- Ett levande språk förändras. Här kan vi se fröet till skriftspråket. Så mycket tidigare kan vi inte komma, säger Nils Dverstorp, universitetslektor i svenska språket, som tog med sig en grupp studenter från ämneslärarprogrammet på runexkursion och besökte Järsbergsstenen i Kristinehamn samt en runsten i Ve i Väse.
I takt med att samhället förändras så förändras det svenska språket. Förändringar kännetecknar ett levande språk, om språket inte förändras har det dött ut. Men innebär förändringarna en språklig berikning eller utarmning?
- Om språket var dåligt så skulle det ändras så att det blev bra för våra ändamål. Vi har de ord och böjningar vi behöver, varken mer eller mindre. Om ord blir onödiga så kommer de snart att falla i glömska och ersättas av nödvändiga ord i stället. Det är ingen slump att ord som "dumpstra" och "flygskam" uppstår idag och inte för hundra år sedan. Att språket nu skulle vara fattigare är fel, säger Nils Dverstorp.
Från runskrift till Twitter
Även sättet att förmedla sig på förändras. Då: runskrift. Idag: sociala medier.
- Järsbergstenens text kanske kan jämföras med Twitter idag. ”Ljuv heter jag. Korp heter jag. Jag Erilen skriver runorna” står det i nusvensk översättning. Vilken funktion den här texten har haft vet vi inte. Men man hugger förmodligen inte in detta under tämligen stor möda om det inte haft någon funktion. Kanske det svarar till samma behov att meddela sig till omvärlden som twitter gör idag, säger Nils Dverstorp.
Inspiration till framtida undervisning
Ida Christoffersen som studerar på ämneslärarprogrammet för att bli lärare i svenska på gymnasiet var en av deltagarna i runexkursionen.
- Det var ett moment i kursen Språkhistoria och nordiska språk där vi studerade svensk språkhistoria från 200-talet fram till idag. Under runexkursionen fick vi fördjupa oss i hur man arbetar med att datera och läsa runinskrifter som upptäcks runt om i landet. För mig blev det här med runstenar mer greppbart efter att vi fick se dem. Det var även intressant att få veta att man inte alltid vet åt vilket håll och i vilken ordning man ska läsa inskrifterna.
- Vi fick en övning där vi skulle fundera på om det fanns en alternativ ordning att läsa texten på och om det i så fall blev någon sorts logik i budskapet. Det var ett givande och roligt inslag som gjorde att man fick tänka till. Jag är från Strömstad och vid Tanums kyrka finns Kallebystenen. Min tanke är att flytta tillbaka till Strömstad efter studietiden och då skulle jag förhoppningsvis kunna ordna en skolutflykt till stenen i Tanum för att göra undervisningen mer inspirerande och praktisk. Övningen skulle passa fint eftersom det finns flera sätt att läsa och tolka inskriften på, säger Ida Christoffersen.
Gav mersmak
Det var inte bara studenterna som var nöjda med runexkursionen:
- Det här var första gången jag genomförde en runexkursion med lärarstudenter från ýs universitet. Men det var definitivt inte den sista, säger Nils Dverstorp.
