ProgramsammanhÄllande kurser, nya studenters förkunskaper och kvalitet i utbildningen. Det var bland annat pÄ tapeten vid Àmnes- och musiklÀrarprogrammets kvalitetskonferens i Sunne den 12-13 mars.
Det har nu gÄtt drygt tvÄ Är sedan nya lÀrarutbildningen startade hösten 2011, och turen har kommit till Àmnes- och musiklÀrarprogrammet att se över och ge förslag till förbÀttringar av kvaliteten i utbildningen. Konferensen kan ses som en startpunkt för ett översynsarbete pÄ uppdrag av LÀrarutbildningsnÀmnden.
FörstÄ sammanhanget
Först ut pÄ programmet stod Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, som förelÀste om metoder för att fÄ studenterna att förstÄ hur studierna hÀnger ihop. Studenterna pÄ flera program vid KTH gÄr under sina första tre lÀsÄr en obligatorisk programsammanhÄllande kurs pÄ 6 hp, en sÄ kallad prosamkurs. I kursen ingÄr bland annat reflektion över det som lÀsts, Äterkoppling pÄ kursinnehÄll, studieteknik och inte minst en tydlig förklaring av samband mellan delmomenten i kursen i förhÄllande till helheten. Ett annat, mycket uppskattat moment, Àr att ta in tidigare studenter som fÄr dela med sig av erfarenheter och diskutera med yngre studenter.
Examination som klargör samband
Prosamkursen har gett ett positivt resultat. 80 procent av studenterna förbÀttrade mÀrkbart sin studieteknik, och 85 procent tyckte det var mycket givande att ta del av tidigare studenters erfarenheter. En majoritet av studenterna menade ocksÄ att övriga program pÄ KTH ocksÄ borde ha en prosamkurs. Viggo förelÀste ocksÄ om konstruktiv lÀnkning i examinationen, för att sambanden mellan lÀrandemÄl, utbildning och examination ska bli tydligare.
Ăka förstĂ„elsen om akademiska studier
Suzanne Parmenius SwÀrd, lektor i svenska vid Linköpings universitet, förelÀste om nya studenters skrivförmÄga och förkunskaper frÄn grundskola och gymnasium och hur den högre utbildningen pÄverkas. Det verkar som att förkunskaperna och dÀrmed förstÄelsen av vad akademiska studier innebÀr har försÀmrats. En del av förklaringen stÄr att finna i att digitala medier har förÀndrat attityder och arbetssÀtt pÄ ett sÀtt som akademin inte har hunnit anpassa sig till.
- För att komma tillrĂ€tta med det hĂ€r mĂ„ste vi kunna matcha studenterna, sĂ€ger hon. Vi mĂ„ste Ă„teruppta explicit lĂ€rande och förklarande och vi mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ hur vi undervisar mycket mer Ă€n vi gör. Möjligheten finns och det kan bli bra â men vi behöver helt enkelt diskutera vad man egentligen gör pĂ„ ett universitet.
Matcha studenterna
Suzanne Parmenius SwÀrd tar som exempel företaget Google, som har slutat anstÀlla personer med högre utbildning, eftersom de inte tycker att universiteten trÀnar studenterna tillrÀckligt för arbetslivet, dÀr kvickhet och snabb tankeförmÄga smÀller högre Àn toppbetyg frÄn ett universitet.
- Det blir lĂ€tt en diskussion om vems fel det Ă€r â och det Ă€r lĂ€tt att skylla pĂ„ studenterna. Jag tror att man mĂ„ste leta i andra Ă€nden ocksĂ„, sĂ€ger hon.
Administration bakom en del studieproblem
Ett annat kvalitetsproblem Ă€r att administrationen kring studierna inte alltid fungerar. Per HydĂ©n, studentombud vid čû¶łŽ«Ăœs studentkĂ„r, poĂ€ngterade att mĂ„nga av problemen som tas upp i den senaste studentfallsrapporten snarare handlar om brister i stödet kring utbildningen.
- Man mÀrker ganska snabbt att de vanligaste problemen som studenterna har rör administration och information, sÀger han. Det kan handla om att scheman kommer försent eller Àndras för ofta, lÀrare svarar inte pÄ mejl och liknande. SÄdant skapar irritation och gör det svÄrare att fokusera. MÄnga studenter sÀger att utbildningen i sig Àr bra, men brister i administrationen drar ner helhetsbetyget.
Intressanta nya idéer
Maria Busk Madland, adjunkt i idrottsvetenskap och Johan Wijkmark, studierektor pÄ institutionen för sprÄk, litteratur och interkultur, uppskattade de nya idéerna.
- Vi kan bli mer sammanhÄllna, sÄ det hÀr gav vÀldigt mycket, sÀger Maria Busk Madland. Att delge tidigare studenters kunskap Àr definitivt nÄgot vi ska arbeta in i vÄra delar. NÀr det gÀller studenternas förkunskaper tror jag att det hÄller pÄ att förÀndras, med nya lÀroplaner i grundskola och gymnasium.
- IdĂ©n med en prosamkurs var oerhört intressant, sĂ€ger Johan Wijkmark. VĂ„r utmaning Ă€r att lĂ€rarutbildningen inte Ă€r sĂ„ sammanhĂ„llen â det Ă€r massor av olika Ă€mnen och kombinationer, sĂ„ vi behöver hitta sĂ€tt att sy ihop det.
Kvalitetsarbetet tar aldrig slut
Lars Lorinius, programledare för Àmnes- och musiklÀrarprogrammet, ser fram emot ett fortsatt kvalitetsarbete, och tycker att konferensen var en bra startpunkt.
- Vi har fÄtt lyssna pÄ erfarenheter och idéer frÄn andra lÀrosÀten som gett oss inspiration, och vi har diskuterat hur vi kan gÄ tillvÀga för att se över det kvalitativa innehÄllet, sÀger han. Det handlar ju om att lösa problem och hitta utvecklingsmöjligheter. Det Àr ett arbete som egentligen aldrig tar slut.
