”Att samtala är så lättillgängligt att vi nästan glömmer bort att det är ett starkt och verkningsfullt verktyg för att bedriva skolutveckling”. Det säger Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, och Mia-Marie Sternudd-Groth, lektor i pedagogiskt arbete, båda verksamma vid ýs universitet och redaktörer för antologin Skolutveckling genom samtal.
Nu är det förstås inte så enkelt som att bara prata på. För att samtal ska leda till utveckling samt förbättring i förskola och skola behöver det användas på ett medvetet och strukturerat sätt.
- Forskning visar att samtal som organiserats utifrån tydliga syften, och som varit långsiktiga och byggt på medarbetarnas yrkeserfarenheter är betydelsefulla för att förändring ska ske. Det gäller såväl samtal mellan kollegor som mellan ledning och medarbetare. Men det strukturerade samtalets betydelse i förskolans och skolans förbättringsarbete bottnar inte bara i forskning, utan även i erfarenheter från antologins författare och skolledare.
Nyfiken på samtal blev Skolutveckling genom samtal
ýs universitet har under lång tid byggt upp kompetens om olika samtalsverktyg, dels genom olika forskningsprojekt, men även genom att använda samtalsmodeller som andra forskare utvecklat i olika projekt, satsningar och kurser. Monica Evermark och Mia-Marie Sternudd-Groth var tidigt ute med att intressera sig för olika samtalsmodeller.
- För att initiera flera medarbetare startades en satsning på kompetensutveckling där olika samtalsmodeller diskuterades. Vi kallade satsningen för Nyfiken på samtal.
Satsningen Nyfiken på samtal ledde till att Monica Evermark och Mia-Marie Sternudd-Groth fick frågan om att skriva en bok så att fler kunde ta del av olika samtalsmodeller.
- Vi sa först nej. Men vi fick så positiv återkoppling från deltagarna som kom från olika verksamheter på universitetet. De hade fått en meningsfull teoretisk och praktisk fördjupning som de kände var till stor nytta. Så vi tänkte om och började planera för en antologi.
Monica Evermark och Mia-Marie Sternudd-Groth ville möta behovet som de visste fanns i förskolan och skolans verksamhet. Fokus låg på att lyfta fram exempel på hur samtal kan bidra till verksamhetens utveckling.
- De samtalsmetoder vi valt att presentera i antologin är valda utifrån att de används i förskolans och skolans utvecklingsarbete. De kan fungera som professionella verktyg för skolledare och medarbetare med pedagogiskt utvecklingsuppdrag.
Ta ”time out” och ”på’t igen”
Ambitionen är att antologin Skolutveckling genom samtal ska väcka intresset och nyfikenheten att prova strukturerade samtal som en del av förskolans och skolans utvecklingsarbete.
- Samtal kan bidra till ett yrkeskunnande som underlättar kloka och aktiva val som i sin tur gynnar barn och ungas utveckling. Vi vill uppmuntra till att våga pröva olika alternativ. Öva, ha kul, medge att det sker misstag, ta ”time out” och ”på’t igen”!
Fakta
I Skolutveckling genom samtal beskrivs olika samtalsmodeller som författarna menar kan stärka medarbetarnas professionskunnande och verksamhetens utvecklingsarbete. Exempel på samtalsmodeller som tas upp är: motiverande samtal, lärande samtal, kollegahandledning i grupp, dialogiska samtal, rollspel, akvariesamtal och andra modeller som kan fungera som verktyg för att skapa delaktighet och verksamhetsutveckling.
Antologin vänder sig till personer med lednings- och utvecklingsuppdrag i förskola och skola, framför allt till rektorer och biträdande rektorer. Den kan även fungera som litteratur på rektorsutbildningen samt på lärarutbildningen.
