횆r den finska skolan ett f철red철me?

I slutet av 책ret presenteras nya Pisaresultat. I Sverige handlar kampen om hur kunskapsresultaten ska h철jas, i Finland om hur man ska beh책lla det goda resultatet.
- Den svenska skolan 채r mycket b채ttre 채n sitt rykte. Men Sverige g책r i fel riktning och m책ste fatta riktigt kloka beslut nu, s채ger Torbj철rn Sand챕n, direkt철r f철r Centret f철r livsl책ngt l채rande vid 횇bo Akademi, vid ett bes철k p책 벎떨눈첵s universitet.

Sedan de f철rsta Pisaresultaten presenterades i b철rjan av 2000-talet har Finland legat i topp. N채r de senaste resultaten kom 2013 hade Finland halkat ner n책got, men ligger fortfarande p책 en tredjeplats. F철r Sveriges del har resultaten stadigt f철rs채mrats. 2009 hamnade resultatet n채ra OECD-snittet. 2013 kom det stora raset. Sverige hamnade bland de l채nder som presterade allra s채mst. Alla svenska elever har blivit s채mre, b책de h철g- och l책gpresterare.

- Efter 1970 har Sverige och Finland g책tt olika v채gar. Vi har fokuserat p책 tillit och f철rtroende som byggelement. L채rarna i Finland har en stor professionell frihet n채r det g채ller undervisningsmetoder och material. H채r f철rekommer inga externa granskningar och utv채rderingar. F철r mycket 철vervakning och kontroll 채r en farlig v채g att g책. I Finland litar man p책 skolan och man litar p책 l채rarna. Sverige 채r p책 v채g mot ett liknande kontrollsystem som i England, h채r lyser varningssignaler. I Finland har vi 채ven satsat p책 att alla skolor ska vara s책 lika varandra som m철jligt.

Skolan inte politisk kontroversiell
F책 채mnen 채r s책 heta i den svenska politiska debatten som skolan. Tillsammans med v책rd och omsorg kan det vara fr책gor som avg철r svenska val. I Finland har valet nyligen avslutats och partierna h책ller p책 att bilda regering. Men att politikerna skulle blanda sig i skola och l채rarutbildning har varit uteslutet.

- Skolan har knappt diskuterats i valr철relsen eller i andra politiska sammanhang. Fr책gan 채r inte alls politiskt kontroversiell, oberoende av politiskt parti har det r책tt konsensus. Den senaste tiden har jag dock sett tecken p책 en vilja att b철rja experimentera. Det 채r lite orov채ckande.

"Finland 채r inget f철red철me - skolframg책ngarna feltolkas"
N책gra dagar innan Torbj철rn Sand챕n bes철kte 벎떨눈첵s universitet publicerade DN en debattartikel d채r forskaren Gabriel Heller Sahlgren ifr책gas채tter det finska skolundret. Gabriel Heller Sahlgren menar att de finska skolframg책ngarna feltolkas, eller r채ttare sagt antagandet om att de 채r politiskt betingade.

- Jag l채ste artikeln flera g책nger och delar m책nga av Gabriels tankar och ocks책 hans framtida farh책gor om det finska skolv채sendet. De senaste 책rens trendiga omst채llningar i finsk pedagogik utg철r definitivt ett hot mot den l책ngsamhet och l책ngsiktighet som hittills pr채glat den finska skolan. D채remot 채r jag inte beredd att 철verge tanken om att l채rarutbildningens utformning, l채rarens autonomi och avsaknaden av skolinspektion och nationella prov hittills haft betydelse. Ocks책 det faktum att Finland undg책tt Sveriges parallellsystem med friskolor bed철mer jag 채r till Finlands f철rdel, s채ger Torbj철rn Sand챕n.

Fakta
Torbj철rn Sand챕ns f철rel채sning "L채rarskap och ledarskap i finsk skola - tillit under press" presenterades av Rektorsutbildningen och Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid 벎떨눈첵s universitet. Syftet var att utifr책n ett finl채ndskt, men ocks책 nordiskt, perspektiv ge en bild av vad som h채nder i skolan och hur l채rar- och ledarrollen finner sin roll i detta. F철rel채sningen visade ocks책 p책 trender i finl채ndsk skolutveckling. Inbjudna var l채rare och rektorer fr책n de v채rml채ndska kommunerna samt l채rare fr책n 벎떨눈첵s universitet.