Det är inte ”business-as-usual” utan snarare en alternativ värld utan fattigdom och överkonsumtion som står i fokus i Kate Raworths läsvärda bok om ett nytt ekonomiskt tänkande. Den ger hopp i hotbildernas tid.
När den globala ekonomin ställs in för en kris, kanske orsakat av ett virus eller massiva koldioxidutsläpp, sätts den traditionella ekonomiska modellen ur spel. Ekonomisk tillväxt blir inte längre ett realistiskt mål när människor förlorar sina jobb, företag går omkull och börsen rasar. Människor beter sig ”irrationellt” i motsats till rationellt vilket är grunden i våra ekonomiska modeller. Situationen kan inte lösas på ett enkelt sätt utan kräver nya perspektiv.
Jag har läst boken “Donut Ekonomi: Sju principer för en framtida ekonomi” skriven av Kate Raworth, nationalekonom vid universitet i Oxford. Hon lyfter fram att ekonomisk tillväxt aldrig handlat om välbefinnande eller fördelning av resurser utan enbart om ekonomiska flöden. Kate Raworth är nationalekonom och knuten till Oxforduniversitetets Environmental Change Institute och Cambridgeuniversitetets Cambridge Institute for Sustainabily Leadership. Hon har tidigare arbetat för Oxfam som ”senior researcher” och har även varit involverad i arbetet inom UNDP, FN:s utvecklingsprogram.
I boken presenteras ett nytt sätt att tänka kring ekonomiska modeller. De idéer som presenteras handlar om att förändra målet och se till de större perspektiven istället för att ensidigt fokusera BNP och slutna marknader. Donutmodellen lyfter fram människors behov och förmåga till anpassning. Antaganden om den rationella människan överges helt. 2000-talets ekonom, menar Raworth, måste förstå dynamiska system, planera för fördelning och återväxt samt vara tillväxtagnostiker. Tillväxtagnostiker utforskar hur ekonomier som i dag är finansiellt, politiskt och socialt beroende av tillväxt skulle kunna lära sig att leva både med och utan tillväxt.
Boken presenterar inga specifika föreskrifter eller mirakelkurer utan erbjuder ett nytt sätt att tänka kring ekonomier. Donutmodellen beskrivs som en kompass. Mellan det sociala fundamentet för välbefinnande och det ekologiska taket för vad vår planet klarar av finns en trygg och rättvis zon. Framtidens ekonomers uppgift är att placera våra aktiviteter inom ramarna för denna zon. Jag kan varmt rekommenderar boken till alla som är intresserade av att diskutera modeller som är till nytta både för människan och planetens gränser.
Margareta Friman
professor i psykologi och prorektor vid ýs universitet
