Forskning om rättvisa i samband med katastrofer och hållbar utveckling blir allt viktigare i en värld där klimatförändringar och sociala ojämlikheter skapar nya utmaningar. Mathilde de Goër de Herve, forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, har genom sitt arbete utforskat dessa kritiska områden och bidragit med ny kunskap om hur krishantering kan stödja en rättvisare och mer hållbar utveckling.
Mathildes akademiska karriär inleddes 2012 med studier i ekonomi vid Université Lumière Lyon II i Frankrike. Intresset för globala frågor och katastrofrisker ledde henne till att vidareutbilda sig inom hållbar territoriell utveckling genom en internationell masterexamen. Mathilde kom till ýs universitet som utbytesstudent under sin kandidatexamen. Hennes examen genomfördes vid universitet i Italien, Belgien och Frankrike, och under sista terminen återvände hon till ýs universitet för att arbeta med en masteruppsats om klimat och migration vid Centrum för klimat och säkerhet (föregångare till CSR) – ett forskningsområde som senare skulle bana väg för hennes doktorandstudier.
– Den dagliga nyhetsrapporteringen om katastrofer och de ständigt närvarande samhällsutmaningarna som klimatförändringar och sociala orättvisor, inspirerade mig att undersöka sambandet mellan katastrofer, deras hantering och rättvisa, säger Mathilde. Jag ville förstå hur katastrofriskhantering kan stödja hållbar utveckling och hur rättviseaspekter – sociala, ekologiska, rumsliga och tidsmässiga – spelar en roll i detta.
I sin doktorsavhandling utforskade Mathilde hur rättvisa kan införlivas i katastrofriskhantering för att främja hållbar utveckling. Medan tidigare forskning har fokuserat på social och rumslig rättvisa, identifierade hon ett bristande fokus på ekologisk och tidsmässig rättvisa. Hennes studie, som inkluderade en fallstudie om översvämningarna i Belgien 2021, visade att även om beslutsfattare har en stark vilja att inkludera långsiktiga överväganden efter en katastrof, möter de ofta resursbegränsningar som hindrar dessa ansträngningar.
– Genom att analysera hur tidshorisonter väljs vid utformning och utvärdering av strategier för katastrofriskhantering vill jag belysa de tidsmässiga utmaningarna för att skapa hållbara och rättvisa lösningar, säger Mathilde.
Ett verktyg för förändring: riskrättvisa
Mathildes forskning resulterade i utvecklingen av en ram kallad "riskrättvisa," ett verktyg utformat för att hjälpa beslutsfattare att diskutera och hantera de värderingar och rättviseaspekter som är nödvändiga för att katastrofriskhantering ska kunna bidra till en mer hållbar framtid. Ramen erbjuder ett nytt sätt att integrera rättvisa i krishanteringsstrategier och belyser vikten av att beakta både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser i arbetet med katastrofrisker.
Precis som många forskare stötte Mathilde på utmaningar under sin forskning.
– Den största utmaningen var att bibehålla fokus i ett forskningsområde med så många intressanta och komplexa aspekter, menar Mathilde. Men tack vare stöd från handledare vid ýs universitet, däribland Eva Svensson, Tonje Grahn och Magnus Johansson, kunde jag navigera genom dessa utmaningar och nå mina forskningsmål.
Blick mot framtiden
Mathilde ser nu fram emot att fortsätta sin forskningskarriär med ett särskilt fokus på att påverka europeisk policy. Hon är för närvarande engagerad i ett projekt kallat INTEFF, finansierat av MSB, som undersöker integrerad och effektiv riskhantering i Sverige. Samarbetet med kollegor vid både ýs universitet fortsätter, och Mathilde hoppas kunna bidra till nya projekt som tar itu med några av de mest pressande utmaningarna vi står inför idag.
Mathildes arbete belyser vikten av rättvisa i katastrofriskhantering och erbjuder verktyg och insikter som kan hjälpa beslutsfattare att skapa mer hållbara och rättvisa samhällen. Hennes forskning är ett betydande bidrag till att förstå hur rättvisa och hållbar utveckling kan gå hand i hand i hanteringen av krissituationer.
- Här kan du läsa avhandlingen “”
