¹û¶³´«Ã½

Flerspråkiga elevers läsförståelse har uppmärksammats i ett flertal rapporter den senaste tiden. Elever som har ett annat modersmål än svenska har lägre resultat än infödda svenska elever på läsförståelsetest i internationella undersökningar som exempelvis PISA och PIRLS. Det gäller både för elever som är födda utomlands och för elever som är födda i Sverige. Skillnaderna mellan dessa elevers och infödda svenska elevers resultat är mycket stora, vilket gör detta till en angelägen fråga.

Anna Lindholm har i sin avhandling studerat flerspråkiga mellanstadieelevers läsförståelse på svenska på en skola där måluppfyllelsen är låg och där 95 procent talar ett annat språk än svenska i hemmet. Som ett led i att stärka elevernas läsförståelse har skolan satsat på att kompetensutveckla alla lärare i arbete med lässtrategier.

– Lässtrategier handlar om att man använder olika verktyg som hjälp för att förstå en texts innehåll. Det kan till exempel vara att förutsäga innehållet i en text, att ställa frågor till en text, att summera innehållet eller att kunna reda ut oklarheter i en text, säger Anna Lindholm.

I tre olika delstudier har hon undersökt vilken betydelse lässtrategier har för flerspråkiga mellanstadieelevers utveckling av läsförståelse: Ämnesundervisningen i tre ämnen – svenska som andraspråk, biologi och religion – har studerats, elevernas läsförståelseutveckling har mätts under två läsår och åtta flerspråkiga elever har intervjuats.

– Resultaten visar att undervisning i lässtrategier kan stötta flerspråkiga elevers läsförståelse och bidra till att utveckla en medvetenhet om den egna läsningen. I intervjuerna med eleverna konstateras att de även är i behov av och använder andra lässtrategier än de som lärarna utgått från i undervisningen.

Vid läsningen av ämnestexter framkommer att eleverna framgångsrikt reder ut oklarheter på ordnivå, genom exempelvis omläsning eller genom att använda sin bakgrundskunskap. Trots detta visar det sig att vissa elever har svårt att förstå det övergripande sammanhanget i texten.

– Det finns skillnader mellan de elever som på ett framgångrikt sätt förstår de texter som läses och de som inte gör det. Skillnaderna består bland annat i hur väl eleverna kan reflektera över sig själva som läsare. De som är så kallade goda läsare vet när de inte förstår och vet också vad de kan göra för att skapa förståelse. Läsare som inte är så framgångsrika har svårt att identifiera viktig information i texten och de fastnar ofta på enskilda ords betydelse. De är heller inte alltid medvetna om att de inte förstår vad de läst.