Det är väl känt att mänsklighetens ekologiska fotavtryck hotar planetens gränser. UtifrÃ¥n denna nödsituation mÃ¥ste alla nivÃ¥er av utbildning anpassas. Men hur? SÃ¥väl filosofiska frÃ¥gor om bildningens roll i dagens samhälle som mer klassrumsnära utmaningar diskuterades under konferensen UBAN, Understanding Buildung in the Antropocen, som hölls vid ¹û¶³´«Ã½s universitet den 11-12 januari.
– Skolan har traditionellt haft en roll som motor i moderniteter där naturen ofta betraktas som en oändlig resurs. Nu, när det är tydligt att sÃ¥ inte är fallet mÃ¥ste vi fundera pÃ¥ hur utbildningen kan anpassas, säger Kenneth Nordgren, professor i historia och projektledare för UBAN.
Under konferensen möttes danska, finska, norska och svenska forskare inom pedagogik, olika ämnesområden och olika ämnesdidaktiska inriktningar för att diskutera hur olika vetenskapsområden på olika nivåer av utbildning påverkas av Antropocen. Antropocen är den föreslagna geologiska beteckningen för den tid som vi nu lever i som kännetecknas av människans påverkan på jordens klimat och ekosystem som ändrat förutsättningarna för allt liv.
– Att lyfta upp frågor om livets överlevnad på planeten väcker frågor om hur exempelvis klimatförändringar och minskad biologisk mångfald ska kunna hanteras men det väcker också grundläggande existentiella frågor om rättvisa samt om mänskligt ansvar och roll i ekosystemen, säger Kenneth Nordgren. Det är inte självklart hur dessa frågor kan och bör integreras med andra uppdrag som utbildningen har. För att hantera den planetära kris som vi befinner oss i måste vi lära oss att leva på ett annat sätt. Men för att ändra levnadsmönster behöver vi sannolikt också bearbeta vår historiska självförståelse och ställa oss frågor om vad den långsiktiga bildningens roll är i Antropocens tidevarv.
Aktivist eller inte?
Behovet av att agera här och nu är stort och en intressant diskussion handlade om forskarnas förhållningssätt och ansvar.
– Ska vi agera som aktivister eller ska vi förhålla oss mer neutralt, säger Kenneth Nordgren. Utifrån befintlig kunskap ser att handling behövs samtidigt är det viktigt att en bred allmänhet känner att man kan lita på vetenskapen. Kopplat till det finns också behovet av att få till en förändring av utbildningen relativt snabbt eftersom kursplaneutvecklingen i de flesta fall inte har kommit särskilt långt. Här behöver såväl högre utbildning som skolan vakna för att bearbeta och utveckla det lärandeinnehåll vi behöver.
Nätverksmedel möjliggjorde satsning
2021 fick den tvärvetenskapliga forskargruppen Rose, Research on Subject-specific Education, medel från Vetenskapsrådet för att utveckla kontakter med nordiska forskare för att undersöka och utveckla frågor kring bildning och ämnesdidaktik kopplat till miljöutmaningarna inom ramen för Antropocenbegreppet. Nätverket UBAN startades och konferensen är kulmen av projektet, men det blir en fortsättning.
– Det finns ett stort intresse för de här frågorna, säger Kenneth Nordgren. Nu ser vi fram emot att utveckla ett mer etablerat nätverk för att driva forskningen vidare och för att få in fler forskare i samtalen.
Mer information
Läs mer om konferensen på kau.se
Läs mer om projektet Utbildning i det nya normala: Vad är bildning i antropocens tidsålder?, på kau.se
