Svaret pÄ varför studenter pÄ lÀrarprogrammet hoppar av kan kanske hittas i kommunikationen mellan universitetet och studenterna. Det kom fram efter en studie som utfördes bland lÀrarstudenter och personal under vÄrterminen.
Det nya lÀrarprogrammet har en relativt hög och kanske ocksÄ ökande avbrottsfrekvens. Under vÄren bestÀlldes dÀrför en kartlÀggning och orsaksanalys av avbrotten av lÀrarutbildningens kansli. Studien har som syfte att dels belysa vad avbrotten beror pÄ, dels föreslÄ ÄtgÀrder för att minska onödiga uppehÄll och avhopp.
Studien bestod av en kvantitativ del i form av en enkĂ€t, samt en kvalitativ del med intervjuer. BĂ„da dessa delar riktade sig i huvudsak till campus- och distansstudenter som antogs till nĂ„got av lĂ€rarprogrammen 2012-2013, dĂ€r avhoppen Ă€r som störst. FrĂ„gestĂ€llningarna byggde delvis pĂ„ intervjuer med personal pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet. Studien ger ingen exakt bild av problemen, men en indikation pĂ„ vad de bestĂ„r i.
Bristande studiemotivation
Problembilden som framtrÀder Àr splittrad, men nÄgot som framtrÀdde tydligt var en bristande studiemotivation, antingen specifikt för lÀraryrket eller för akademiska studier som sÄdana. I kombination med andra personliga omstÀndigheter kan det resultera i att studenten gör ett tillfÀlligt eller definitivt avbrott.
Stefan Lundborg, verksamhetscontroller, tror att det hÀnger ihop med den bild av lÀraryrket som studenterna har. Det i sin tur kan bero pÄ brister i kommunikationen mellan universitetet och studenterna.
- Universitetet förmÄr inte riktigt förmedla vad lÀraryrket innebÀr i ett tidigt skede och studenterna nÀrmar sig dÀrför studierna med ett elevperspektiv, sÀger han. Det Àr senare i utbildningen, nÀr bilden av yrket klarnar, som avhoppen sker. LÀrare Àr det yrke som unga studenter har mest erfarenhet av, men de har kanske inte en klar bild av vad en lÀrare faktiskt gör. NÀr man sÄ nÄr första verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, upptÀcker de att det inte var deras grej.
Svag bild av högre utbildning
Studenterna har ocksÄ en dÄlig bild av vad högre utbildning innebÀr, som till exempel kraven som stÀlls pÄ examination och nÀrvaro. Den bilden blir Ànnu tydligare vid distansstudier, dÄ en del studenter verkar uppfatta dessa studier som lÀttare Àn campusstudier nÀr det i sjÀlva verket kan vara tvÀrtom. Det finns flera exempel pÄ distansstudenter som försöker jobba heltid samtidigt.
- MÄnga av de hÀr problemen skulle gÄ att lösa om studenterna var bÀttre medvetna om vad det Àr de ger sig in pÄ nÀr de söker, sÀger Stefan Lundborg.
Tre ÄtgÀrdsförslag
Studien lÀgger fram förslag pÄ tre huvudÄtgÀrder som kan komma tillrÀtta med avbrotten. LÀrarutbildningen föreslÄs ta fram en poÀnggrundande kurs som löper genom hela programmet som helt Àgnas Ät att reflektera över kursinnehÄll, ge Äterkoppling och diskutera kommande kurser. Denna ÄtgÀrd skulle syfta till att ge studenterna bÀttre överblick över utbildningen och löpande lÄta lÀrosÀtet ta del av studenternas tankar om utbildningen.
En annan ÄtgÀrd som föreslÄs Àr att ge bÀttre information om vad distansstudier innebÀr, dÄ avhoppen Àr högre dÀr Àn pÄ campus. HÀr handlar det om att tydliggöra krav pÄ fysisk nÀrvaro, egen arbetsinsats och examination.
Den tredje ÄtgÀrden gÄr ut pÄ att redan i ansökningsfasen informera tydligare om lÀraryrket och vad det innebÀr att vara lÀrare.
- Idag tenderar vi att prata om lÀraryrket som givande för att man fÄr jobba med barn och ungdomar, vilket inte Àr tillrÀckligt konkret, sÀger Stefan Lundborg. Vilka arbetsuppgifter har man, vad gör en lÀrare? HÀr kan det vara vÀrt att plocka in verksamma lÀrare som kan berÀtta och ge en tydligare bild.
OmlÀggning av kursinnehÄllet
En frÄga som diskuteras ofta Àr om lÀrarprogrammet behöver stöpas om. Idag börjar studenterna med att lÀsa sina respektive Àmnesval, varefter den utbildningsvetenskapliga kÀrnan kommer in i ett senare skede. PoÀngen med att vÀnda pÄ steken skulle vara att studenten dÄ skulle fÄ den tydligare bilden av lÀraryrket som eftersöks. Det behöver inte vara nödvÀndigt, tror Stefan Lundborg.
- Nej, det kanske inte Àr nödvÀndigt. DÀremot ligger VFU:n sent och borde kanske tidigarelÀggas. Inte för att förhindra avhopp, men för att det Àr bÀttre att hoppa av efter en termin Àn efter tre, bÄde för studenterna och för universitetet.
Allt yngre studenter
Lennart Jansson, programsamordnare vid lÀrarutbildningens kansli, sÀger att studiens resultat inte kommer som nÄgon överraskning, snarare att den bekrÀftar det man redan anade.
- Det hÀr Àr en studentgrupp som blir yngre och yngre, och en del av dem har kanske inte övervÀgt sitt studieval, sÀger han. Det Àr ocksÄ sÄ att vi inte ska se till att vi har 100 procent genomströmning. Med andra ord Àr det inte alltid negativt att avbryta eller hoppa av en utbildning.
Han poĂ€ngterar ocksĂ„ att man inte bör lĂ€gga alltför stor vikt vid avbrottssiffrorna. Genomströmningen och prestationsgraden pĂ„ čû¶łŽ«Ăœs universitet Ă€r bĂ„da höga och de tre mĂ„tten bör alltid vĂ€gas samman vid en bedömning. Att bĂ„de avbrotten och genomströmningen kan vara höga samtidigt kan förklaras med att alla avbrott inte Ă€r definitiva - mĂ„nga studenter Ă„terkommer till lĂ€rarstudierna senare.
- Förslagen som studien ger Àr sÄdana som vi funderat pÄ tidigare, sÀger Lennart Jansson. De Àr vÀldigt intressanta och vi kommer definitivt att undersöka nÀrmare hur vi kan genomföra förÀndringar som bromsar utvecklingen.
Kortfakta
Studien "KartlÀggning och analys av studenters avbrott frÄn lÀrarutbildningens program utfördes av dÄvarande projektassistent Stefan Lundborg (f.d. Nilsson) pÄ uppdrag av lÀrarutbildningens kansli, med stöd av utbildningssamordnare Lennart Jansson. Undersökningen omfattar studenter antagna till förskol-, grundlÀrar-, ÀmneslÀrar- och musiklÀrarprogrammet under höstterminerna 2012 och 2013.
För mer information om avbrottsstudien, kontakta Lennart Jansson, 054-700 12 94, eller lennart.jansson@kau.se.
