L채sstrategier ingen sj채lvklar undermedicin

L채sstrategier framh책lls som ett viktigt inslag f철r att utveckla elevers l채sfӧrst책else. Men att undervisning i l채sstrategier skulle ha en positiv effekt fӧr alla elever 채r l책ngt ifr책n sj채lvklart. Samtidigt som de svagare eleverna drar stor nytta av l채sstrategiundervisningen har den mindre eller ingen effekt alls fӧr de redan duktiga l채sarna. Det visar ny forskning fr책n 벎떨눈첵s universitet.

I debatten om svenska elevers sjunkande resultat p책 PISA:s l채sf철rst책elseprov har det bland annat h채vdats att svenska l채rare undervisar fӧr lite om olika l채sstrategier. Fӧljaktligen har l채sstrategier blivit ett honnӧrsord i debatten om svensk l채sundervisning. De har ocks책 kommit att utgӧra b채rande element i omfattande fortbildningsinsatser, till exempel det statligt finansierade L채slyftet och det privata initiativet En l채sande klass.

L채sstrategier syftar p책 ett slags mental tankeoperation som goda l채sare antas anv채nda fӧr att organisera inneh책llet i en text och p책 det viset styra fӧrst책elseprocessen under l채sningen. Det kan handla om att summera eller g철ra f철ruts채gelser av textens inneh책ll eller att formulera fr책gor om det vi inte vet. Flera studier framfӧr allt i USA har visat p책 goda inl채rningseffekter av explicit l채sstrategiundervisning. I Sverige har det dock gjorts ytterst f책 vetenskapliga studier om detta.

Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller vid 벎떨눈첵s universitet har undersӧkt i vad m책n l채sstrategier tillsammans med textsamtal och responsskrivande bidrar till l채sfӧrst책elsen. Modellen kallar de dialogisk strategiundervisning.

Interventionsstudier
I ett flertal interventionsstudier har forskarna l책tit l채rare arbeta med dialogisk strategiundervisning fӧr att utveckla elevernas l채sf철rm책ga. Eleverna testas b책de f철re och efter interventionen.

�� I tv책 av studierna jobbade klasserna med noveller och resultaten j채mfӧrdes med kontrollgrupper som fӧljt ordinarie undervisning, ber채ttar Michael Tengberg. I en tredje studie undersӧkte vi hur l채sstrategier kunde anv채ndas fӧr att jobba med kritisk fӧrst책else av argumenterande texter.

Resultaten visar att inl채rningseffekterna generellt 채r stӧrre i de klasser som f책tt dialogisk strategiundervisning, men att det fr채mst 채r i gruppen svaga l채sare som man finner de stora och statistiskt signifikanta skillnaderna. Fӧr de elever som redan i inledningen 채r starka l채sare verkar det inte ske n책gon fӧr채ndring alls. Kvalitativa analyser visar att eleverna f책r ett utvecklat spr책k fӧr att tala om sina l채supplevelser och blir b채ttre p책 att formulera vad de fӧrst책r och inte fӧrst책r.

�� L채rarna som deltagit i studierna 채r ocks책 starkt positiva till undervisningsmodellen, s채ger Christina Olin-Scheller, och de forts채tter att anv채nda den med nya klasser och i andra 채mnen 채n svenska.

Nyansering av debatten om l채sstrategier
Forskarna menar att resultaten fr책n de tre studierna bӧr kunna bidra till en nyansering av synen p책 l채sstrategier. Fӧr de elever som ofta stӧter p책 problem i l채sningen kan strategiundervisningen ge en god st철ttning. Men fӧr elever som redan anv채nder l채sstrategier mer eller mindre automatiskt, eller inte alls behӧver dem, 채r det kanske n책got annat slags undervisning som 채r mer gynnsam.