¹û¶³´«Ã½

¹û¶³´«Ã½s universitets forskare bör sträva efter att publicera sig i fritt tillgängliga tidskrifter eller öppna arkiv. Det innebär en ökad synlighet som i sin tur kan generera fler citeringar. Open Access-tanken är en del av universitets nya publiceringspolicy. Policyn säger vidare att forskare ska undvika att ingÃ¥ avtal med förlag som begränsar möjligheten till Open Access. Men använder alla forskningstidskrifter som är högt rankade Open Access?

- Inte alla, men väldigt mÃ¥nga tidskrifter och förlag tillÃ¥ter idag Open Access, säger Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Man bör komma ihÃ¥g att det finns flera varianter av Open Access. Till exempel finns det Green Open Access som innebär att en kommersiell forskningstidskrift godkänner att du parallellpublicerar dina forskningsresultat i ett öppet arkiv, som Diva, efter en viss embargotid. Vidare finns ocksÃ¥ sÃ¥ kallade hybridtidskrifter med traditionell prenumeration där du kan betala för Open Access-publicering. Det som forskare bör tänka pÃ¥ i det här fallet är att det finns pengar avsatta i forskningsprojektet för denna avgift.

Använd biblioteket som en resurs
En forskare pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet som medvetet väljer att publicera sina forskningsresultat i tidskrifter med Open Access är Anna Abelsson, doktorand i omvÃ¥rdnad som forskar inom prehospital akutmedicin.
- Inom mitt område är vi spridda i världen och bibliotek vid lärosäten i olika länder har inte råd med dyra prenumerationer för forskningstidskrifter. Jag är därför angelägen om att sprida mitt material på nätet. För att kunna göra detta har jag en strategi som sträcker sig ett till två år framåt. Jag söker hela tiden stipendier för att kunna finansiera mina Open Access publiceringar. I val av tidskrifter har jag hjälp av min kontaktbibliotekarie som har bra kunskap om vilka tidskrifter som är lämpliga för mitt område, både vad gäller indexering, impact och chansen till citering.

Open Access hos Vetenskapsrådet och Horisont 2020
De forskningsprojekt som finansieras inom ramen för EU-projektet Horisont 2020 måste enligt regelverket lämna en kopia av forskningsmaterialet i ett öppet arkiv på lärosätena, till exempel i Diva. Materialet ska sen göras tillgängligt genom Open Access inom sex eller tolv månader beroende på vilket område forskningen bedrivs inom.

2010 tog Vetenskapsrådet beslut om Open Access. Det innebär att alla sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftpublikationer som blir resultat av forskning som Vetenskapsrådet stödjer, ska vara fritt tillgängliga.

Vetenskapsrådet lade nyligen också fram ett förslag om en så kallad Gold Open Access.
Enligt förslaget ska all forskning som finansierats med offentliga medel publiceras som så kallad Gold Open Access från och med år 2025. Det finns möjlighet att läsa samt lämna synpunkter på förslaget på Vetenskapsrådets webbplats, dock senast 2 november.

openaccess.se
Kungliga bibliotekets program Open Access ska främja och stödja fri tillgänglighet pÃ¥ internet för de arbeten som produceras av svenska forskare, lärare och studenter. De samverkar med VetenskapsrÃ¥det som fÃ¥tt uppdraget att samordna tillgÃ¥ngen till svensk forskningsinformation. Arbetet leds av Kungliga bibliotekets expertgrupp för openaccess.se och publiceringsfrÃ¥gor. Expertgruppens ordförande är ¹û¶³´«Ã½s universitets rektor, Ã…sa Bergenheim.