Nöden har ingen lag. Ibland mÄste man bara gÄ... Men hur uttrycker man sig i olika sammanhang? "UrsÀkta, jag ska bara pudra nÀsan! Om individers ackommodation av sprÄkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök" Àr rubriken pÄ Anna Tindefjord Norlanders uppsats i svenska sprÄket. En uppsats som uppmÀrksammats i universitetets pedagogiska tidskrift "Kapet" - och som tilldragit sig SprÄktidningens intresse.
Inspirationen till uppsatsen har sitt ursprung i en uppgift som Rakel Johnsson gav studenterna under kursen Svenska III med didaktisk inriktning.
- Jag gillade verkligen uppgiften. Den handlade om vilka olika uttryck för vÄra toalettbesök vi anvÀnder. I min uppsats har jag fördjupat resonemanget och lagt till medvetenheten om hur vi anpassar vÄra sprÄkliga uttryck i olika sammanhang. Jag gjorde en enkÀtundersökning via sociala medier och i studien har 362 individer svarat. De flesta som svarade var kvinnor och i Äldern 21-50 Är, berÀttar Anna Tindefjord Norlander.
Lite skillnad mellan mÀn och kvinnor
Studien visar att vi högst medvetet anpassar vÄrt sprÄk efter om vi befinner oss hemma med familjen, pÄ jobbet dÀr det Àr ett mer offentligt sammanhang samt om det Àr en högtidlig miljö, till exempel bröllop. Dessa sprÄknormer Àr socialt betingade och nÄgot vi lÀr oss frÄn att vi Àr barn.
- Ăr det högtidligt, uppgav de som svarade att de anvĂ€nde uttryck som "UrsĂ€kta, jag ska bara gĂ„ pĂ„ herrarnas/damernas". Det Ă€r bĂ„de en ursĂ€kt och tvĂ„ omskrivningar ("bara" och "herrarnas/damernas"). NĂ„gra uppgav att de helt enkelt diskret smiter undan. Hemma dĂ€remot Ă€r det mer rakt pĂ„ sak: "jag ska kissa" till exempel. PĂ„ jobbet Ă€r en omformulering vanligast, till exempel "jag mĂ„ste gĂ„ pĂ„ toa", dĂ€r "mĂ„ste" ses som en förmildring av uttrycket.
Det som överraskade henne lite var att hon inte sÄg sÄ stora skillnader mellan mÀn och kvinnors grad av sprÄklig anpassning.
- I en del av den litteratur om ackommodation, anpassning av sprÄket, som jag anvÀnde, anges att kvinnor i högre grad Àn mÀn tenderar att tala standardsprÄk som Àr förknippat med prestigefylld sprÄkstil och hög status. Men i min studie var skillnad mellan hur mÀn och kvinnor uttrycker sig överraskande liten - ett resultat av jÀmstÀlldhetsutvecklingen i samhÀllet och en förskjutning mot en mer öppen kommunikation kanske?
Nyfiken pÄ forskning
Anna har precis börjat jobba som ÀmneslÀrare i bland annat svenska vid en högstadieskola i Arvika, efter att ha tagit examen i vÄras. Uppsatsarbetet gav mersmak:
- Jag har blivit lite sugen pÄ att forska och kommer att fortsÀtta ha kontakt med svenska sprÄket pÄ universitetet. Det vore intressant att se om det finns kulturella skillnader, till exempel. Kunskap om sprÄksociologi, medvetenheten om hur vi anvÀnder vÄrt sprÄk, kan vara ett stöd för lÀrare och underlÀtta för alla elever.
Resultaten frÄn studien har vÀckt intresse, inte bara frÄn "Kapet". Anna har Àven skrivit en populÀrvetenskaplig artikel om uppsatsen som SprÄktidningen planerar att publicera under hösten.
LÀs Annas Tindefjord Norlanders artikel "UrsÀkta, jag ska bara pudra nÀsan..." i Kapet nr 1, 2019
