Leif Stinnerbom, hedersdoktor vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
”Konsten är ju hela tiden undersökande och utforskande utifrån ett praktiskt perspektiv, där akademien oftare tar ett teoretiskt grepp över ämnet. Båda synvinklarna är lika viktiga och det är i mötet mellan teori och praktik som nya idéer kan befrukta varandra och leda till ny kunskap.”
Leif Stinnerbom är född i Lund 1 maj 1956 och kom till Arvika och Värmland som sjuåring. Modern kommer från en samisk släkt och Leif Stinnerbom och hans tre bröder har blivit uppfostrade i ett samiskt tänkesätt. I tonåren upptäckte han den värmländska folkmusiken och började att tillägna sig de västvärmländska musiktraditionerna.
- Med mitt intresse blev jag riksspelman på: "Traditionsmedvetet spel av låtar från Jösse Härad" när jag var 19 år. Här ingick även dans och tillsammans med min blivande fru Inger och min spelkamrat Mats Edén började vi forska i spel- och danstraditioner från gränstrakterna mellan Norge och Sverige. Det ledde till studier i musikvetenskap vid Göteborgs Universitet och etnologi vid Högskolan i ý och Göteborgs Universitet. Jag påbörjade min doktorandutbildning vid Musikvetenskapliga institutionen, samtidigt som jag jobbade halvtid som Musikantikvarie vid Värmlands museum, men så kom teatern in i mitt liv och därmed bytte jag inriktning och karriär.
1984 fick Leif Stinnerbom ett erbjudande från Sveriges Television att bli ansvarig för musiken och dansen i TV-serien Gösta Berlings Saga, i regi av Bengt Lagerqvist. Han samarbetade också 1987 med Peter Oskarson, som då var teaterchef vid Folkteatern i Gävleborg, med storverket Den Stora Vreden, av Olof Högberg.
- I dessa sammanhang hade jag stor nytta av mitt arbete med folkmusiken och dansen och min utbildning som musikvetare och etnolog. 1990 utsågs jag till konstnärlig ledare och regissör för Västanå teater. Ungefär samtidigt började också min hustru Inger göra kostymer för Västanå och numera är min äldsta son Magnus kompositör till teaterns föreställningar.
Med musik, dans och teater tillsammans med det estetiska uttrycket i scenografi och kostym skapar Västanå teater en helhet som ses som sceniskt kulturarv med rötter såväl i värmländsk tradition som i världskulturen.För det har makarna Stinnerbom mottagit Kungliga Patriotiska Sällskapets Kulturarvsmedalj under 2022. Under många år har teatern samarbetat med ýs universitet och Musikhögskolan Ingesund.
- Konsten är ju hela tiden utforskande utifrån ett praktiskt perspektiv, där akademien oftare tar ett teoretiskt grepp över ämnet. Båda är lika viktiga och det är i mötet mellan teori och praktik som nya idéer kan befrukta varandra och leda till ny kunskap. Det är en stor ära för mig att få ta emot ett hedersdoktorat och särskilt roligt att detta sker här på hemmaplan i Värmland. Det känns som att ringen på något sätt är sluten, då jag ju har akademien att tacka för mitt speciella arbetssätt som regissör inom teater.
Leif Stinnerbom menar att det är en ynnest att få arbeta med det som är ens största intresse. Men han tankar också energi ur skogen, fjället en god middag och inte minst av sin familj som består av fru, barn och barnbarn.