¹û¶³´«Ã½

Det är svårt att tänka sig en tillvaro utan mobiltelefon. Den är vår primära länk till sociala medier och myndigheter och ger oss konstant tillgång till underhållning, shopping och viktiga samhällstjänster. Dessutom utvecklas nu allt fler digitala hälsotjänster.

– Traditionellt förlitar sig våra uppkopplingar på enbart en förbindelse, säger Stefan Alfredsson. Men med anpassningar av mjukvaran går det att kommunicera simultant i flera kanaler samtidigt för att öka stabilitet och kapacitet.

Stora utmaningar i hälsosektorn
Stefan Alfredsson projektleder universitetets insatser som handlar om datavetenskap i DigitalWell Arena, ett 10-årigt Vinnovaprojekt med syfte att utveckla digitala välfärdstjänster. Målet är att göra det lätt för alla invånare att förebygga ohälsa och att få stöd i hälsofrågor när det behövs.

– Utmaningarna är resursbrister inom hälsosektorn, längre vårdköer och en åldrande befolkning som kräver en annan typ av vård framöver, säger Stefan Alfredsson. Vi tror att digitalisering är ett sätt att möta de här utmaningarna, eftersom det kan ge bättre effektivitet och resursanvändande. Ta till exempel personalbristen. Kan vi hitta sätt att effektivisera där så tror jag vi kan göra stora vinster. Det finns redan digitala doktorstjänster som gör att du slipper gå till vårdcentralen och köa där, mötet blir effektivare, och man blir inte smittad eller smittar andra som sitter i väntrummet. Vi kan också tänka oss ett digitalt system i hemmet med sensorer som kan upptäcka ifall en person inte har rört sig på ett tag och tillkallar hjälp. Då är det viktigt att det finns en pålitlig uppkoppling med tillräcklig kapacitet för att överföra bild eller ljud, eller för att prata med någon i andra ändan.

Tre doktorandtjänster
För att förstärka sin satsning mot digitalisering av hälsotjänster har Datavetenskap inrättat tre doktorandtjänster, inom datakommunikation, datasäkerhet och mjukvaruutveckling.

– Det är områden vi tror är centrala inom en digitalisering. Det behövs pålitliga kommunikationslösningar. Ett annat viktigt område är datasäkerhet och personlig integritet. När man hanterar hälsoinformation så är det oftast känslig personinformation. Därför undersöker vi vilka som får ta del av informationen och hur kan man göra det på ett integritetsvänligt sätt. Vi behöver också bra mjukvaror. Därför undersöker vi hur hälsosektorn arbetar med mjukvaruutveckling och mjukvaruarkitekturer och hur man kan säkerställa att det blir bra kvalitet, säger Stefan Alfredsson.

AI kan ge mer individanpassad vård
I framtidsvision tror Stefan Alfredsson att vi kommer att ha mycket nytta av artificiell intelligens, AI, för att skapa en mer individuellt anpassad vård och för att skräddarsy exempelvis medicinering.

– Idag testar man vanligtvis läkemedel på en genomsnittsgrupp, sedan funkar kanske inte medicinen för personer som hamnar utanför det genomsnittliga spannet. Men om vi med hjälp av AI och maskininlärning kan följa upp alla faktorer som påverkar hur din behandling borde se ut, så kommer vi kunna erbjuda en bättre och mer individanpassad vård. Det är inget vi forskar på just nu, men det är en spännande tanke kring teknikens möjligheter.

Fyra forskargrupper deltar i projektet
¹û¶³´«Ã½s universitet har en aktiv och drivande roll inom DigitalWell Arena. Förutom Datavetenskap ingÃ¥r även forskargrupperna Centrum för tjänsteforskning, OmvÃ¥rdnad samt Centrum för genusforskning. Även Grants and Innovation Office är med i projektet. Genom Akademin för smart specialisering och Vinnova fÃ¥r universitetet cirka 26 miljoner i den första treÃ¥riga fasen.

Bakom initiativet DigitalWell Arena stÃ¥r Compare, Region Värmland, Landstinget i Värmland, ¹û¶³´«Ã½s universitet, Länsstyrelsen i Värmland, ¹û¶³´«Ã½s kommun, ¹û¶³´«Ã½ El & Stadsnät, RISE Service Labs, MSB, Tieto, CGI, Nordic Medtest, Effect Management och Xmentor Management.

Läs mer om DigitalWell Arena på universitetets webbplats och på

Stefan Alfredsson berättar mer om sin forskning och projektet DigitalWell Arena i filmen nedan.