Flytten till lugnet - en fråga om livsstil eller säkerhet?
2020-05-07Det finns en ganska stor grupp från främst Tyskland och Nederländerna som har valt att flytta till Skandinavien. Anledningarna till flytten från urbana, tättbebyggda områden i hemländerna ut till skogen mitt i obygden är flera. Tidigare forskning har främst betecknat detta som en önskan att byta livsstil, från stressigt storstadsliv till lugnet på landet. Linda Persson, doktorand i risk- och miljöstudier och knuten till CRS, visar dock att det kan finnas andra starka skäl som bidrar till flytten.
"Ibland tänker jag... Det är lite som i Sagan om ringen. Sverige är lite likt Hobbiton, vänligt och behagligt; visst är de lite märkliga ibland och man förstår inte allt, men det är i alla fall säkert och tryggt här. Och världen utanför är stor och farlig med ryssar, ISIS - och Sauron. Men här känns det väldigt tryggt, lugnt och stabilt".
Så säger en av de som flyttat till Värmland från Tyskland i Linda Perssons studie "Lifestyle migrants or "environmental refugees"? - Resisting urban risks. Citatet sammanfattar väl det familjerna anger som anledningar till flytten till Sverige.
- Tidigare forskning som rör skäl till varför människor, särskilt familjer, väljer att flytta från en storstadsregion ut till landet pekar främst på att det handlar om livsstil och livskvalitet, men de förklarar främst migration till mer storstadsnära landsbygd eller migration där familjer mer flyttar tillbaka till ”sina rötter”, vilket inte stämmer in på deltagarna i denna studie berättar, berättar Linda Persson.
Risker i storstadslivet motiverar till flytt
- Förutom livsstilsfaktorer, finns en betydande riskperception som ligger till grund för att flytta från storstadsområden - i min studie storstäder i Tyskland och Nederländerna. Riskerna rör: negativ miljöpåverkan som till exempel avgaser, det instabila världsläget, brister i det sociala skydssnätet och välfärden samt aggression och fientlighet hos andra människor i starkt urbana miljöer. Sverige anses som ett tryggt land att bo i, men det är viktigt att påpeka att för många var det mer slumpen som avgjorde vart de flyttade, att flytta någonstans var det primära. Det som intervjupersonerna i studien ofta återkom till när de skulle beskriva sitt nya liv i Sverige, var ordet "lugnt", förklarar Linda Persson.
Hon djupintervjuade tolv personer i olika åldrar från sammanlagt sju familjer. Några familjer hade barn, andra inte. Personerna hade bott i Sverige i allt mellan två månader och upp till 16 år vid intervjutillfället. Samtliga bodde i Värmland - en del av Skandinavien som av ekonomiforskaren Kjell A Norström betecknats som en "skräpyta" utan framtid.
- Det intressanta är att jag från början ville göra en studie om downshifting, människor som väljer att leva sitt liv lite lugnare, vilket dessa personer visserligen gör. Men när jag bad dem berätta om sin flytt och sitt beslut att flytta så fokuserade samtliga intervjuade sin berättelse kring det de ville lämna. Det lugna downshiftade livet i Värmland verkade sekundärt jämfört med att undgå de obehag och risker som den urbana miljö de flyttade från innebar. Nu handlar hela avhandlingen om motstånd istället, eftersom man kan se deras flytt som en form av motstånd mot det starkt urbana neoliberala samhället, säger Linda Persson.
Linda Persson är doktorand i risk-och miljöstudier och knuten till Forskarskolan om hållbar samhällsförändring. Hon planerar att disputera 2022.