Ă…terkommande frĂĄgor i utbildningssammanhang är relationen mellan undervisning och lärande och om elever lär sig det de förväntas göra. En ny studie frĂĄn ąű¶ł´«Ă˝s universitet gĂĄr pĂĄ djupet under tre ĂĄr och mĂĄlet är tydligt – lärandeprocessen ska bli bättre.
Att genomföra akademiska undersökningar i industrimiljö hör inte till vanligheterna. OmrĂĄdet är förbisett och inte sällan helt outforskat. Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund, lektor respektive docent i pedagogiskt arbete vid ąű¶ł´«Ă˝s universitet, ser dock stora möjligheter med att undersöka hur utbildning gĂĄr till i lokaler som kräver arbetskläder.
– I yrkesutbildning jobbar man mycket med lärarinteraktion, berättar Nina Kilbrink. Man står bredvid eleverna med kropp och verktyg. Där kommer samtalsanalys in – alltså hur människor kommunicerar mening och förståelse. Hur man använder kropp, blickar och gester för att göra sig förstådd med varandra. I det här fallet hur läraren gör sig förstådd inför sina elever.
Lärarprocessen i det här fallet utspelar sig på Svetsundervisningen på Stjerneskolan i Torsby och har resulterat i Skolfi-projektet ”Konsten att lära sig svetsa – en studie om undervisning och lärande på industritekniska programmet”.
– Vår studie handlar mycket om kommunikationen i en lärosal och vi har använt oss av både ett samtalsanalytiskt perspektiv och ett variationsteoretiskt perspektiv, förklarar Stig-Börje Asplund. Det första för att titta på interaktion och lärande och det senare för att sätta innehållet i relation till det. Data har vi samlat in genom att filma hela läroprocessen på plats i svetslokalen – dels i grupp och dels på individnivå när eleverna befinner sig i sina svetsbås.
Teorier fungerar tillsammans på olika sätt. Ibland är det bra, ibland mindre bra. I Nina och Stig-Börjes studie kompletterade teorierna varandra väl och resultatet har engagerat både lärare och elever på Stjerneskolan.
– Läraren Jan Axelsson har varit till väldigt stor hjälp, det är ju de som har haft expertisen kring själva svetsningen, säger Nina Kilbrink. Men även eleverna har varit engagerade och dessutom väldigt nyfikna på resultatet. De vill veta hur det blev.
Nu är den första av tre undersökningscykler avklarad och både Nina och Stig-Börje är redo för studiens fortsättning.
– För att elever ska lära sig så bra som möjligt så måste läraren veta vad eleven kan och vad eleven inte kan, vad eleven förstår och inte förstår, förklarar Stig-Börje. Det måste på något sätt synliggöras. Där kommer samtalsanalysen in som är ett bra redskap. För att få fatt i elevernas förståelse så måste den kommuniceras fram. Vi har hittat tydliga spår på hur det kan verbaliseras fram. Sedan har vi variationsteorin med väldigt fokus på hur vi kan precisera det här ännu mer med olika begrepp och termer. Så fortsättningen kommer att bli spännande.
