Pernille K Andersson är forskare och lektor i psykologi och har varit verksam vid CTF sedan 2010. Här ser hon tillbaka på sin doktorandtid och reflekterar över sin forskning.
När jag skulle skriva denna blogg började jag kika i gamla dokument och tänkte att så länge sedan är det väl inte sen jag började på CTF. Men oj vad fel jag hade. Det har visst redan gått elva år. Tiden går fort när man har roligt.
Hur kom det sig då att jag blev en del av CTF? När det begav sig jobbade jag som lärare på ämnet psykologi vid ýs universitet. Där hade jag två kollegor som var och fortfarande idag är knutna till CTF; Erik Wästlund som är docent i psykologi och Per Kristensson som är nuvarande föreståndare. Erik bjöd in mig till en diskussion kring ett nytt forskningsområde som handlade om hur musik i butik påverkar kunders beteende. Per tyckte jag skulle söka till en doktorandtjänst som CTF hade utlyst som skulle kopplas till området och så blev det - jag sökte och fick tjänsten. Jag minns än i dag de ambivalenta känslorna, spännande men skrämmande, som bubblade i kroppen när jag fick besked om att jag fått tjänsten.
När jag tittar i gamla dokument och i min forskningsplan för vilka studier jag skulle göra under doktorandtiden så stämmer det inte riktigt överens med det jag sedan gjorde och som ingår i min doktorsavhandling. Studien om musik i butik, som var ett av mina första möten med CTF, ingår däremot i min avhandling "Changing the servicescape: The influence of music and self-disclosure on approach-avoidance behavior" som jag försvarade i december 2016.
Min forskning, då som nu, grundar sig i problem och utmaningar som samhället, organisationer eller individer ställs inför. Detta fokus är det inte bara jag som har, utan det är en del av CTF:s DNA och delas av mina kollegor. Något som också kännetecknar att vara forskare på CTF är fokus på att forskningen ska göra nytta. Vi fokuserar inte bara på att publicera vetenskapliga artiklar inom den akademiska världen, utan även på att sprida forskningen vidare ut till samhället, organisationer, branscher och individer. Detta görs på olika sätt, till exempel genom debattartiklar, radio- och tv-intervjuer eller föreläsningar på seminarier och konferenser.
Ett exempel på detta och ett minne från min första tid som forskare på CTF hittar jag i en gammal powerpoint som heter ”Butiksleverantörsmässa Kista”. Jag minns att bläcket knappt torkat, metaforiskt talat, för resultatet från min studie om musik i butik förrän jag stod på en scen tillsammans med min kollega Per och med Fredric, vår samarbetspartner från MusicPartner, för att presentera resultatet inför ett stort antal mässdeltagare. Detta var en av mina första presentationer och jag minns känslan av kittlande nervositet. Jag tyckte - och tycker fortfarande - att forskning och då inte bara min egen är otroligt spännande, intressant och lite sexigt faktiskt, men skulle åhörarna tycka samma sak? Ja, det verkade så, inte sexigt kanske men intressant för flera kom fram efteråt och ville diskutera mera. Att som forskare få diskutera och samtala med människor som kan dra nytta av ens forskning är fortfarande otroligt givande.
Hur ser det ut inom mitt forskningsområde, har min forskning förändrats genom åren? Svaret är både ja och nej. Mitt övergripande forskningsområde som handlar om servicelanskapets, ofta en butiksmiljö, påverkan på individers upplevelser och beteende är detsamma. Men fokus har skiftat på grund av rådande händelser och samhällsutveckling som till exempel ökad digitalisering och Corona. Tidigare fokuserade min forskning på hur fysiska aspekter (musik) och sociala aspekter (butiksanställdas beteenden) påverkar kunder i butik. I dag handlar det om andra dimensioner av servicelandskapet som hur digitala verktyg förändrat kunders upplevelser och beteenden i servicelandskapet. Även synen på servicelandskapet har förändrats och utvidgats till att inte bara handla om den fysiska butiken utan innefattar även den fysiska platsen som kan vara allt från en centrumkärna, där butiker ingår till en landsbyggdsort med dess kultur och historia. Så förändringen består av en breddning av forskningsområdet men det är fortfarande samma huvudområde, servicelandskapets påverkan. Jag tycker fortfarande att forskningen är spännande, intressant och lite sexigt och ser fram emot att de nästkommande 11 åren går lika fort, dock med lite skräckblandad förtjusning då jag då nästan är pensionär - en glad och nöjd sådan.
