Vetenskapsjournalistik, datajournalistik och vikten av att motarbeta desinformation var nÄgra av de Àmnen som avklarades i det digitala Anderseminariet.
Vad har hÀnt med journalistiken under pandemiÄret? UpplÀgget för Ärets första Anderseminarium i journalistik bjöd pÄ rapporter frÄn en bransch som har gÄtt pÄ högvarv sedan covid-19 satte sina klor i hela vÄr vÀrld.
Amina Manzoor, medicinreporter Expressen
Amina Manzoor arbetade som medicinsk reporter pÄ Dagens Nyheter nÀr covid-19 var ett faktum. Trots en viss förkunskap om pandemier upplevde hon att det Àven för henne var en utmaning att samtidigt navigera i bÄde en pandemi och en infodemi.
- Jag skapade snabbt en artikel med de fakta som fanns och uppdaterade den flera gÄnger varje dag med den bekrÀftade information som vi hade att tillgÄ, sÀger Amina Manzoor. Vi skapade Àven en checklista att förhÄlla oss till pÄ redaktionen.
Den vetenskapspolicy som DN förhöll sig till var att alla studier som journalisterna refererade till skulle vara publicerade och granskade. Samtidigt började det dyka upp mÀngder med opublicerade och ogranskade rapporter och studier. Det medförde att journalisterna fick be fler forskare att kommentera uppgifterna.
- Samtidigt Ă€r det viktigt att ha koll pĂ„ de forskare man pratar med, sĂ€ger Amina. Vad Ă€r professorn man pratar med professor i? PĂ„ vilket sĂ€tt tolkar personen den studie man som journalist vill ha kommentarer pĂ„? Har personen i frĂ„ga en personlig agenda? Jag har aldrig anvĂ€nt orden âmöjligenâ, âtroligenâ och âsannoliktâ sĂ„ ofta som det senaste Ă„ret.
Trycket frÄn lÀsarna var samtidigt omÀttligt. Alla ville veta allt. NU!
- Jag har aldrig bevakat nÄgot med sÄ stort allmÀnintresse, sÀger Amina. Att hela tiden försöka sÀtta informationen i sitt rÀtta sammanhang Àr viktigt. Samtidigt förÀndras allt. Det som stÀmde för ett Är sedan kanske inte stÀmmer idag. Vi har lÀrt oss mycket under tiden.
Amina Manzoor tror att vi kommer att fĂ„ hĂ„llas med opublicerade studier ett bra tag och att vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser ur dem. Det Ă€r inte heller bara vetenskap i den hĂ€r hĂ€ndelsen â politik har Ă€ven en stor plats nĂ€r det kommer till covid-19.
- Politiker kan göra pÄ andra sÀtt Àn vad forskningen visar dÄ exempelvis kulturer och lagar ocksÄ har sin pÄverkan. Gör vi fel ska vi kunna vara ödmjuka och rÀtta till misstagen. Konspirationsteorier tycker jag dock att media har varit bra pÄ att hantera.
Helena Bengtsson, redaktör datajournalistik SVT Nyheter
Datajournalistik Àr förvisso ingen nyhet, men aldrig tidigare har intresset för statistik, tabeller och grafer varit sÄ stort i media. Som mediekonsumenter har vi översköljts av statistik i alla dess former. Men att fÄ tag i den Àr inte alltid enkelt. Ofta har det varit locket pÄ nÀr journalister önskat tillgÄng till siffror gÀllande exempelvis överdödlighet pÄ grund av covid-19. Helena Bengtsson med kollegor pÄ SVT Nyheter fann dock ett sÀtt att kartlÀgga överdödligheten pÄ Sveriges Àldreboenden nÀr Skatteverket och landets regioner sa nej.
- VÄr lokalredaktion i Stockholm kontaktade företaget Ratsit och tillsammans med dem kunde vi se hur mÄnga som hade avlidit pÄ specifika adresser och sedan koppla dem till Àldreboenden, sÀger Helena Bengtsson. DÄ fick vi fram fakta som vi kunde gÄ vidare med.
I Sverige finns det cirka tre tusen Àldreboenden och trots att SVT Nyheter inte kunde kontrollera alla sÄ fick de ett sÄ pass stort underlag att det gick att anvÀnda.
- Vi tittade pÄ siffror frÄn tidigare Är och kunde tydligt se att det var en överdödlighet pÄ de hÀr Àldreboendena 2020. I Solna var det exempelvis mÄnga fler Àn tidigare Är. Vi valde sedan de som stack ut i statistiken och nÀrmade oss anhöriga för att fÄ berÀttelserna om deras upplevelser.
SVT Nyheter har ett dokument med de fallgropar som metoden kan medföra.
- Alla kanske inte Ă€r skrivna dĂ€r och vi hade inte alla adresser. Men viktigt Ă€r ocksĂ„ att det hĂ€r inte bara Ă€r statistik â det Ă€r mĂ€nniskor som har drabbats.
Kersti Forsberg, Medieinstitutet Fojo
Faktajouren Àr ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter pÄ internet. Viktiga saker, inte minst under en pandemi dÀr informationskriget varit omfattande.
- Informationskriget Àr en utmaning för demokratin, sÀger Kersti Forsberg. Det Àr en tuffare verklighet för media pÄ grund av mindre resurser. Nytt Àr ocksÄ att journalistiken blir hotad pÄ ett helt annat sÀtt. Journalistiken ska leda publiken bort frÄn propaganda och det har varit en utmaning under covid19.
Enligt Kersti Forsberg Àr Sverige en mÄltavla för exempelvis migration och feminism och det finns starka drivkrafter bakom. BÄde politiska och ideologiska.
- Det gÀller inte bara vad som Àr sant eller falskt. Traditionella medier kan bli delaktiga utan att det Àr avsikten.
Den infodemi vi befinner oss i Àr snabb, digital och en utmaning för demokratin. Kersti Forsbergs tips pÄ hur vi ska kunna fÄ en sundare informationsmiljö:
- Undvik att bli en del av desinformationsflödet
- Undvik att upprepa desinformation i rubriker och ingresser â det leder tillslut till att det blir en sanning
- Strunta i att rapportera uppenbar desinformation â fokusera pĂ„ annat
- LÀr kÀnna fienden. Följ de flöden av desinformation som finns
- Var pÄlÀst
- GÄ en kurs i argumentationsteknik. MotstÄndarna Àr otroligt duktiga pÄ att kollra bort oss som kanske inte Àr lika vana.
Deltog i Anderseminariet gjorde Àven:
- Karin Wahl-Jorgensen, professor i journalistikstudier vid University of Cardiff och Ander visiting professor of Geomedia studies
- Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator Sveriges Radio
- Morgan Schmidt, chefredaktör VÀrmlands Folkblad
- Emanuel Karlsten, frilansjournalist som fick Stora journalistpriset för sin coronabevakning i egna kanaler
Om Anderseminariet
Anderseminariet i journalistik anordnas en gÄng per termin av medie- och kommunikationsvetenskap i samarbete med Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
