Skolans historieundervisning bygger ofta på avgränsade etniska grupper och landsgränser. Det här är något som kan göra att kulturarvet uppfattas som statiskt och exkluderande. Nu startar ”Det gemensamma rummet” - ett nytt forskningsprojekt för utveckling av undervisningsverktyg för att visa att mångkultur alltid varit en del av historien.
Historia förmedlas ofta med nationen som utgångspunkt, något som kan skymma förståelsen för hur migration och kulturmöten format dagens samhälle. I projektet ”Det gemensamma rummet” kommer forskare, historiker och lärare att arbeta med att utforma resurser för undervisning i historia. Målet är att ta fram undervisningsexempel runt utvalda historiska föremål och platser.
Föremål väcker fantasi och förståelse
Genom att undersöka föremål utifrån vad de berättar om migrationer och möten mellan kulturer kan eleverna upptäcka nya perspektiv på de perioder de studerar. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.
- Ta ett historiskt föremål - en stenyxa, en kruka, en pilspets eller ett smycke. Hur kom de till? Varifrån kom idéerna till utformning? Material och sättet att använda dem? Att föremålet överhuvudtaget blivit till förutsätter kontakter med andra kulturer och områden. Historisk förståelse växer fram genom de frågor vi ställer till det förflutna. Förändrar vi frågorna blir också perspektivet ett annat, säger Kenneth Nordgren, projektledare och forskare i historia vid ýs universitet.
Ett exempel är ett smycke som hittades i en vikingagrav på Birka. Tidigare ansågs det ”otypiskt”, något som inte passade in i uppfattningen om vikingarna, och magasinerades därför. Smycket bestod av mynt, pärlor och andra värdesaker från olika delar av världen. Trots mängden av föremål som visar på Birkas omfattande kontaktnät tänker vi nog ofta på Birka som en skandinavisk handelsplats. Halsbandet visar både på omfattande kontaktnät och på hur kulturella uttryck skapas, påverkas och förändras i mötet med andra kulturer.
- Det här är ett jättespännande exempel som visar att mångkultur är en del av historien. I projektet kommer vi att jobba med att exemplifiera hur föremål kan användas för att väcka intresse hos eleverna och hur frågor om migration och kulturmöten kan öppna nya perspektiv i lärandet. Vi kommer också att undersöka hur föremålen kan användas av nyanlända elever som komplement till texter för att bidra till ett intellektuellt stimulerande lärande trots språksvårigheter, säger Kenneth Nordgren.
”Det gemensamma rummet” är ett samarbete mellan forskargruppen Rose vid ýs universitet, Historiska muséet i Stockholm, Svenskt migrationscentrum samt Stockholms universitet. Projektet beviljades nyligen medel från Riksantikvariatämbetet för 2017. Hela projektet planeras att pågå i tre år och det digitala undervisningsmaterialet kommer att finnas tillgängligt för alla intresserade på Historiska muséets webb.
