TonĂ„ringar som spelar dataspel pĂ„ fritiden fĂ„r ett stort engelskt ordförrĂ„d och Ă€r speciellt duktiga pĂ„ riktigt svĂ„ra ord jĂ€mfört med jĂ€mnĂ„riga som inte spelar. Den tid ungdomarna lĂ€gger pĂ„ spelandet visar sig dessutom ha större betydelse för ordförrĂ„det Ă€n vilken typ av dataspel som spelas. Det visar en omfattande studie av forskaren Pia Sundqvist vid čû¶łŽ«Ăœs universitet och Universitetet i Oslo.
Pia Sundqvist, docent i engelska, Ă€r ansvarig för undersökningen som omfattar drygt 1000 ungdomar i Ă„ldern 15â16 Ă„r. Hon Ă€r nĂ„got förvĂ„nad över resultaten.
-Tidigare smÄskaliga studier, inte bara i Skandinavien, visar att de som spelar vanliga, kommersiella dataspel kan fler engelska ord Àn ungdomar som inte spelar. Detta bekrÀftas nu, men det kommer fram annat nytt. Studien visar att det faktiskt Àr speltiden som har störst betydelse för ordförrÄdet och inte sjÀlva typen av spel, samt att ju svÄrare ord, desto större blir skillnaden i ordkunskap till spelarnas fördel, sÀger Pia Sundqvist.
Speltid viktigare Àn sjÀlva spelet
Studien genomfördes under tre Är och omfattar 1069 niondeklassare runtom i Sverige. Eleverna fick göra tvÄ ordprov pÄ engelska. I det ena testades deras produktiva ordkunskap, vilket innebar att de skulle kunna skriva rÀtt ord pÄ engelska i en given mening. I det andra provet testades elevernas receptiva ordkunskap och dÄ var uppgiften att para ihop ord pÄ engelska med rÀtt förklaring pÄ engelska. Eleverna fick dessutom besvara en enkÀt om hur de brukar anvÀnda engelska utanför skoltid, och hÀr riktades vissa frÄgor specifikt in pÄ vanor kring dataspel.
-De fick svara pĂ„ frĂ„gor om hur de anvĂ€nder engelska utanför skolan, om de spelar dataspel pĂ„ engelska, hur lĂ€nge och vilken typ av spel de gillar. De fick lista sina favoritspel, totalt blev det 136 titlar â frĂ„n Anno 1404 till Zelda. Sedan kategoriserade jag alla spel enligt en modell som speglar omfattningen av den sociala interaktionen i ett spel, till exempel om man Ă€r ensam spelare, spelar med nĂ„gon eller ett fĂ„tal andra, eller om det rör sig om stora grupperingar i sĂ„ kallade massively multiplayer online (MMO) games, berĂ€ttar Pia Sundqvist.
Hon detaljstuderade testerna och sÄg att ordkunskapen strÀckte sig utanför typiska speltermer och uttryck.
-Det Ă€r en vanlig missuppfattning att ungdomar som spelar dataspel bara blir bra pĂ„ ord som Ă€r typiska i spelvĂ€rlden, men det Ă€r helt fel. Dataspelare tenderar att bli bra pĂ„ alla möjliga sorters ord och uttryck! Proven innehĂ„ller mer eller mindre vanligt förekommande engelska ord, men ord som inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r förknippade med enbart data- och tv-spel. Enda undantaget var möjligen ordet âsaturatedâ, som betyder ungefĂ€r genomdrĂ€nkt eller mĂ€ttad. Det kan förekomma i spelvĂ€rlden, men det kan ocksĂ„ vara ett ord man lĂ€rt sig frĂ„n datorns instĂ€llningar för bilder, saturation.
Filmer och serier spelar roll
I studien ingick Àven en mindre, kvalitativ undersökning med 16 elever. De besvarade samma enkÀt och intervjuades ocksÄ om extramural engelska, det vill sÀga den engelska de möter utanför skolan. De fick frÄgor om dataspelande och om hur ofta och aktivt de tar del av engelska via olika medier, till exempel om de ser mycket filmer och klipp pÄ YouTube eller strÀcktittar pÄ serier. Pia Sundqvist samlade Àven in elevernas uppsatser frÄn det nationella provet i engelska i nian, för att kartlÀgga anvÀndningen av avancerade och ovanliga ord och uttryck.
-Undersökningen av uppsatserna bekrĂ€ftade resultaten frĂ„n det större urvalet. Alla som var vana dataspelare var mycket duktiga pĂ„ att anvĂ€nda avancerade ord i skrift. Ăven nĂ„gra av icke-spelarna var jĂ€tteduktiga, men det gĂ€llde bara de som beskrev sig sjĂ€lva som storkonsumenter av engelska pĂ„ fritiden. De kunde strĂ€cktitta pĂ„ engelsk-sprĂ„kiga serier och filmer, till exempel.
Pia Sundqvist fortsÀtter:
-Att spela dataspel Àr en avgörande faktor nÀr det handlar om informellt lÀrande av engelska utanför skolan, nÀr man fÄr engelskan pÄ köpet, sÄ att sÀga. Men det Àr uppenbart att det inte Àr den enda aktiviteten som har betydelse. Allt detta fÄr konsekvenser för undervisningen i skolan eftersom mÄnga ungdomar inte alls ser sig som learners, det vill sÀga som inlÀrare av engelska, utan som anvÀndare av engelska. Engelska Àr en helt naturlig del av dem sjÀlva och deras vardag, sÀger Pia Sundqvist.
Hon menar att mer forskning inom omrÄdet behövs för att ta reda pÄ hur olika faktorer samspelar, och Àr nyfiken pÄ vad som skulle komma fram om en annan kategorisering av olika speltyper skulle anvÀndas.
Undersökningen har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Language Learning & Technology
*
Studien har delvis genomförts inom Centrum för sprĂ„k- och litteraturdidaktik, CSL, och starka forskargruppen Rose, bĂ„da vid čû¶łŽ«Ăœs universitet.
