologi tĂ€tnar sĂ„ vĂ€xer missnöjet och lĂ€ngtan efter att slĂ„ sig fri.
Hur skulle du beskriva intresset kring de hÀr frÄgorna?
â Vi mĂ€rker att det Ă€r glödhett just nu, bĂ„de pĂ„ medieuppmĂ€rksamheten kring Ă€mnet och i vĂ„ra roller som forskare. Som forskare stöter vi pĂ„ mycket nyfikenhet frĂ„n bĂ„de allmĂ€nhet och experter, och vi har bjudits in att förelĂ€sa pĂ„ Ă€mnet av olika samhĂ€llsaktörer â frĂ„n kulturdepartement och bibliotek till andra forskningsmiljöer. Det finns en hög grad av igenkĂ€nning bland mĂ€nniskor kring digitaliseringens baksidor och moraliska frĂ„gor vĂ€cker engagemang.
