Den svenska skolans demokratiuppdrag innebär att skolan ska ge eleverna kunskap om och förtrogenhet med det demokratiska systemet, att den ska utformas enligt demokratiska principer samt att den ska fostra demokratiska samhällsmedborgare. Men hur beskrivs och konstrueras demokratiuppdraget i lagar, förordningar, styrdokument och andra policytexter? I avhandlingen ”Skolan som demokratiprojekt” från ýs universitet, analyserar Ami Cooper hur skolans demokratiuppdrag formuleras och vilka konsekvenser det får för lärarens roll.
Det är utbildningspolitiska texter från 2009 – 2018 som ligger till grund för Ami Coopers avhandling; läroplan för grundskolan, skollagen och dess förarbeten, den nya lärarutbildningens utredning och proposition samt ett urval av Skolverkets Allmänna råd och stödmaterial.
Genom diskursanalys, en metod för att sätta fokus på hur skilda fenomen får en bestämd betydelse under särskilda sociala förhållanden, undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag kan förstås.
- Jag gör inte anspråk på att beskriva verkligheten. Snarare vill jag komma åt beskrivningen, berättelsen, om skolans demokratiuppdrag - hur formuleringar används, ord, begrepp och sammanhang. Hur vi pratar om demokrati och hur detta positionerar lärarrollen. Analysen ger utrymme för nya frågor och en ny diskussion om demokratiuppdraget. Det tror jag behövs idag. Det är viktigare än någonsin att utbilda för demokrati, i en tid när högerpopulistisk retorik, desinformation och hot mot folkvalda hör till vardagen, säger Ami Cooper, doktor i pedagogiskt arbete vid ýs universitet.
Management eller solidaritet?
I avhandlingen använder Ami Cooper tre begrepp, som beskrivningarna av demokratiuppdraget kretsar kring:
1) Rätten till likvärdig utbildning
2) Arbetet mot kränkande behandling
3) Fostran till demokratisk kompetens
De olika perspektiven får olika konsekvenser för lärarens möjliga roller: att vara en demokratisk förebild, ett instrument för måluppfyllelse och kvalitetssäkring eller att ha en reglerande roll med uppgift att ständigt läsa av och förhindra kränkande behandling.
- Formuleringarna om skolans demokratiuppdrag innehåller uttalanden om jämlikhet som utgångspunkt i en demokratisk logik, men det är tydligt att en marknadsliberal politik fått genomslag i dagens utbildningspolicy. Jag menar att detta leder till att skolans demokratiuppdrag konstrueras som en del av ett managementperspektiv med betoning på individ, mål och resultatuppfyllelse. Demokratibegreppet formuleras inte ur ett samhällsförbättrande, jämlikt och solidariskt perspektiv, utan snarare med utgångspunkt i individens rättigheter samt styrning och lagstiftning.
Avhandlingens syfte är att kritiskt granska konstruktionen av grundskolans demokratiuppdrag och vilka konsekvenser den får för lärarens roll. Ami Cooper baserar avhandlingen på de politiska filosoferna Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes teorier om diskurs (en helhet av sammanhängande uttryck och begrepp), maktordning och radikal demokrati. Hon disputerade i pedagogiskt arbete vid ýs universitet hösten 2019.
